Några julbilder från oss:
onsdag 25 december 2013
God Jul!
Och så plötsligt var julafton förbi, det gick fort! Trots min avsaknad av julstämninn så vart det en riktigt härlig jul med julbord, tomte, julklappar och Svensson Svensson framemot kvällskvisten. Bättre jul är svårt att få! Dock saknade jag ju såklart mamma och pappa - med dem hade det varit komplett!
Några julbilder från oss:
Några julbilder från oss:
måndag 23 december 2013
Ett läkarbesök
Halv åtta i morse rullade vi till barn- och ungdomsmottagningen för Oskars läkebesök, spännande och lite nervöst!
Såklart skrek han så fort han såg sköterskan medan han bara blängde åt läkaren....
Eftersom blodprovssvaren visat på förhöjda antikroppar mot gluten var vi såklart oroliga att hans nattliga oro och utslag skulle bero på detta. Men denna läkare kikade i journalen och trots att antikropparna var förhöjda så menade han på att vi kunde räkna bort gluten - de andra symptomen stämde inte. Allergier var han också tveksam till när han fått hela symptombilden framför sig.
Hans teori var att en del av hans symptom berodde på trög mage, så nu ska Oskar få specialdroppar mot förstoppning och se om det blir bättre. Resten förklarade han med att Oskar var just Oskar.....en aktiv unge (som han tyckte Oskar var när han ålade runt i famnen och drog mig i håret) kan enligt honom ge stökigare nätter också.
Eksemen berodde på känslig hud i samband med lite torrhet och kyla.
Lätt som en plätt! Nåja, vi får väl se hur det går. Ett ombesök om tre månader för fortsatt utredning för att följa upp glutenprovet och se hur det går, känns som en bra måttstock och nu hoppas vi återigen få bukt med lillens nattliga äventyr - för utan sammanhängande sömn i 7,5 månad känner vi oss snart som levande döda.....
Såklart skrek han så fort han såg sköterskan medan han bara blängde åt läkaren....
Eftersom blodprovssvaren visat på förhöjda antikroppar mot gluten var vi såklart oroliga att hans nattliga oro och utslag skulle bero på detta. Men denna läkare kikade i journalen och trots att antikropparna var förhöjda så menade han på att vi kunde räkna bort gluten - de andra symptomen stämde inte. Allergier var han också tveksam till när han fått hela symptombilden framför sig.
Hans teori var att en del av hans symptom berodde på trög mage, så nu ska Oskar få specialdroppar mot förstoppning och se om det blir bättre. Resten förklarade han med att Oskar var just Oskar.....en aktiv unge (som han tyckte Oskar var när han ålade runt i famnen och drog mig i håret) kan enligt honom ge stökigare nätter också.
Eksemen berodde på känslig hud i samband med lite torrhet och kyla.
Lätt som en plätt! Nåja, vi får väl se hur det går. Ett ombesök om tre månader för fortsatt utredning för att följa upp glutenprovet och se hur det går, känns som en bra måttstock och nu hoppas vi återigen få bukt med lillens nattliga äventyr - för utan sammanhängande sömn i 7,5 månad känner vi oss snart som levande döda.....
lördag 21 december 2013
En första barnfri kväll
I torsdags åkte jag och Anders iväg alldeles på egen hand, för första gången på 7,5 månad, för att se Magnus Uggla i Göteborg. Lille Oskar fick tillbringa kvällen hemma med farmor.
Tänk så nervös och ångestfylld jag var! Och övervägde många gånger att skippa hela tillställningen.... Men så glad jag är att vi åkte för det var riktigt bra och Oskar skötte sig utmärkt. Att slappna av under tiden vi var borta var inga problem alls som tur var.
Som sagt så var showen mycket bra och rolig - helt klart värd att gå på!
Nu är de inte många dagar kvar till jul, alla paket är inslagna och brorsan kom igår kväll. Idag blåser dock storm ute så det blir ingen pulkabacke över jul skulle jag tro....
Tänk så nervös och ångestfylld jag var! Och övervägde många gånger att skippa hela tillställningen.... Men så glad jag är att vi åkte för det var riktigt bra och Oskar skötte sig utmärkt. Att slappna av under tiden vi var borta var inga problem alls som tur var.
Som sagt så var showen mycket bra och rolig - helt klart värd att gå på!
Nu är de inte många dagar kvar till jul, alla paket är inslagna och brorsan kom igår kväll. Idag blåser dock storm ute så det blir ingen pulkabacke över jul skulle jag tro....
onsdag 18 december 2013
måndag 16 december 2013
Källaren
Har nu fått sig en helrenovering: gästrum och tvättstuga har tagit form! Detaljerna saknas men snart står det helt färdigt!
Erik och mamma: vad tror ni? Kan ni sova här?
Ikväll blir det premiärbad för mig och Oskar!
Erik och mamma: vad tror ni? Kan ni sova här?
Ikväll blir det premiärbad för mig och Oskar!
torsdag 12 december 2013
Julklappshandling
Idag var det den stora dagen för julklappsinköpen! Och det gick över förväntan, allt på listan kom med hem och jag blev på gott humör. Att vara ute såhär i sista minuten är aldrig bra, men eftersom julstämningen fortfarande saknas så har dagarna bara paserat utan att jag haft en tanke på att det snart är julafton.
Oskar skötte sig ypperligt. Han åkte sittandes i vagnen och höll i sitt lilla styre, tittade på folk och bara hängde med tyst och lugn. Inte alls illa!
Nu börjar det roliga, att slå in alla klappar!
Oskar skötte sig ypperligt. Han åkte sittandes i vagnen och höll i sitt lilla styre, tittade på folk och bara hängde med tyst och lugn. Inte alls illa!
Nu börjar det roliga, att slå in alla klappar!
tisdag 10 december 2013
När ungen är...
...tyst håller han på med otyg! Detta har man ju hört så många gånger men nu kan jag gå i god för att det faktiskt stämmer . vilket jag faktiskt ställt mig tveksam till innan och trott det bara var en av alla dessa myter om barn.....
Oskar låg som vanligt på sitt täcke och lekte med sina leksaker - ljudligt som alltid. Jag och Anders tog en stund tysta i soffan framför TV:n. Efter ett tag blev det lugnt och tyst, ingen av oss reagerade särskilt snabbt på det utan njöt förmodligen av lugnet.
Men så kom jag plötsligt ihåg talesättet och bad därför Anders kolla till Oskar, som låg nästan nedanför hans fötter. Vips så är Anders uppe ur soffan och utropade "Nejnej Oskar, nej". Snabbt var jag också uppe.
Det visade sig att Oskar hittat en stor luden larv, som av någon anledning tagit sig in genom dörren.....Denna var riktigt nära att hamna i Oskars mun, som utforskar allt han hittar......
(Vi har städat och rent hemma, larven måste ha följt med vagnen in......)
Oskar låg som vanligt på sitt täcke och lekte med sina leksaker - ljudligt som alltid. Jag och Anders tog en stund tysta i soffan framför TV:n. Efter ett tag blev det lugnt och tyst, ingen av oss reagerade särskilt snabbt på det utan njöt förmodligen av lugnet.
Men så kom jag plötsligt ihåg talesättet och bad därför Anders kolla till Oskar, som låg nästan nedanför hans fötter. Vips så är Anders uppe ur soffan och utropade "Nejnej Oskar, nej". Snabbt var jag också uppe.
Det visade sig att Oskar hittat en stor luden larv, som av någon anledning tagit sig in genom dörren.....Denna var riktigt nära att hamna i Oskars mun, som utforskar allt han hittar......
(Vi har städat och rent hemma, larven måste ha följt med vagnen in......)
onsdag 4 december 2013
På en vecka...
...hinner man göra mycket!
Anders har varit hemma en vecka och vi har varvat aktiviteter med hemmapyssel.
Tvättstugan är färdig: golv, väggar och tak. Badkar står på plats och bänkskiva till hyllor är inköpt
Pannrummet i källaren är på god väg att bli gästrum
Gästrummet här uppe väntar på att bli barnrum: alla möbler är inköpta och står i väntans tider inne i hästsläpet oöppnade.
Vi har varit på babysim, babycafe, varit i Borås, gått promenader, haft besök och bara varit därimellan.
Dagen tillbringades på BVC på ett extra läkarbesök där vi fick remiss till vårdcentralen för blodprov. Så blodprov på lille Oskar har vi också hunnit med idag och väntar nu spänt till nästa vecka när vi förhoppningsvis kan få resultatet: vi hoppas innerligt att han inte är matallergiker.
Anders har varit hemma en vecka och vi har varvat aktiviteter med hemmapyssel.
Tvättstugan är färdig: golv, väggar och tak. Badkar står på plats och bänkskiva till hyllor är inköpt
Pannrummet i källaren är på god väg att bli gästrum
Gästrummet här uppe väntar på att bli barnrum: alla möbler är inköpta och står i väntans tider inne i hästsläpet oöppnade.
Vi har varit på babysim, babycafe, varit i Borås, gått promenader, haft besök och bara varit därimellan.
Dagen tillbringades på BVC på ett extra läkarbesök där vi fick remiss till vårdcentralen för blodprov. Så blodprov på lille Oskar har vi också hunnit med idag och väntar nu spänt till nästa vecka när vi förhoppningsvis kan få resultatet: vi hoppas innerligt att han inte är matallergiker.
torsdag 28 november 2013
Teknikens värld
Jag som varit lite stolt över att jag dragit ned på TV, dator och mobiltelefonanvändandet har ändå insett vilken teknikstyrd värld vi ändock lever i. Detta tack vare lille Oskar, som suger åt sig information värre än en svamp!
Som sagt så har jag lagt telefon, tv-dosa och dator åt sidan när Oskar är vaken för att inte tumma på vår kvalitetstid tillsammans, men trots allt händer det ju att telefonen ringer och man svarar, att TV:n slås igång en snabbis, eller att datorn öppnas i ett obevakat ögonblick när Oskar tycks leka nöjt för sig själv. Helt mänskligt.
Det som dock känns lite skrämmande är att det idag finns tre saker Oskar är mer intresserad av än allt annat, gissa vad? Jo, mobiltelefoner, TV-dosan och datorn..... Han har givetvis snappat upp att dessa tre prylar är viktiga för oss vuxna och således är intressanta att undersöka. Och detta talar ju sitt tydliga språk om hur mycket man, trots neddragningar, ägnar åt tekniken....
Inte nu för att jag vill eller kommer undanhålla tekniken för Oskar längre fram, för det är ett måste att lära sig dator och mobiltelefoner, utan mer för att jag själv ska försöka leva i nuet och inte slösa tid på tidstjuvar.
Hm.
Som sagt så har jag lagt telefon, tv-dosa och dator åt sidan när Oskar är vaken för att inte tumma på vår kvalitetstid tillsammans, men trots allt händer det ju att telefonen ringer och man svarar, att TV:n slås igång en snabbis, eller att datorn öppnas i ett obevakat ögonblick när Oskar tycks leka nöjt för sig själv. Helt mänskligt.
Det som dock känns lite skrämmande är att det idag finns tre saker Oskar är mer intresserad av än allt annat, gissa vad? Jo, mobiltelefoner, TV-dosan och datorn..... Han har givetvis snappat upp att dessa tre prylar är viktiga för oss vuxna och således är intressanta att undersöka. Och detta talar ju sitt tydliga språk om hur mycket man, trots neddragningar, ägnar åt tekniken....
Inte nu för att jag vill eller kommer undanhålla tekniken för Oskar längre fram, för det är ett måste att lära sig dator och mobiltelefoner, utan mer för att jag själv ska försöka leva i nuet och inte slösa tid på tidstjuvar.
Hm.
lördag 23 november 2013
Julstämning efterlyses
I alla år har november månad varit en enda lång väntetid mot december och juletider, som jag brukar vänta, planera och vänta ännu mer. November har varit en oerhört lång och trist månad innan december äntligen kommer!
Men i år vet jag inte vad som hänt. November känns som vilken månad som helst och har varit lätt att genomlida. Det är ju toppen och beror säkert på att jag är hemma och får dagsljus varje dag! Men julstämingen är som bortblåst. Trots tomtar i butikerna, julbelysning i centrum och en massa prat om jul så känner jag ingenting. Och blir väldigt förvånad, julen är ju min bästa period på året och nu har jag ju dessutom en liten skrutt att skapa julstämning med.
När jag tänker på att byta till julgardiner, sätta fram tomtar och julgran så vill jag bara sparka bakut. Måste man det? Och får dåligt samvete, även om Oskar inte kommer minnas denna jul så är det väl klart han ska få se en julgran i år!
Och julbaka som jag älskar. Nu känns det bara lite jobbigt.....
Vad har hänt? Kanske är jag kvar i bebisbubblan ännu eller så trivs jag helt enkelt så bra för stunden att jag inte behöver förgylla livet med julepynt och lussekatter? Jag hoppas i alla fall att stämningen infinner sig snart!
Men i år vet jag inte vad som hänt. November känns som vilken månad som helst och har varit lätt att genomlida. Det är ju toppen och beror säkert på att jag är hemma och får dagsljus varje dag! Men julstämingen är som bortblåst. Trots tomtar i butikerna, julbelysning i centrum och en massa prat om jul så känner jag ingenting. Och blir väldigt förvånad, julen är ju min bästa period på året och nu har jag ju dessutom en liten skrutt att skapa julstämning med.
När jag tänker på att byta till julgardiner, sätta fram tomtar och julgran så vill jag bara sparka bakut. Måste man det? Och får dåligt samvete, även om Oskar inte kommer minnas denna jul så är det väl klart han ska få se en julgran i år!
Och julbaka som jag älskar. Nu känns det bara lite jobbigt.....
Vad har hänt? Kanske är jag kvar i bebisbubblan ännu eller så trivs jag helt enkelt så bra för stunden att jag inte behöver förgylla livet med julepynt och lussekatter? Jag hoppas i alla fall att stämningen infinner sig snart!
måndag 18 november 2013
Lysrör
Fiskarna har nu sedan några dagar tillbaka simmat runt i ett mörker. Lysröret har nämligen gått sönder och eftersom akvariet med lysramp är så gammalt så visade det sig att lysröret är ganska svårt att hitta.
Förra gången det gick sönder lyckades jag hitta de rätta måtten på en Internetsida - när jag nu sökte på samma sida så finns den inte kvar! Och fråga mig inte varför jag inte beställde flera förra gången jag beställde därifrån.... Nåväl, jag har nu med ljus och lykta sökt efter det eftertraktade röret utan att lyckas. Via ett forum har jag dock fått tips om att det kan gå med ett 1 cm kortare rör - och de finns det gott om.
Så idag bär det av mot Torp för att jaga ett kortare rör och se om det passar. Både jag och fiskarna hoppas innerligt på detta och vi väntar nu bara på att affärerna ska öppna för dagen.
På inhandlingslistan finns mycket annat också, så detta lär ta sin lilla tid idag.
Förra gången det gick sönder lyckades jag hitta de rätta måtten på en Internetsida - när jag nu sökte på samma sida så finns den inte kvar! Och fråga mig inte varför jag inte beställde flera förra gången jag beställde därifrån.... Nåväl, jag har nu med ljus och lykta sökt efter det eftertraktade röret utan att lyckas. Via ett forum har jag dock fått tips om att det kan gå med ett 1 cm kortare rör - och de finns det gott om.
Så idag bär det av mot Torp för att jaga ett kortare rör och se om det passar. Både jag och fiskarna hoppas innerligt på detta och vi väntar nu bara på att affärerna ska öppna för dagen.
På inhandlingslistan finns mycket annat också, så detta lär ta sin lilla tid idag.
tisdag 12 november 2013
Förpackningar
Jag är dödligt less på alla dessa förpackningar: mjölkpaket, plast, tidningar, burkar ja de finns överallt! Och eftersom vi sorterar måste vi ständigt åka iväg med dessa till återvinningen.
Ta bara hundmaten. 12 kg kommer i en stor kartong som är helt omöjlig att öppna utan rejälare kniv - varför den är så inbrottssäker vet jag inte! Inuti denna kartong finns sedan tre plastförpackningar om vardera 4 kg hundmat i - varför dela upp det så?
Jag har provat olika sätt att sortera:
-Lådor nere i källaren = överfyllda lådor som man inte orkar ta med sig och tömma
-Knappt någon sortering alls = dåligt samvete och en alltför fylld soptunna som därför måste graderas upp
- Låda under diskhon som töms flera ggr i veckan = bäst
Men att orka skölja, torka och vika ihop alla förpackningar finns inte på kartan! Det blir ju dubbelt disk nästan varje dag om man ska pyssla med sådant! Så fuskar lite det gör jag....
Usch för alla förpackningar säger jag bara.
Ta bara hundmaten. 12 kg kommer i en stor kartong som är helt omöjlig att öppna utan rejälare kniv - varför den är så inbrottssäker vet jag inte! Inuti denna kartong finns sedan tre plastförpackningar om vardera 4 kg hundmat i - varför dela upp det så?
Jag har provat olika sätt att sortera:
-Lådor nere i källaren = överfyllda lådor som man inte orkar ta med sig och tömma
-Knappt någon sortering alls = dåligt samvete och en alltför fylld soptunna som därför måste graderas upp
- Låda under diskhon som töms flera ggr i veckan = bäst
Men att orka skölja, torka och vika ihop alla förpackningar finns inte på kartan! Det blir ju dubbelt disk nästan varje dag om man ska pyssla med sådant! Så fuskar lite det gör jag....
Usch för alla förpackningar säger jag bara.
måndag 11 november 2013
Hästvakter
Så har vi återigen blivit hästvakter, denna gång för en vecka framöver.
Jag och Oskar åkte dit tidigare idag för att mocka och pyssla lite. Som tur var sov Oskar hela tiden och vaknade lagom tills att allt var färdigt. När han sedan var vaken passade vi på att ta en promenad, Oskar, jag och den ena hästen. Både häst och unge var förvånade - hästen över att följa efter en barnvagn och ungen över att ha en stor häst på släp! Vi såg säkert väldigt roliga ut....
Återstår att åka dit och plocka in dem.
Jag och Oskar åkte dit tidigare idag för att mocka och pyssla lite. Som tur var sov Oskar hela tiden och vaknade lagom tills att allt var färdigt. När han sedan var vaken passade vi på att ta en promenad, Oskar, jag och den ena hästen. Både häst och unge var förvånade - hästen över att följa efter en barnvagn och ungen över att ha en stor häst på släp! Vi såg säkert väldigt roliga ut....
Återstår att åka dit och plocka in dem.
lördag 9 november 2013
9 november
Nu under kvällen kom Anders på att detta är vår dag! Tänk att vi båda nästan glömt bort detta! För tre år sedan, tror vi det var iaf..... så fick vi en förlovningsring på våra fingrar just denna underbara kväll. Tänk vad tiden går fort och vad tiden förändras - nu sitter vi här med en liten Oskar och har helt glömt bort att ens fira denna dag. Hur är det möjligt?
Alla chokladbollar, tårtor och pajer som vi haft hemma de senaste dagarna eftersom två födelsedags"barn" har firats är slut så inte ens en godbit kan vi fira med. En kopp te och njuta av lugnet när Oskar har somnat kanske är en plan?
Bättring till nästa år!
Alla chokladbollar, tårtor och pajer som vi haft hemma de senaste dagarna eftersom två födelsedags"barn" har firats är slut så inte ens en godbit kan vi fira med. En kopp te och njuta av lugnet när Oskar har somnat kanske är en plan?
Bättring till nästa år!
söndag 3 november 2013
Barnsäkring
Förra veckan gick vi en minikurs om hur man barnsäkrade hemmet nu när Oskar snart kommer börja krypa och kravla sig upp på möbler. Det blev såklart en tripp till Ikea för att inhandla lite små finurliga saker.
Och idag har vi börjat i köket med att montera små spärrar på luckorna så att de inte går att öppna så enkelt. Lätt? Nejdå, trots att vi har ett Ikeakök så tycks ingenting vara anpassat för dessa "Ikea-spärrar". Givetvis strulade lådorna också och vi lyckades få en låda att fastna - bara att montera lös. Ett helt gäng svordomar senare och några speciallösningar så har vi dock säkrat det som går att säkra! Skönt!
Nu börjar dock nästa bekymmer - att komma ihåg spärrarna! Har nu under eftermiddagen åtskilliga gånger försökt öppna bestickslådan som vanligt vilket resulterar i ett tvärstopp och några svordomar. Ack så bökigt det nu blev att pyssla i köket! Hoppas man vänjer sig.........
Och idag har vi börjat i köket med att montera små spärrar på luckorna så att de inte går att öppna så enkelt. Lätt? Nejdå, trots att vi har ett Ikeakök så tycks ingenting vara anpassat för dessa "Ikea-spärrar". Givetvis strulade lådorna också och vi lyckades få en låda att fastna - bara att montera lös. Ett helt gäng svordomar senare och några speciallösningar så har vi dock säkrat det som går att säkra! Skönt!
Nu börjar dock nästa bekymmer - att komma ihåg spärrarna! Har nu under eftermiddagen åtskilliga gånger försökt öppna bestickslådan som vanligt vilket resulterar i ett tvärstopp och några svordomar. Ack så bökigt det nu blev att pyssla i köket! Hoppas man vänjer sig.........
fredag 1 november 2013
Planerar för fullt
Nästa vecka fyller "någon" år, och jag planerar för fullt! Paket är inköpta och inslagna och menyn till middagen är snart bestämd (det är beställt någonting svårt......så jag kommer verkligen få testa mina matlagningskunskaper - tur det finns recept!). Jag tror inte att jag har glömt någonting till denna stora dag!
Det som kan ställa till dagen är ifall Oskar inte är sammarbetsvillig, han har lyckats förr med att kräva alltför mycket uppmärksamhet på viktiga dagar, men jag hoppas han sköter sig! Hans meny är också bestämd: gröt.....
Så nu är det bara att räkna ned!
Det som kan ställa till dagen är ifall Oskar inte är sammarbetsvillig, han har lyckats förr med att kräva alltför mycket uppmärksamhet på viktiga dagar, men jag hoppas han sköter sig! Hans meny är också bestämd: gröt.....
Så nu är det bara att räkna ned!
måndag 28 oktober 2013
Sigge och Oskar
Sigge avgudar Oskar och vill alltid vara i närheten av honom, till vår förtret! Är Oskar i vagnen vill Sigge vara i vagnen, är Oskar i sängen vill Sigge vara i sängen, är Oskar i sin matstol vill Sigge vara där.....jag ni förstår. Och allt som tillhör Oskar har Sigge lagt beslag på - kläder, leksaker, täcken, kuddar. Ja, allt.
Urgulligt egentligen om man inte vore så rädd för att han ska lägga sig på Oskars bröstkorg eller ansikte. Så hur mysig Sigge än är så får han inte sova i vårt sovrum längre. När Oskar sover vagn blir han nedschasad eller får vara inomhus för att han inte ska krypa in i vagnen (nätet kryper han inunder eller lägger sig på så att nätet trycks ned....).
Och som jag tycker synd om han! Han vill ju bara vara med och är ju så go! Tröstar mig med att så fort Oskar blir äldre får de leka hur mycket som helst tillsammans!
Urgulligt egentligen om man inte vore så rädd för att han ska lägga sig på Oskars bröstkorg eller ansikte. Så hur mysig Sigge än är så får han inte sova i vårt sovrum längre. När Oskar sover vagn blir han nedschasad eller får vara inomhus för att han inte ska krypa in i vagnen (nätet kryper han inunder eller lägger sig på så att nätet trycks ned....).
Och som jag tycker synd om han! Han vill ju bara vara med och är ju så go! Tröstar mig med att så fort Oskar blir äldre får de leka hur mycket som helst tillsammans!
söndag 27 oktober 2013
Lugnet före stormen
Nu på kvällssidan har vi varit ute i trädgården och plockat in prylar: Aylas leksaker, bord och stolar, krukor och andra lösa saker som kan blåsa bort om det blir storm. Jag som inte är särskilt uppdaterat i nyheternas värld råkade läsa på Expressen och Aftonbladets förstasida när jag handlade och där stod varningar om storm i orkanstyrkor här efter västkusten, något man tydligen varnat om i några dagars tid.
Nu brukar ju alla dessa varningar i slutändan inte bli någonting men vi tar det säkra före det osäkra och förberedde gården. Så får vi vänta och se, hoppas det inte blir någonting alls, för jag ser inte framemot en innedag med Oskar - han behöver vara ute och jag med!
Nu väntar Solsidan, veckans höjdpunkt!
Nu brukar ju alla dessa varningar i slutändan inte bli någonting men vi tar det säkra före det osäkra och förberedde gården. Så får vi vänta och se, hoppas det inte blir någonting alls, för jag ser inte framemot en innedag med Oskar - han behöver vara ute och jag med!
Nu väntar Solsidan, veckans höjdpunkt!
onsdag 23 oktober 2013
Babysim
Igår var vi på vårt veckovisa babysim. Dagen börjar som vanligt 8.30 hos M för frukost innan det bär av ut till Sotenäs och Tumlaren för bad. Vi är alltid ute i god tid så vi slipper stressa i omklädningsrummet - för det är en hel del att fixa med de små! Humöret hos alla är dessutom på topp.
Sedan bär det av ned i bassängen. Oskar har nu badat femgånger och jag har börjat märka ett system....Ryggsim gillar han inte och blir grinig när man övar för mycket (nästa gång blir det därför lite mindre sådan träning) och att få vatten över huvudet är heller ingen hit så något dyk har det inte blivit ännu men detta övar vi på varje gång i lagom dos. Favoriterna är alla sånger och att få leka med badankor....
Efter 20 minuters bad bär det av i racerfart till omklädningsrummet där jag i full stress byter om och sedan byter på Oskar, innan han blir övertrött och får ett hysteriskt utbrott. Detta går numera förvånansvärt bra och bara lite gnöl blir det där utimellan!
Sedan blir det lunch och de små sover rätt länge efter ansträngningen så vi mammor kan pusta ut.
Veckans bästa utflykt!
Sedan bär det av ned i bassängen. Oskar har nu badat femgånger och jag har börjat märka ett system....Ryggsim gillar han inte och blir grinig när man övar för mycket (nästa gång blir det därför lite mindre sådan träning) och att få vatten över huvudet är heller ingen hit så något dyk har det inte blivit ännu men detta övar vi på varje gång i lagom dos. Favoriterna är alla sånger och att få leka med badankor....
Efter 20 minuters bad bär det av i racerfart till omklädningsrummet där jag i full stress byter om och sedan byter på Oskar, innan han blir övertrött och får ett hysteriskt utbrott. Detta går numera förvånansvärt bra och bara lite gnöl blir det där utimellan!
Sedan blir det lunch och de små sover rätt länge efter ansträngningen så vi mammor kan pusta ut.
Veckans bästa utflykt!
måndag 21 oktober 2013
En dag för de lata
Idag är jag verkligen lat, har ingenting på schemat och ställde in min vanliga veckohandling på Torp till förmån för en riktig vilodag. Utomhus är det ruggigt, blåsigt kallt och grått - nu är de fina höstdagarna slut och början på vintern är här....lätt ångestframkallande. Inomhus ä lampor och ljus tända för att mörkret inte ska krypa in, det blir sådant tråkigt ljus inne när det är ruggigt ute!
Lite pyssel har jag hållit mig sysselsatt med men orken är slut efter alla nätter med en bråkig Oskar så nu har jag hamnat i soffan framför TV:n och datorn - tidstjuvar men idag tar jag mig tid till det.
I helgen har vi varit på besök i Norrköping och hälsat på familjen L med lilla R som börjar bli så stor! Det var riktigt mysigt och vi hann få kvalitetstid tillsammans trots två små barn som pockar på uppmärksamhet och trots att en helg är ganska kort. Tropikariet på Kolmården och en rundtur i Norrköping hann vi med, plus en massa god mat och prat. En härlig helg fick vi med andra ord!
Lite pyssel har jag hållit mig sysselsatt med men orken är slut efter alla nätter med en bråkig Oskar så nu har jag hamnat i soffan framför TV:n och datorn - tidstjuvar men idag tar jag mig tid till det.
I helgen har vi varit på besök i Norrköping och hälsat på familjen L med lilla R som börjar bli så stor! Det var riktigt mysigt och vi hann få kvalitetstid tillsammans trots två små barn som pockar på uppmärksamhet och trots att en helg är ganska kort. Tropikariet på Kolmården och en rundtur i Norrköping hann vi med, plus en massa god mat och prat. En härlig helg fick vi med andra ord!
torsdag 17 oktober 2013
måndag 14 oktober 2013
Tid och egentid
Innan Oskar kom tyckte jag mig veta vad "egentid" var och min inställning till detta var att när man väljer att skaffa barn så väljer man också att åsidosätta egentiden för flera år framöver - den kommer ju tillbaka allteftersom när barnet blir större. Tänk så fel man kan ha!
För det första har jag upptäckt att det jag förr trodde var egentid egentligen är någonting helt annat än den egentid jag nu söker efter att få några minuter varje dag. Och som jag upptäckt att man inte klarar sig utan. Förr innebar egentid att man hade någon/några timmar till förfogande att göra precis vad man själv ville: se på ett TV-program, läsa en bok, pyssla lite: helt i tystnad och framförallt utan stress. Idag innebär egentiden däremot någonting helt annat: att kunna sitta på toaletten i lugn och ro, att duka fram inför middagen med två händer och utan att fundera på vad Oskar möjligen kan hitta på när han ligger själv på golvet, att betala räkningar ifred utan störmoment, att hänga tvätten med två händer och utan stress, att duscha sina 10 minuter i lugn och ro..... Ja, listan kan göras lång. Kort och gott innebär min egentid idag att få göra alla de vanliga momenten utan jäkt och stress över att Oskar pockar på uppmärksamheten och snart behöver underhållas igen. Den där egentiden när man sätter sig ned och läser en bok är inte egentid längre utan det är ren och skär lyx.
För det andra har jag upptäckt att det gäller att förfoga dygnets timmar på ett bra och givande sätt. Vilket inte är lätt alla gånger! Och som jag förr trodde att man har all tid i världen när man är hemma med ett barn, kanske var lite fel tänkt. Förstå mig rätt - tid har jag! Tid att fundera (jag älskar att jag äntligen har tid till mina tankar!), tid att umgås med Oskar, tid att sköta ett hem med det vardagliga görat. Men det är svårt att få tid till någonting annat - projekt i huset, trädgård, större fix och planeringar mm.
Nåväl, hur förfogar man sin tid på bästa sätt? Har upptäckt en hel del tidstjuvar som gör att tiden känns att gå fortare än vad sig bör utan att ge den där lugna återhämtningskänslan. TV, dator, telefon hör dit och jag väljer numera bort dessa tidstjuvar allt oftare och faktiskt är det riktigt skönt! Allra bäst förfogat över tiden är att bara sitta. Sitta ute på altanen och titta på fåglarna, på träden, på löven, trädgården..... Tiden står då stilla en stund och även om Oskar vaknar till en 10 minuter senare så känns det som att jag fått en timmes lugn och ro. Näst bäst är att stöka lite hemma: hänga tvätten, plocka ur diskmaskinen, dammsuga. Kanske främst för att man efteråt fått gjort sådant som ligger och gnager i bakhuvudet och att man sedan kan njuta av dagen på ett annat sätt?
Att gå en promenad är mysigt och skönt men ganska snabbt har jag upptäckt att även det är en dold tidstjuv....Om jag promeneras iväg när Oskar är trött så somnar han ju rätt fort och sover promenaden igenom. När jag väl kommer hem är jag trött och i behov av att sitta en stund - och då vaknar ju Oskar pigg och glad redo för en lekstund igen. Inge vidare planering med andra ord så numera går vi våra turer när Oskar är vaken.
Denna insikt har jag nog förut trott att jag redan insett och förstått (det är ju inte så revolutionerande tänkt eller svårt att begripa) men inte förrän Oskar kom har jag verkligen förstått dess innebörd. Man lär så länge man lever!
För det första har jag upptäckt att det jag förr trodde var egentid egentligen är någonting helt annat än den egentid jag nu söker efter att få några minuter varje dag. Och som jag upptäckt att man inte klarar sig utan. Förr innebar egentid att man hade någon/några timmar till förfogande att göra precis vad man själv ville: se på ett TV-program, läsa en bok, pyssla lite: helt i tystnad och framförallt utan stress. Idag innebär egentiden däremot någonting helt annat: att kunna sitta på toaletten i lugn och ro, att duka fram inför middagen med två händer och utan att fundera på vad Oskar möjligen kan hitta på när han ligger själv på golvet, att betala räkningar ifred utan störmoment, att hänga tvätten med två händer och utan stress, att duscha sina 10 minuter i lugn och ro..... Ja, listan kan göras lång. Kort och gott innebär min egentid idag att få göra alla de vanliga momenten utan jäkt och stress över att Oskar pockar på uppmärksamheten och snart behöver underhållas igen. Den där egentiden när man sätter sig ned och läser en bok är inte egentid längre utan det är ren och skär lyx.
För det andra har jag upptäckt att det gäller att förfoga dygnets timmar på ett bra och givande sätt. Vilket inte är lätt alla gånger! Och som jag förr trodde att man har all tid i världen när man är hemma med ett barn, kanske var lite fel tänkt. Förstå mig rätt - tid har jag! Tid att fundera (jag älskar att jag äntligen har tid till mina tankar!), tid att umgås med Oskar, tid att sköta ett hem med det vardagliga görat. Men det är svårt att få tid till någonting annat - projekt i huset, trädgård, större fix och planeringar mm.
Nåväl, hur förfogar man sin tid på bästa sätt? Har upptäckt en hel del tidstjuvar som gör att tiden känns att gå fortare än vad sig bör utan att ge den där lugna återhämtningskänslan. TV, dator, telefon hör dit och jag väljer numera bort dessa tidstjuvar allt oftare och faktiskt är det riktigt skönt! Allra bäst förfogat över tiden är att bara sitta. Sitta ute på altanen och titta på fåglarna, på träden, på löven, trädgården..... Tiden står då stilla en stund och även om Oskar vaknar till en 10 minuter senare så känns det som att jag fått en timmes lugn och ro. Näst bäst är att stöka lite hemma: hänga tvätten, plocka ur diskmaskinen, dammsuga. Kanske främst för att man efteråt fått gjort sådant som ligger och gnager i bakhuvudet och att man sedan kan njuta av dagen på ett annat sätt?
Att gå en promenad är mysigt och skönt men ganska snabbt har jag upptäckt att även det är en dold tidstjuv....Om jag promeneras iväg när Oskar är trött så somnar han ju rätt fort och sover promenaden igenom. När jag väl kommer hem är jag trött och i behov av att sitta en stund - och då vaknar ju Oskar pigg och glad redo för en lekstund igen. Inge vidare planering med andra ord så numera går vi våra turer när Oskar är vaken.
Denna insikt har jag nog förut trott att jag redan insett och förstått (det är ju inte så revolutionerande tänkt eller svårt att begripa) men inte förrän Oskar kom har jag verkligen förstått dess innebörd. Man lär så länge man lever!
söndag 13 oktober 2013
Hästvakt
Har varit hästvakt i helgen och eftersom hästarna numera är stationerade i Sotenäs fick vi packa vår väska och bosätta oss i gäststugan en natt - mysigt! För att slippa laga middag åkte vi dessutom in till Hunnebo för att äta middag vilket gick superbra. Oskar var mest fascinerad av eldstaden som de hade....
Tidigt i morse tog jag med Ayla och traskade bort till stallet och gav pållarna lite hö, så mysigt det var innan solen gick upp att lyssna på deras tuggande! Så fort solen gått upp traskade hela familjen bort för att släppa ut dem och pyssla i stallet med mockning och allt sådant där. Och det väckte gamla minnen, vad roligt det var att ha häst! Men det tog ju också sin tid....
Ikväll bär det av för att släppa in dem innan jag återlämnar dem till sin matte igen!
Tidigt i morse tog jag med Ayla och traskade bort till stallet och gav pållarna lite hö, så mysigt det var innan solen gick upp att lyssna på deras tuggande! Så fort solen gått upp traskade hela familjen bort för att släppa ut dem och pyssla i stallet med mockning och allt sådant där. Och det väckte gamla minnen, vad roligt det var att ha häst! Men det tog ju också sin tid....
Ikväll bär det av för att släppa in dem innan jag återlämnar dem till sin matte igen!
fredag 11 oktober 2013
Pinsamt läkarbesök
Idag kunde jag inte hålla ut längre utan var tvungen att ringa vårdcentralen och fick en akuttid nu under eftermiddagen för koll hos läkare, men gud så pinsamt och vill helst sjunka genom jorden....
För två dagar sedan åt jag pappas goda rökta abborre. Och abborrar är ju kända för att ha mycket ben, små men ofarliga ben. Så jag åt två frukostsmörgåsar med god aptit tills jag känner att det sticker till i halsen i höjd med halsmandlarna. Rackarns hinner jag tänka och tar lite klunkar juice och stora bitar smörgås för att skölja ned benet. Ni kan ju tro jag blev förvånad över att det inte fungerade!
Jag gav det någon timme, men benet var kvar - stack och värkte hela tiden och så fort jag svalde. I klass med förkylnings-ont-i-halsen när den är som värst. Googlade och provade därefter alla husmorsknep: the, knäckebröd, stora bitar mat, harkel, host......ja allt som jag bara hittade. Benet satt dock kvar.
På kvällen var jag desperat och tyckte extremt synd om mig själv och min otur (att jag låg och grinade en stund för mig själv i sängen behöver vi ju inte tala högt om?) så Anders fick leka doktor. Med ficklampa och verktyg grävde han runt i halsen för att hjälpa men utan resultat. Jag provade själv att riva och rota i halsen men fick såklart avbryta när det kändes som hela magen skulle komma upp.
Nåväl. Jag ger det några dagar.
Men idag när ingenting blivit bättre och det onda börjar stråla ut i örat, ringde jag 1177 i hopp om att få ett lugnande besked om att detta går till sig själv om ngr dagar. Men fick som svar att jag måste ringa vårdcentralen. Självklart. Gud så pinsamt.
Så jag tog mod till mig, ringde, fick en tid och åkte dit. Förklarade mitt problem och insåg att detta lär bli fredagsfikats snackis bland personalen. Pinsamt, vem sätter ett fiskben i halsen? Läkaren hittade någonting där inne och drog och slet men fick aldrig upp spektaklet. Men bättre känns det, ömt men inte lika stickigt, så jag hoppas hon lyckades krafsa bort det. Annars bär det av till ögon, öron, mun mottagningen (elelr vad det nu hette, lyssnade halvbra....) på NÄL på måndag.....Och det känns inte så peppande direkt!
Så nu är jag hemma och hoppas, hoppas, hoppas att benet är borta så jag slipper mer läkarbesök!
För två dagar sedan åt jag pappas goda rökta abborre. Och abborrar är ju kända för att ha mycket ben, små men ofarliga ben. Så jag åt två frukostsmörgåsar med god aptit tills jag känner att det sticker till i halsen i höjd med halsmandlarna. Rackarns hinner jag tänka och tar lite klunkar juice och stora bitar smörgås för att skölja ned benet. Ni kan ju tro jag blev förvånad över att det inte fungerade!
Jag gav det någon timme, men benet var kvar - stack och värkte hela tiden och så fort jag svalde. I klass med förkylnings-ont-i-halsen när den är som värst. Googlade och provade därefter alla husmorsknep: the, knäckebröd, stora bitar mat, harkel, host......ja allt som jag bara hittade. Benet satt dock kvar.
På kvällen var jag desperat och tyckte extremt synd om mig själv och min otur (att jag låg och grinade en stund för mig själv i sängen behöver vi ju inte tala högt om?) så Anders fick leka doktor. Med ficklampa och verktyg grävde han runt i halsen för att hjälpa men utan resultat. Jag provade själv att riva och rota i halsen men fick såklart avbryta när det kändes som hela magen skulle komma upp.
Nåväl. Jag ger det några dagar.
Men idag när ingenting blivit bättre och det onda börjar stråla ut i örat, ringde jag 1177 i hopp om att få ett lugnande besked om att detta går till sig själv om ngr dagar. Men fick som svar att jag måste ringa vårdcentralen. Självklart. Gud så pinsamt.
Så jag tog mod till mig, ringde, fick en tid och åkte dit. Förklarade mitt problem och insåg att detta lär bli fredagsfikats snackis bland personalen. Pinsamt, vem sätter ett fiskben i halsen? Läkaren hittade någonting där inne och drog och slet men fick aldrig upp spektaklet. Men bättre känns det, ömt men inte lika stickigt, så jag hoppas hon lyckades krafsa bort det. Annars bär det av till ögon, öron, mun mottagningen (elelr vad det nu hette, lyssnade halvbra....) på NÄL på måndag.....Och det känns inte så peppande direkt!
Så nu är jag hemma och hoppas, hoppas, hoppas att benet är borta så jag slipper mer läkarbesök!
onsdag 9 oktober 2013
Grodinvasion
Igår kväll när vi var ute och körde med bilen (vi åkte till Orust för att hämta ett efterlängtat hörnskåp till vardagsrummet) upptäckte jag till min förskräckelse att vägbanan var fylld av krypande paddor och hoppande grodor. Försökte till min förtvivlan få Anders att undvika köra på dem, vilken inte var så enkelt eftersom det hoppade fram små och stora grodor överallt. En del blev tyvärr platta men jag tror att vi räddade en hel del ändå. Till sist satt jag dock och blundade, för jag ville inte se på spektaklet.
Blev då påmind om höstarna hemma i Holmsund när jag satt och krypkörde efter Lövöuddsvägen i försök att rädda att grodor som fanns även där.... Varför ska de ut på vägen kan man undra?
Blev då påmind om höstarna hemma i Holmsund när jag satt och krypkörde efter Lövöuddsvägen i försök att rädda att grodor som fanns även där.... Varför ska de ut på vägen kan man undra?
söndag 6 oktober 2013
Den långa färden hem
Kändes faktiskt inte alltför lång ändå! Med ett övernattningsstopp så känns resan betydligt kortare än de 100 mil som det faktiskt är.
Vi startade kring 9.00 från Umeå men hann bara komma utanför stan innan vårt första stopp. Oskar hade bajsat. Rejält. Så vi stod på en liten parkering längst E4:an med en naken Oskar hängandes över armen i ett försök att få honom och bilbarnstolen ren från allt bajs. Förbipasserande bilar stirrade vill jag lova.... Efter detta stopp gick det dock bra och vi tog oss ända till Ikea där vi stannade till och åt lunch. Oskar lyckades charma en hel drös med människor som skrattade åt hans försök att prata och hans sprattliga sätt i försök att få sig pommes frites han också....
Några stopp senare var vi framme i Avesta där vi kunde pusta ut innan vi i går morse begav oss de sista 40 milen hemåt. Då var lilla Sigge less men skötte sig ändå fint.
Väl hemma var vi alla nöjda och trötta men absolut gladast var Sigge! Han rusade ut ur buren och for runt som en vilde på övervåningen (som han tydligen saknat som mest) och därefter jagade han fiskarna (som såg alldeles förskräckta ut efter 2,5 veckas semester utan störningar). När vi gjorde kväll var han helt överlycklig över att få sova i sängen med oss igen och skötte sig fint hela natten.
Även lille Oskar var nöjd att komma hem och jag lovar att även han kände igen sig. Speciellt fiskarna som han ville kika på läääänge under kvällen.
Borta bra men hemma bäst! Dock känns det lite onödigt att ha flyttat hela 100 mil bort, kan man inte flytta huset lite närmare?
Vi startade kring 9.00 från Umeå men hann bara komma utanför stan innan vårt första stopp. Oskar hade bajsat. Rejält. Så vi stod på en liten parkering längst E4:an med en naken Oskar hängandes över armen i ett försök att få honom och bilbarnstolen ren från allt bajs. Förbipasserande bilar stirrade vill jag lova.... Efter detta stopp gick det dock bra och vi tog oss ända till Ikea där vi stannade till och åt lunch. Oskar lyckades charma en hel drös med människor som skrattade åt hans försök att prata och hans sprattliga sätt i försök att få sig pommes frites han också....
Några stopp senare var vi framme i Avesta där vi kunde pusta ut innan vi i går morse begav oss de sista 40 milen hemåt. Då var lilla Sigge less men skötte sig ändå fint.
Väl hemma var vi alla nöjda och trötta men absolut gladast var Sigge! Han rusade ut ur buren och for runt som en vilde på övervåningen (som han tydligen saknat som mest) och därefter jagade han fiskarna (som såg alldeles förskräckta ut efter 2,5 veckas semester utan störningar). När vi gjorde kväll var han helt överlycklig över att få sova i sängen med oss igen och skötte sig fint hela natten.
Även lille Oskar var nöjd att komma hem och jag lovar att även han kände igen sig. Speciellt fiskarna som han ville kika på läääänge under kvällen.
Borta bra men hemma bäst! Dock känns det lite onödigt att ha flyttat hela 100 mil bort, kan man inte flytta huset lite närmare?
torsdag 3 oktober 2013
Hemfärd
I morgon beger vi oss hemåt. Bilen är nu packad och klar och det ryms knappt ens en liten påse till i skuffen. Jag som inte trivs att leva rörigt, är nu lagom irriterad över den oordning som det ju alltid blir när man ska resa iväg och har prylar i påsar, väskor, säckar......ja överallt!
Lite hemlängtan har jag efter att ha varit hemifrån i två och en halv vecka, men det är splittrade känslor. Det är alltid skönt att få komma hem till sitt eget, men samtidigt känns det vemodigt att åka härifrån och lämna allt och alla igen. Och vi har haft det så himla bra och roligt här uppe!
Hemresan känns dessutom jobbig, alla timmar i bilen och jag är ju redan nu less på att åka bil! Om två dagar vid den här tiden är vi dock hemma, sitter i soffan och pustar ut....
Lite hemlängtan har jag efter att ha varit hemifrån i två och en halv vecka, men det är splittrade känslor. Det är alltid skönt att få komma hem till sitt eget, men samtidigt känns det vemodigt att åka härifrån och lämna allt och alla igen. Och vi har haft det så himla bra och roligt här uppe!
Hemresan känns dessutom jobbig, alla timmar i bilen och jag är ju redan nu less på att åka bil! Om två dagar vid den här tiden är vi dock hemma, sitter i soffan och pustar ut....
tisdag 1 oktober 2013
Svampskogen
I förrgår bestämde vi oss för att bege oss ut i svampskogen och se om vi kunde få ihop lite trattkantareller till middagen.
Så mycket svamp vi hittade! 30 liter kom vi nöjt bärandes med och det är ju så kul att hitta och plocka dem! Dock är det inte lika kul att ta hand om den och jag har nu rensat den sista hinken och förvällt dem...pust, aldrig mer....
Men gott är det!
Så mycket svamp vi hittade! 30 liter kom vi nöjt bärandes med och det är ju så kul att hitta och plocka dem! Dock är det inte lika kul att ta hand om den och jag har nu rensat den sista hinken och förvällt dem...pust, aldrig mer....
Men gott är det!
söndag 29 september 2013
Uppdatering
Så har jag nu under en längre tid förträngt att jag faktiskt har en blogg med flera trogna följeslagare och slarvat med uppdateringarna...Någon gång uti mellan har det dåliga samvetet slagit in men snabbt har det tryckts undan igen med en kort "det var ju inte så länge sedan jag uppdaterade" tanke.
Men så igår fick jag mig en omruskning - brorsan hade fått en hälsning till mig från en trogen följare att det var dags att börja skriva igen för nu var det länge sedan! När jag så idag loggade in ser jag till min fasa att senast jag skrev var i början på september - det är ju nästan en månad sedan, hur kan tiden gå så fort?
Hur som haver, får nu ta mig i kragen och bättra mig - och nu har jag ju faktiskt guldläge till det när vi har semester uppe i Holmsund med massor av potentiella barnvakter!
Här följer en snabb uppdatering sen senast:
- En jäktig vecka hemma i Munkedal för att få ordning på all packning och städning inför semestertrippen. Inklusive det vanliga med babysim, babyrytmik, BVC och sådant där man fyller sina lediga dagar med.....
- Anders hann resa till Polen på jobbresa och bli bestulen på sitt kontokort och slå huvudet i en poolkant med ett lättare blodbad som följd. Han kom i alla fall hem.
- Katt och Oskar skötte sig fint under sin resa upp till Holmsund. Två dagar tog den men det var det värt när vi väl kom fram.
- Oskar reste 200 mil på 5 dagar eftersom vi åkte direkt upp till Arjeplog och hälsade på massor av vänner. Så fint han skötte sig alla milen! Inte ens ett gnöl! Vi själva var dock slutkörda när vi landade i Holmsund igen.
- Och nu är vi kvar här och njuter av en vecka semester till, utan långa bilturer.
Pust, nu har jag lättat på mitt dåliga samvete men inser att jag får bättra mig med uppdateringarna här framöver....
Men så igår fick jag mig en omruskning - brorsan hade fått en hälsning till mig från en trogen följare att det var dags att börja skriva igen för nu var det länge sedan! När jag så idag loggade in ser jag till min fasa att senast jag skrev var i början på september - det är ju nästan en månad sedan, hur kan tiden gå så fort?
Hur som haver, får nu ta mig i kragen och bättra mig - och nu har jag ju faktiskt guldläge till det när vi har semester uppe i Holmsund med massor av potentiella barnvakter!
Här följer en snabb uppdatering sen senast:
- En jäktig vecka hemma i Munkedal för att få ordning på all packning och städning inför semestertrippen. Inklusive det vanliga med babysim, babyrytmik, BVC och sådant där man fyller sina lediga dagar med.....
- Anders hann resa till Polen på jobbresa och bli bestulen på sitt kontokort och slå huvudet i en poolkant med ett lättare blodbad som följd. Han kom i alla fall hem.
- Katt och Oskar skötte sig fint under sin resa upp till Holmsund. Två dagar tog den men det var det värt när vi väl kom fram.
- Oskar reste 200 mil på 5 dagar eftersom vi åkte direkt upp till Arjeplog och hälsade på massor av vänner. Så fint han skötte sig alla milen! Inte ens ett gnöl! Vi själva var dock slutkörda när vi landade i Holmsund igen.
- Och nu är vi kvar här och njuter av en vecka semester till, utan långa bilturer.
Pust, nu har jag lättat på mitt dåliga samvete men inser att jag får bättra mig med uppdateringarna här framöver....
torsdag 5 september 2013
Duktig kisse?
Nu har Sigge börjat vara utomhus, och han är så duktig. Följer mig överallt och vistas bara i slänten och runt på tomten. Kommer när man ropar.....ja listan över hur bra han sköter sig går att göra milslång!
Så igår kväll var han borta, vi ropade och ropade men fick inget svar. Och mammahjärtat han bli riktigt oroligt kan jag lova! Tillsist hörde vi honom jama lite vagt och fort lyckades vi lokalisera var han var. Uppe i grannens träd. Och där satt han lite ynkligt jamandes.
Och vi lockade. Pockade. Ropade. Allt för att han skulle våga sig ned men det resulterade bara i ett ännu högre desperat jamande. Så tillsist gav vi upp och plockade fram stegen. Anders klättrade upp och med ett fast tag i nackskinnet hissades lilla Sigge ned från sitt första äventyr i träden.
Sigge var nöjd med hur allt utvecklades, matte lite mindre nöjd eftersom han ju måste lära sig att ta sig ned själv och hade hoppats han skulle fixa det redan denna gång.
Han blir väl kanske modigare?
Så igår kväll var han borta, vi ropade och ropade men fick inget svar. Och mammahjärtat han bli riktigt oroligt kan jag lova! Tillsist hörde vi honom jama lite vagt och fort lyckades vi lokalisera var han var. Uppe i grannens träd. Och där satt han lite ynkligt jamandes.
Och vi lockade. Pockade. Ropade. Allt för att han skulle våga sig ned men det resulterade bara i ett ännu högre desperat jamande. Så tillsist gav vi upp och plockade fram stegen. Anders klättrade upp och med ett fast tag i nackskinnet hissades lilla Sigge ned från sitt första äventyr i träden.
Sigge var nöjd med hur allt utvecklades, matte lite mindre nöjd eftersom han ju måste lära sig att ta sig ned själv och hade hoppats han skulle fixa det redan denna gång.
Han blir väl kanske modigare?
onsdag 28 augusti 2013
Att vara mamma
Så har min vardag fyllt med BVC-besök, babycaféer och snart även föräldragrupper och babysim. Herregud, det är nästan jäktigt att vara mammaledig! För jag har nu fått så pass rutin på tillvaron att jag inser att det enbart går att genomföra ett större projekt per dag, tex: handla, långpromenad, BVC, Bankbesök, babycafé..... Resten av tiden flyter iväg till amning, blöjbyten och "Oskar-lek".
Oskarleken innebär nuförtiden att titta på akvariet, titta i spegeln, spela gitarr, lyssna på musik, gå "husesyn och trädgårdssyn" samt göra grimaser. Låter det jobbigt? Nja, när man får ned det i skrift ser det inte så märkvärdigt ut men om man provar leka på bebisnivå en hel dag så blir man utpumpad på ett helt annat plan än när man jobbar eller tränar..... Tänk att stirra på dessa akvarietimmar X antal timmar per dygn (tro mig, jag hurrar när de byter simriktning....) eller gå trädgårdssyn flera gånger om dagen och kika på samma buskar som står på samma ställe varje gång...... Denna form av utmattning har jag aldrig kunnat föreställa mig innan Oskar kom!
Nåväl, dagens "projekt" innebar babyrytmik och babycafé = sång och dans. Tur min falska sångröst döljs av 10 andra föräldrars röster och att ingen ser mina halvtaskiga danssteg..... Det känns dessutom föga fånigt att grimasera och sjunga inför en liten bebis som fascinerat stirrar på hon med gitarren och vägrar intressera sig för mammas försök att vara rolig eller ens ägna mamma en blick under några tafatta försök att hänga med i diverse sånger. Jaja, huvudsaken är väl att Oskar har roligt? Och det har han vill jag lova!
Livet som mamma är med andra ord riktigt annorlunda och inget man kan föreställa sig innan, men att byta bort det med min gamla liv skulle jag aldrig göra!
Oskarleken innebär nuförtiden att titta på akvariet, titta i spegeln, spela gitarr, lyssna på musik, gå "husesyn och trädgårdssyn" samt göra grimaser. Låter det jobbigt? Nja, när man får ned det i skrift ser det inte så märkvärdigt ut men om man provar leka på bebisnivå en hel dag så blir man utpumpad på ett helt annat plan än när man jobbar eller tränar..... Tänk att stirra på dessa akvarietimmar X antal timmar per dygn (tro mig, jag hurrar när de byter simriktning....) eller gå trädgårdssyn flera gånger om dagen och kika på samma buskar som står på samma ställe varje gång...... Denna form av utmattning har jag aldrig kunnat föreställa mig innan Oskar kom!
Nåväl, dagens "projekt" innebar babyrytmik och babycafé = sång och dans. Tur min falska sångröst döljs av 10 andra föräldrars röster och att ingen ser mina halvtaskiga danssteg..... Det känns dessutom föga fånigt att grimasera och sjunga inför en liten bebis som fascinerat stirrar på hon med gitarren och vägrar intressera sig för mammas försök att vara rolig eller ens ägna mamma en blick under några tafatta försök att hänga med i diverse sånger. Jaja, huvudsaken är väl att Oskar har roligt? Och det har han vill jag lova!
Livet som mamma är med andra ord riktigt annorlunda och inget man kan föreställa sig innan, men att byta bort det med min gamla liv skulle jag aldrig göra!
måndag 12 augusti 2013
När lugnet kryper sig på
Jahapp, det var denna sommar då! Snabbt passerade den och idag är första gången sedan i juni som jag nu är själv här hemma. Helt ensam - inga besök, ingen Anders.... bara jag Oskar och djuren. Hur konstigt känns inte det? För nu har jag ju vant mig vid fullt hus och röster som byter av varandra! Känslan är nästan som när man slutar jobba och blir ledig - vad ska, borde, måste jag göra nu? Och svaret på den frågan blir ingenting!
Så nu sitter jag här. Huset är städat efter sommarens bravader, matlistan för veckan är fixad, växterna utomhus är vattnade. Oskar sover, Sigge sover och Ayla vilar. Jag passar på att bara sitta och har kommit fram till att det faktiskt var rätt skönt! Även om det är lite tyst och tomt här hemma. Och jag hela tiden funderar på vad jag borde nyttja tiden till?
Eftersom Anders semester sedan en vecka är slut och det idag var första morgonen med en rätt kall temperatur utomhus så har jag börjat ställa in mig på höstmod. Och ser framemot att det blir lite kallare och lite mörkare om kvällarna - vad mysigt att börja tända lite ljus igen! (som vanligt förstår man inte denna känsla när man når november månad och är dödligt less på mörkret och rusket....)
Men innan jag helt ställer om tänkte jag sammanfatta den här sommaren med en enda mening:
Helt underbar! Och tack alla ni som förgyllde den :)
Så nu sitter jag här. Huset är städat efter sommarens bravader, matlistan för veckan är fixad, växterna utomhus är vattnade. Oskar sover, Sigge sover och Ayla vilar. Jag passar på att bara sitta och har kommit fram till att det faktiskt var rätt skönt! Även om det är lite tyst och tomt här hemma. Och jag hela tiden funderar på vad jag borde nyttja tiden till?
Eftersom Anders semester sedan en vecka är slut och det idag var första morgonen med en rätt kall temperatur utomhus så har jag börjat ställa in mig på höstmod. Och ser framemot att det blir lite kallare och lite mörkare om kvällarna - vad mysigt att börja tända lite ljus igen! (som vanligt förstår man inte denna känsla när man når november månad och är dödligt less på mörkret och rusket....)
Men innan jag helt ställer om tänkte jag sammanfatta den här sommaren med en enda mening:
Helt underbar! Och tack alla ni som förgyllde den :)
torsdag 8 augusti 2013
En natt med Sigge
I natt har Sigge levt rövare här hemma. Han hade nog lite tråkigt och ville skaka liv i huset så han började hos Erik uppe i barnrummet. Tydligen hade hans tass utforskat både näsa och ögon innan han åkte ut med huvudet före. Men eftersom där inte finns någon dörr var han ju snabbt tillbaka igen, han är ju inte dum heller! Så då åkte han in till pappa nere i gästrummet - med dörren stängd.
Dock hade han inte skött sig särskilt bra där heller så ut åkte han därifrån också. Och återvände till övervåningen där han provade lyckan hos husse och matte. Matte hade fullt sjå med lille Oskar vid det tillfället så Sigge började kurra och väcka husse - och fick sig en flygtur genom rummet. Men snabbt var Sigge tillbaka igen och åkte iväg med samma fart som innan. Detta tolkade han dock som lek så det blev pingpong kastning med katt i sängen - urkul såklart!
Tillsist fick matte ingripa eftersom husse blivit irriterad och Sigge aldrig gav sig. Han lade sig tillrätta i Aylas säng med ett nöjt spinnande, mycket nöjd över sin nattliga prestation.
Dock hade han inte skött sig särskilt bra där heller så ut åkte han därifrån också. Och återvände till övervåningen där han provade lyckan hos husse och matte. Matte hade fullt sjå med lille Oskar vid det tillfället så Sigge började kurra och väcka husse - och fick sig en flygtur genom rummet. Men snabbt var Sigge tillbaka igen och åkte iväg med samma fart som innan. Detta tolkade han dock som lek så det blev pingpong kastning med katt i sängen - urkul såklart!
Tillsist fick matte ingripa eftersom husse blivit irriterad och Sigge aldrig gav sig. Han lade sig tillrätta i Aylas säng med ett nöjt spinnande, mycket nöjd över sin nattliga prestation.
lördag 3 augusti 2013
Oväder igen
I morse vaknade jag och det var 30 grader varmt ute och molnigt, hu så hemskt! Mitt på dagen landade gradantalet på 28 grader och vi stod redo för badstranden. Hemma i värmen gick det ju inte att vara och jag var desperat efter ett bad!
In med all packning i bilen och iväg for vi hela familjen, utom Sigge, till vattenverkets badplats. Snabbt åkte bikinin på men i takt med att kläderna åkte av började det blåsa upp. Vad nu? Det som var så varmt och vindstilla? Nåväl, jag hann ta ett dopp och simma runt lite innan jag insåg att jag fick brottas med höga vågor, att Oskar höll på att blåsa bort under trädet och att regn var på ingång. Så snabbt plockade vi ihop hela gänget och all packning igen, efter enbart 15 minuter vid stranden.
Så fort vi kom in i bilen började det ösregna och väl hemma var världens åskoväder över oss. Typiskt "västkustväder".
Men jag hann få mig ett efterlängtat dopp i alla fall! Och ovädret har passerat för denna gång.
In med all packning i bilen och iväg for vi hela familjen, utom Sigge, till vattenverkets badplats. Snabbt åkte bikinin på men i takt med att kläderna åkte av började det blåsa upp. Vad nu? Det som var så varmt och vindstilla? Nåväl, jag hann ta ett dopp och simma runt lite innan jag insåg att jag fick brottas med höga vågor, att Oskar höll på att blåsa bort under trädet och att regn var på ingång. Så snabbt plockade vi ihop hela gänget och all packning igen, efter enbart 15 minuter vid stranden.
Så fort vi kom in i bilen började det ösregna och väl hemma var världens åskoväder över oss. Typiskt "västkustväder".
Men jag hann få mig ett efterlängtat dopp i alla fall! Och ovädret har passerat för denna gång.
måndag 29 juli 2013
Sigge är hemma
Och Sigge ska stavas med S inte med Z tydligen.....Jag kämpade tappert för att han skulle heta Zigge men fick ge med mig tillslut.
Igår eftermiddag hämtade vi hem honom eftersom han och syskonen börjat ta till sig lite friheter på gården och börjat rymma så smått.
Väl hemma undersökte han två rum, sedan upptäckte han Ayla och låg därför under akvariemöbeln resterande tid av kvällen. Natten tillbringade han bakom soffan och i morse klockan 5.00 var han kelsjuk och ropade på oss. Hela morgonen har han nu myst med oss och till och med hälsat på Ayla så smått. Oskar har han inte gått fram till ännu, kanske eftersom Oskars armar och ben fäktas runt med så mycket.
Han har dessutom hunnit äta fil från tallriken min och börjat busa med tygsoffan och blommorna. Så mycket han har att lära sig!
Igår eftermiddag hämtade vi hem honom eftersom han och syskonen börjat ta till sig lite friheter på gården och börjat rymma så smått.
Väl hemma undersökte han två rum, sedan upptäckte han Ayla och låg därför under akvariemöbeln resterande tid av kvällen. Natten tillbringade han bakom soffan och i morse klockan 5.00 var han kelsjuk och ropade på oss. Hela morgonen har han nu myst med oss och till och med hälsat på Ayla så smått. Oskar har han inte gått fram till ännu, kanske eftersom Oskars armar och ben fäktas runt med så mycket.
Han har dessutom hunnit äta fil från tallriken min och börjat busa med tygsoffan och blommorna. Så mycket han har att lära sig!
torsdag 25 juli 2013
Napp eller tutte
Nu har ett nytt språkproblem dykt upp som förvirrar oss och folket här nere, nämligen Oskars tutte.
Följande konversation belyste problemet rätt fort:
- Hur går det med Oskar om kvällarna nu då?
- Jodå, det går fint om vi lägger han under köksfläkten på sin kudde och tutten i munnen. Då blir han så nöjd så!
- ......tutten?
Och här ser man förvirringen.
Nej. Jag ligger inte över Oskar under köksfläkten för att ge han mina tuttar! Utan vi menar såklart plasttutten - den som vi nu förstår kallas napp här nere. Det gäller att ställa om sig för när vi går runt och pratar tuttar hela tiden så är det inte konstigt att folk tittar underligt på oss....
Det känns i alla fall skönt att våra kära vänner från Skellefteå som är på besök vet vad vi pratar om och dessutom använder ordet "tutte" likadant som vi. Så får vi känna oss normala för en stund!
Följande konversation belyste problemet rätt fort:
- Hur går det med Oskar om kvällarna nu då?
- Jodå, det går fint om vi lägger han under köksfläkten på sin kudde och tutten i munnen. Då blir han så nöjd så!
- ......tutten?
Och här ser man förvirringen.
Nej. Jag ligger inte över Oskar under köksfläkten för att ge han mina tuttar! Utan vi menar såklart plasttutten - den som vi nu förstår kallas napp här nere. Det gäller att ställa om sig för när vi går runt och pratar tuttar hela tiden så är det inte konstigt att folk tittar underligt på oss....
Det känns i alla fall skönt att våra kära vänner från Skellefteå som är på besök vet vad vi pratar om och dessutom använder ordet "tutte" likadant som vi. Så får vi känna oss normala för en stund!
måndag 15 juli 2013
Att reklamera en vara på Coop
Så var jag tvungen att reklamera en pyjamas från Coop som gått sönder efter en tvätt, helt oanvänd. Typiskt, jag hatar att reklamera saker.
Jaja, jag handlade det jag behövde och betalade, samtidigt som jag frågade i kassan om jag kunde reklamera pyjamasen där. Nej det gick inte utan jag skulle gå till informationen. Helt förståeligt och än så länge var jag vid gott humör.
Väl vid informationsdisken fick jag hjälp. Tjejen skrev ett reklamationspapper och meddelade glatt att jag skulle söka upp en medarbetare inne vid klädesavdelningen. Jaha, sa jag, det går inte att lösa här då? Nej. I kassan då? Nej. Nähe, och där stod jag med en hel kundvagn fylld med betalda varor. Bara att pallra sig till bilen och lämna av dem innan jag begav mig till klädesavdelningen med pyjamasen i handen.
Vid klädesavdelningen skrev vi ett reklamationspapper och frågan om jag ville byta kom upp. Nej, pengarna tillbaka. De tjatade några ggr till om att byta men nej sa jag, pengarna tillbaka. Och lyckades få dem båda tjuriga på mig för att jag inte ville byta..... Namn och telefonnummer skrevs upp och jag fick ytterligare en lapp som skulle lämnas i kassan för att få ut pengen. Jaha, går det inte att lösa här? Nej.
Så jag, något irriterad, begav mig till kassakön och köade för att till sist lämna fram reklamationslappen. och vad gör då kassörskan? Jo, hon kontrollerar mitt kvitto ännu en gång och jag får skriva namn och telefonnummer en gång till innan slanten slutligen ramlade fram.
Behöver jag nämna att jag kokade när jag gick ut därifrån. Struliga Coop.
Jaja, jag handlade det jag behövde och betalade, samtidigt som jag frågade i kassan om jag kunde reklamera pyjamasen där. Nej det gick inte utan jag skulle gå till informationen. Helt förståeligt och än så länge var jag vid gott humör.
Väl vid informationsdisken fick jag hjälp. Tjejen skrev ett reklamationspapper och meddelade glatt att jag skulle söka upp en medarbetare inne vid klädesavdelningen. Jaha, sa jag, det går inte att lösa här då? Nej. I kassan då? Nej. Nähe, och där stod jag med en hel kundvagn fylld med betalda varor. Bara att pallra sig till bilen och lämna av dem innan jag begav mig till klädesavdelningen med pyjamasen i handen.
Vid klädesavdelningen skrev vi ett reklamationspapper och frågan om jag ville byta kom upp. Nej, pengarna tillbaka. De tjatade några ggr till om att byta men nej sa jag, pengarna tillbaka. Och lyckades få dem båda tjuriga på mig för att jag inte ville byta..... Namn och telefonnummer skrevs upp och jag fick ytterligare en lapp som skulle lämnas i kassan för att få ut pengen. Jaha, går det inte att lösa här? Nej.
Så jag, något irriterad, begav mig till kassakön och köade för att till sist lämna fram reklamationslappen. och vad gör då kassörskan? Jo, hon kontrollerar mitt kvitto ännu en gång och jag får skriva namn och telefonnummer en gång till innan slanten slutligen ramlade fram.
Behöver jag nämna att jag kokade när jag gick ut därifrån. Struliga Coop.
torsdag 11 juli 2013
Orättvist
Efter att ha experimenterat här hemma så har jag numera en förbudslista över mat och godsaker som jag absolut inte får äta eftersom lille Oskar blir helt prickig och får magknip. På min lista står:
- Lök (går att leva utan, men man glömmer lätt bort det....)
- Vitlök (hm, plötsligt blir maten lite mer smaklös och tråkig)
- Chili och starka kryddor inkl Sambal Oelek upptäckte jag för ngn dag sedan
- Svartvinbär
- Bönor (Yes, nu har jag ett skäl till att inte äta nyttiga men äckliga bönor....)
- Kål, äpple och sådant som är gasbildande
- CHOKLAD (grrrrr......)
-JORDGUBBAR! Och man tyckte ju att Anders skulle kunna låta bli dessa för att sympatisera men icke icke.
Eftersom vi haft en hemsk vecka med magknip och skrik provar vi (jag) nu även sedan i måndags och efter hjälp av en god vän, att skippa mjölkprodukter helt och hållet under en veckas tid. Vilket är lättare sagt än gjort: bort med smör, grädde, gräddfil, fil, mjölksocker och mjölkprotein i bröd, redningar - ja typ allt! Dock finns en kladdkaka som är mjölkfri men eftersom jag inte kan äta choklad heller så räknas det bort också..... Längtar redan till måndag då jag får äta normalt igen och jag hoppas innerligt att lille Oskar inte blir sämre igen nästa vecka så jag måste fortsätta med denna hemska diet!
- Lök (går att leva utan, men man glömmer lätt bort det....)
- Vitlök (hm, plötsligt blir maten lite mer smaklös och tråkig)
- Chili och starka kryddor inkl Sambal Oelek upptäckte jag för ngn dag sedan
- Svartvinbär
- Bönor (Yes, nu har jag ett skäl till att inte äta nyttiga men äckliga bönor....)
- Kål, äpple och sådant som är gasbildande
- CHOKLAD (grrrrr......)
-JORDGUBBAR! Och man tyckte ju att Anders skulle kunna låta bli dessa för att sympatisera men icke icke.
Eftersom vi haft en hemsk vecka med magknip och skrik provar vi (jag) nu även sedan i måndags och efter hjälp av en god vän, att skippa mjölkprodukter helt och hållet under en veckas tid. Vilket är lättare sagt än gjort: bort med smör, grädde, gräddfil, fil, mjölksocker och mjölkprotein i bröd, redningar - ja typ allt! Dock finns en kladdkaka som är mjölkfri men eftersom jag inte kan äta choklad heller så räknas det bort också..... Längtar redan till måndag då jag får äta normalt igen och jag hoppas innerligt att lille Oskar inte blir sämre igen nästa vecka så jag måste fortsätta med denna hemska diet!
fredag 5 juli 2013
Oskar 2 månader
Tänk vad tiden går fort! Idag blir lille Oskar hela 2 månader. Och nog märks det att han blir äldre!
- Jag har haft min första natt med sammanhängande sömn i mer än 2 timmar - underbart!
- Det skrattas för fullt
- Plötsligt har han upptäckt omvärlden
- Han har fått humör och sätter av ett galltjut om mamma eller pappa gör fel..... (attans också - förut märktes inte alla de där små misstagen.....)
- Vi har fått lägga bort de minsta kläderna (hur sorgligt var inte det?!)
Att vara mamma känns betydligt bättre nu än för en månad sen, så många frågor som fanns då och som man fått svar på allteftersom tiden går och man lär känna varandra. Att känna igen olika skrik och gnöl trodde jag var en omöjlighet men plötsligt en dag fattade vi båda vad lille Oskar säger - så skönt! Allt känns betydligt lugnare nu också när man blir säkrare och säkrare på allt vi gör. Och pricken över iet är att jag inte längre måste ta vara på Oskars sömnstunder om dagarna för att försöka sova själv (vilket ju var en omöjlighet och stressade upp mig mer än vad de gav vila....) utan jag kan nu vara vaken en hel dag och kväll.
Allt detta slog mig när jag lämnade BVC från vårt veckomöte - jag hade inte en enda fråga längre! Tidigare har jag alltid haft en lista med olika funderingar.
Och förutom detta kan jag inte låta bli att drömma mig tillbaka lite till för 2 månader sedan, tänk - det är den bästa dagen i mitt liv!
- Jag har haft min första natt med sammanhängande sömn i mer än 2 timmar - underbart!
- Det skrattas för fullt
- Plötsligt har han upptäckt omvärlden
- Han har fått humör och sätter av ett galltjut om mamma eller pappa gör fel..... (attans också - förut märktes inte alla de där små misstagen.....)
- Vi har fått lägga bort de minsta kläderna (hur sorgligt var inte det?!)
Att vara mamma känns betydligt bättre nu än för en månad sen, så många frågor som fanns då och som man fått svar på allteftersom tiden går och man lär känna varandra. Att känna igen olika skrik och gnöl trodde jag var en omöjlighet men plötsligt en dag fattade vi båda vad lille Oskar säger - så skönt! Allt känns betydligt lugnare nu också när man blir säkrare och säkrare på allt vi gör. Och pricken över iet är att jag inte längre måste ta vara på Oskars sömnstunder om dagarna för att försöka sova själv (vilket ju var en omöjlighet och stressade upp mig mer än vad de gav vila....) utan jag kan nu vara vaken en hel dag och kväll.
Allt detta slog mig när jag lämnade BVC från vårt veckomöte - jag hade inte en enda fråga längre! Tidigare har jag alltid haft en lista med olika funderingar.
Och förutom detta kan jag inte låta bli att drömma mig tillbaka lite till för 2 månader sedan, tänk - det är den bästa dagen i mitt liv!
torsdag 4 juli 2013
Bakslag i trädgården
Fast i år är det inte bara mitt fel att mina fina växter dör! Diverse "naturkatastrofer" har skördat fler växter än vad mina "gröna fingrar" har. Mördarsniglarna är färre i år och tur är väl det för tid finns inte att klippa 100 om dagen!
Först har vi då det fina trädet som jag ifjol planterade ned i en vinterbeständig kruka. Riktigt tjusig var den och matchade huset i sin gula färg. Denna skulle dessutom vara vintergrön vilket ju passar utmärkt eftersom vintern här ser så grå och mörk ut utan drivorna av snö. Det fina lilla trädet höll hela vintern men så en dag på vårkanten blev den stendöd. Oförklarligt. Men efter lite analyser har jag kommit fram till att den inte tålde köldknäppen som kom precis efter att våren så smått började titta fram med sol och lite värme. I krukan står nu ett pilträd som hoppas på bättre tur.
Sedan har vi då de förhatliga murgrönorna som planterades i en låda mot altanen i fjol. Dessa skulle också vara vintergröna och växa tätt och fint över det galler jag placerad bakom den. Enligt försäljaren såklart. Dessa små, taniga och fula växter växte dock aldrig till sig och retade gallfeber på mig i fjol. Ändock gav jag dem en chans att växa till i år. Men icke - bruna och fula blev de tillsist (kanske även på grund av lite för dålig skötsel där mot slutet när jag irriterade mig så mycket på dem....). De är nu ett minne blått och lite Clematis är nu planterade där istället. Med hopp om bättre tur.
Tomaterna växte tillsist till sig efter att ha varit långa, rangliga och halvdöda tack vare den sena våren. Några få tomater går nog att få från vardera planta.
Rabarberna är nästa historia. De fick man inte skörda första året, vilket var i fjol, och vi suktade efter rabarberpaj redan då. I år började de växa till sig ordentligt och oj vad vi längtade efter att få skörda dem! Så plötsligt började det växa en blomma i mitten av dem och stjälkarna vart träiga och bladen bubbliga. What? Enligt plantskolan blir rabarberna så om man inte plockar bort blomman som tittar fram redan på en gång. Nu har rabarberna gjort höst tydligen. Och ingen skörd i år.
Så har vi äppelträden. Det ena är ger vinteräpplen vilket kanske inte var så smart att köpa. Vem vill plocka äpplen i december? Den andra trädet har således varit vårt hopp. Ett äpple skördade vi ifjol och i år har vi följt blomningen med spänning. Inga rådjur har tagit knopparna och vi har gödslat och gjort allt för det lille trädet. Så döm av vår förvåning när vi en dag vaknar och ser att trädet saknar grenar! Helt kalt var det! Jaha, då hade en mindre storm raserat en stor gren fån linden som står vid tomtgränsen och den grenen har givetvis krossat vårt fina äppelträd. Där sprack drömmen om att sköra äpplen i år igen. Jag hatar blåst bör tilläggas.
Jag kan då med glädje meddela att jag kommit igång ordentligt med jordgubbsplantorna! Massor av jordgubbar växer nu fram, dubbelt ås många som i fjol. Men jag är ändock bitter. För jordgubbar står inte på menyn i år utan jag får vackert vänta tills nästa år. Lille Oskar riskerar magknip och utslag av jordgubbar så jag får vackert stå över eftersom jag inte vill förstöra den lilla balans vi nu lyckats få i hans struliga mage. De gubbar vi skördar har jag tänkt att frysa in - ingen annan ska få njuta av färska jordgubbar i år om inte jag kan få det!
Gud vad jag älskar trädgårdsarbete. Not.
Först har vi då det fina trädet som jag ifjol planterade ned i en vinterbeständig kruka. Riktigt tjusig var den och matchade huset i sin gula färg. Denna skulle dessutom vara vintergrön vilket ju passar utmärkt eftersom vintern här ser så grå och mörk ut utan drivorna av snö. Det fina lilla trädet höll hela vintern men så en dag på vårkanten blev den stendöd. Oförklarligt. Men efter lite analyser har jag kommit fram till att den inte tålde köldknäppen som kom precis efter att våren så smått började titta fram med sol och lite värme. I krukan står nu ett pilträd som hoppas på bättre tur.
Sedan har vi då de förhatliga murgrönorna som planterades i en låda mot altanen i fjol. Dessa skulle också vara vintergröna och växa tätt och fint över det galler jag placerad bakom den. Enligt försäljaren såklart. Dessa små, taniga och fula växter växte dock aldrig till sig och retade gallfeber på mig i fjol. Ändock gav jag dem en chans att växa till i år. Men icke - bruna och fula blev de tillsist (kanske även på grund av lite för dålig skötsel där mot slutet när jag irriterade mig så mycket på dem....). De är nu ett minne blått och lite Clematis är nu planterade där istället. Med hopp om bättre tur.
Tomaterna växte tillsist till sig efter att ha varit långa, rangliga och halvdöda tack vare den sena våren. Några få tomater går nog att få från vardera planta.
Rabarberna är nästa historia. De fick man inte skörda första året, vilket var i fjol, och vi suktade efter rabarberpaj redan då. I år började de växa till sig ordentligt och oj vad vi längtade efter att få skörda dem! Så plötsligt började det växa en blomma i mitten av dem och stjälkarna vart träiga och bladen bubbliga. What? Enligt plantskolan blir rabarberna så om man inte plockar bort blomman som tittar fram redan på en gång. Nu har rabarberna gjort höst tydligen. Och ingen skörd i år.
Så har vi äppelträden. Det ena är ger vinteräpplen vilket kanske inte var så smart att köpa. Vem vill plocka äpplen i december? Den andra trädet har således varit vårt hopp. Ett äpple skördade vi ifjol och i år har vi följt blomningen med spänning. Inga rådjur har tagit knopparna och vi har gödslat och gjort allt för det lille trädet. Så döm av vår förvåning när vi en dag vaknar och ser att trädet saknar grenar! Helt kalt var det! Jaha, då hade en mindre storm raserat en stor gren fån linden som står vid tomtgränsen och den grenen har givetvis krossat vårt fina äppelträd. Där sprack drömmen om att sköra äpplen i år igen. Jag hatar blåst bör tilläggas.
Jag kan då med glädje meddela att jag kommit igång ordentligt med jordgubbsplantorna! Massor av jordgubbar växer nu fram, dubbelt ås många som i fjol. Men jag är ändock bitter. För jordgubbar står inte på menyn i år utan jag får vackert vänta tills nästa år. Lille Oskar riskerar magknip och utslag av jordgubbar så jag får vackert stå över eftersom jag inte vill förstöra den lilla balans vi nu lyckats få i hans struliga mage. De gubbar vi skördar har jag tänkt att frysa in - ingen annan ska få njuta av färska jordgubbar i år om inte jag kan få det!
Gud vad jag älskar trädgårdsarbete. Not.
lördag 29 juni 2013
Symaskinsförsöket nummer 2
Näst sista kvällen som mamma och pappa var här hjälpte mamma mig med symaskinen i ett försök att lista ut varför jag fått trassel så fort jag började sy. Kvällen började mindre bra även för henne eftersom symaskinen var något modernare än den antika pryl som finns hemma i Holmsund. Tillsist, med lite hjälp från mig som ändock provat maskinen 1 gång tidigare, hade vi spolat tråd, trätt tråd och klippt lite tyg. Pust.
När vi sedan trampade igång så fungerade allt finfint! Och två kuddfodral åt Oskars stora nya kudde lyckades vi få ihop - till och med jag sydde så tråden glödde. Tänk så lätt det var!
Och vad hade jag då gjort för fel första gången? Jo, lagt undertråden åt fel håll..... det håll man brukade lägga tråden i gamla antika symaskiner....
Idag åkte mamma och pappa hem så det känns lite trumpet. Tänk att två veckor kan gå så fort! I morgon kommer det kännas bättre igen men det är alltid lite jobbigt när de åker hemåt igen.
När vi sedan trampade igång så fungerade allt finfint! Och två kuddfodral åt Oskars stora nya kudde lyckades vi få ihop - till och med jag sydde så tråden glödde. Tänk så lätt det var!
Och vad hade jag då gjort för fel första gången? Jo, lagt undertråden åt fel håll..... det håll man brukade lägga tråden i gamla antika symaskiner....
Idag åkte mamma och pappa hem så det känns lite trumpet. Tänk att två veckor kan gå så fort! I morgon kommer det kännas bättre igen men det är alltid lite jobbigt när de åker hemåt igen.
onsdag 26 juni 2013
En liten lillebror ....
.....är på gång! Ja, inte en människo-lillebror såklart - det trodde ni väl inte????
Vi har nu på kvällskvisten varit och kikat på nästa familjemedlem, som hunnit bli 6 veckor gammal idag - en liten kissekatt. Även om det var ganska nyligen lille Igor lämnade oss så vill vi prova igen med en ny liten kisse.
Den lille stjärnan har redan valt ut Anders genom att slicka och bita på hans fingrar under besöket - de är som gjorda för varandra!
I början av augusti får han flytta in och hälsa på storebror Oskar och storasyster Ayla.
(Vi har inte berättat för Ayla än.....)
Vi har nu på kvällskvisten varit och kikat på nästa familjemedlem, som hunnit bli 6 veckor gammal idag - en liten kissekatt. Även om det var ganska nyligen lille Igor lämnade oss så vill vi prova igen med en ny liten kisse.
Den lille stjärnan har redan valt ut Anders genom att slicka och bita på hans fingrar under besöket - de är som gjorda för varandra!
I början av augusti får han flytta in och hälsa på storebror Oskar och storasyster Ayla.
(Vi har inte berättat för Ayla än.....)
torsdag 20 juni 2013
Altanbygget
Ett av projekten som skulle genomföras när mamma och pappa kom på besök var att bygga altanen framför förrådet. Och som karlarna bygger! I ur och skur! Mästerverket beräknas stå färdigt under dagen. Sedan väntar nya projekt!
måndag 17 juni 2013
Babymassage
Idag har Oskar varit på bebismassage för första gången och jag var lite nervös innan - första gången vi åkte iväg för att träffa andra bebisar och "gå kurs"- hur skulle det gå?!
Väl framme var Oskar den yngsta bebisen och den enda som skrek i inledningen.... Alla andra bebisar var såklart tysta... men såfort han fick ligga på madrassen utan blöja blev det annat ljud i skällan! Då skrattade han och tyckte allt var superskoj. Speciellt att få pinka i det fria.....Och massagen var tydligen supermysig! Så vi hade en riktigt trevlig stund. När passet sedan var över var det Oskar som bröt tystnaden med ett tjut - och övriga stämde snabbt in så det slapp bli pinsamt som tur var.
Träffen avslutades med fika och alla bebisar var rödrosiga och sömniga efter myset.
En underbar träff med andra ord!
Väl framme var Oskar den yngsta bebisen och den enda som skrek i inledningen.... Alla andra bebisar var såklart tysta... men såfort han fick ligga på madrassen utan blöja blev det annat ljud i skällan! Då skrattade han och tyckte allt var superskoj. Speciellt att få pinka i det fria.....Och massagen var tydligen supermysig! Så vi hade en riktigt trevlig stund. När passet sedan var över var det Oskar som bröt tystnaden med ett tjut - och övriga stämde snabbt in så det slapp bli pinsamt som tur var.
Träffen avslutades med fika och alla bebisar var rödrosiga och sömniga efter myset.
En underbar träff med andra ord!
söndag 16 juni 2013
Besök
Nu är mormor och morfar på ingång! Knappt en timme bort sedan kommer de med buller och bång, Ayla ser inte framemot sin kompis Yulle men hon får vackert stå ut.
Som vanligt har vi en gedigen lista på projekt att göra utomhus och inomhus - dessutom ser både jag och Anders framemot att lämna över Oskar några kvällspass så vi får sova.....
Idag kommer de dock att få vila upp sig efter resan, middagen är fixad och inga projekt behöver vi pyssla med. men i morgon börjar allvaret.....
Som vanligt har vi en gedigen lista på projekt att göra utomhus och inomhus - dessutom ser både jag och Anders framemot att lämna över Oskar några kvällspass så vi får sova.....
Idag kommer de dock att få vila upp sig efter resan, middagen är fixad och inga projekt behöver vi pyssla med. men i morgon börjar allvaret.....
onsdag 12 juni 2013
Premiärtur med symaskinen
Förut har jag alltid sagt att när jag får barn ska jag skaffa mig en symaskin - så att man kan laga kläder mm. Eftersom jag hade ett MVG i syslöjd en gång i tiden så ser jag mig själv som inte alltför tafatt när det gäller att sy och pyssla. Mammas gamla symaskin där hemma har jag dock aldrig kommit överens med- det blir bara trassel hur jag än gör. Detta har jag dock skyllt på att den är gammal och vresig....
Så nu har jag äntligen fått mig en symaskin - tack till svärmor! En vanlig enkel maskin som ska vara lätt att använda. Användarmanualen är läst och tråden är trädd - utan problem. På grund av lille Oskar har jag dock inte haft tid att inviga den ännu men idag kom tillfället jag väntat på.
ON knappen igång. En enkel liten flärp skulle sys tillbaka på Anders fleecejacka - ett till synes mycket enkelt projekt. Dock saknade jag nålar att fästa flärpen i, men äsch - jag chansar utan och provar hålla i flärpen istället.
Så trampar jag igång och ser direkt att jag inte ens kommer framåt med synålen. Attans. Och vad mer ser jag? Jo, TJORV! Det har alltså blivit TJORV redan efter två trampningar! På en sprillans ny maskin!
Efter några svordomar och lite pyssel har jag rett ut tjorvet och maskinen är återigen redo att användas. Men Anders fleecejacka ligger återigen omsorgsfullt ihopvikt bredvid maskinen och OFF knappen är itryckt.
Det ser i alla fall mycket ambitiöst och duktigt ut. Men jag avvaktar några dagar till innan jag tar mod till mig och försöker ännu en gång. Självförtroendet fick sig en törn.
Så nu har jag äntligen fått mig en symaskin - tack till svärmor! En vanlig enkel maskin som ska vara lätt att använda. Användarmanualen är läst och tråden är trädd - utan problem. På grund av lille Oskar har jag dock inte haft tid att inviga den ännu men idag kom tillfället jag väntat på.
ON knappen igång. En enkel liten flärp skulle sys tillbaka på Anders fleecejacka - ett till synes mycket enkelt projekt. Dock saknade jag nålar att fästa flärpen i, men äsch - jag chansar utan och provar hålla i flärpen istället.
Så trampar jag igång och ser direkt att jag inte ens kommer framåt med synålen. Attans. Och vad mer ser jag? Jo, TJORV! Det har alltså blivit TJORV redan efter två trampningar! På en sprillans ny maskin!
Efter några svordomar och lite pyssel har jag rett ut tjorvet och maskinen är återigen redo att användas. Men Anders fleecejacka ligger återigen omsorgsfullt ihopvikt bredvid maskinen och OFF knappen är itryckt.
Det ser i alla fall mycket ambitiöst och duktigt ut. Men jag avvaktar några dagar till innan jag tar mod till mig och försöker ännu en gång. Självförtroendet fick sig en törn.
söndag 9 juni 2013
En golfrunda
En minigolfrunda orkade vi med i gårkväll. Synd bara att man skulle förlora.....men jag låg inte långt efter!
fredag 7 juni 2013
Efter en jobbig natt och dag....
.....ser det ut såhär på eftermiddagen
Med hopp om att vi går en bättre kväll och natt till mötes.
Så mormor och morfar - nu är ni efterlängtade! Det blir dessvärre ingen vidare semester.....
onsdag 5 juni 2013
Eftertanke
När jag själv var liten var jag en mycket bråkig bebis som tydligen vägrade äta från första stund och därefter har mina kära föräldrar fått kämpa med mig och mat. Att jag dessutom, tydligen, skrek hela nätterna och var en tjurig jäkel har jag också fått höra ett flertal gånger när mamma och pappa minns tillbaka till "den gamla goda tiden" (eller....?). Det finns åtskilliga filmbevis på detta som jag vägrar att kika på. I mina fotoalbum ser jag dock glad ut på varenda bild så i min värld var jag en ängel till unge!!
Hur som så har jag skrattat lite gott åt detta och inte riktigt tänkt mig in i hur det kan ha varit. Men nu när jag sitter här med en egen liten bebis, som inte på långa vägar beter sig som jag gjorde, så kommer insikten farande över mig. Herregud vad mamma och pappa har fått stå ut med!! Att de bara orkade! Är ett under att jag lever idag för att de inte tappade tålamodet och slog mig i väggen känns som ett smärre under.....
Att börja förstå (och då menar jag förstå på riktigt) vad ens egna föräldrar har gjort för en genom livet är en helt ny känsla man inte riktigt kan förstå förrän man får ett eget barn att viga sitt liv åt. För det är ju just det man gör - man viger sitt liv åt ungen - och jag kan inte tacka min mamma och pappa nog för att de vigde sitt liv åt mig och brorsan!
Hur som så har jag skrattat lite gott åt detta och inte riktigt tänkt mig in i hur det kan ha varit. Men nu när jag sitter här med en egen liten bebis, som inte på långa vägar beter sig som jag gjorde, så kommer insikten farande över mig. Herregud vad mamma och pappa har fått stå ut med!! Att de bara orkade! Är ett under att jag lever idag för att de inte tappade tålamodet och slog mig i väggen känns som ett smärre under.....
Att börja förstå (och då menar jag förstå på riktigt) vad ens egna föräldrar har gjort för en genom livet är en helt ny känsla man inte riktigt kan förstå förrän man får ett eget barn att viga sitt liv åt. För det är ju just det man gör - man viger sitt liv åt ungen - och jag kan inte tacka min mamma och pappa nog för att de vigde sitt liv åt mig och brorsan!
torsdag 30 maj 2013
Sopstädning
I denna familj är vi ju som bekant miljömuppar allihopa - vi fostrar såklart även Oskar i denna anda. Att våra miljöambitioner har smittat av sig på Ayla var dock ingenting vi visste förrän alldeles nyligen, och man må säg att hon snappat upp det allra viktigaste i miljötänket - nämligen att plocka upp skräpet från naturen!
Igår släpade Ayla därför med sig en trasig gainomax-förpackning från parken ända hem eftersom inga soptunnor fanns efter vägen. Charmigt men matte var måttligt road över att dra hem skräpet....
Efter en bråkig runda i parken idag tyckte jag plötsligt att Ayla promenerade så väldigt fint intill vagnen. Så ser jag anledningen - hon bär runt på ett snytpapper. Urk! Snytpapperet följer naturligtvis med ända hem igen och plockas upp av en kräsen matte i en bajspåse. Ayla väldigt nöjd.
Visst är det bra att någon tar sitt ansvar och städar upp i naturen, jag önskar bara att det inte var just min hund som gjorde det. För jag vill inte ha hem alla andras skräp!
Igår släpade Ayla därför med sig en trasig gainomax-förpackning från parken ända hem eftersom inga soptunnor fanns efter vägen. Charmigt men matte var måttligt road över att dra hem skräpet....
Efter en bråkig runda i parken idag tyckte jag plötsligt att Ayla promenerade så väldigt fint intill vagnen. Så ser jag anledningen - hon bär runt på ett snytpapper. Urk! Snytpapperet följer naturligtvis med ända hem igen och plockas upp av en kräsen matte i en bajspåse. Ayla väldigt nöjd.
Visst är det bra att någon tar sitt ansvar och städar upp i naturen, jag önskar bara att det inte var just min hund som gjorde det. För jag vill inte ha hem alla andras skräp!
onsdag 29 maj 2013
måndag 27 maj 2013
Hemlängtan
Under de två åren vi bott här nere har jag aldrig känt någon specifik hemlängtan, men under helgen fick jag kraftig hemlängtan för första gången. Så många tankar susade runt i min lite övertrötta hjärna:
Att lille Oskar ännu inte fått träffa mormor, morfar och morbror
Att mamma inte kunde smaka banankakan jag bakat för mors dag
Att lille Oskar inte kommer ha sina rötter norrifrån utan kommer vara "munkedalare", född och uppvuxen i Munkedal
Att jag inte kunde vara med på 10 års återträffen med klassen
Att alla kompisar inte bor i närheten
Ja som sagt, en övertrött hjärna och en speciell helg kan få igång de flesta tankar! Som tur är har jag nu sovit lite och allt känns bättre igen
Att lille Oskar ännu inte fått träffa mormor, morfar och morbror
Att mamma inte kunde smaka banankakan jag bakat för mors dag
Att lille Oskar inte kommer ha sina rötter norrifrån utan kommer vara "munkedalare", född och uppvuxen i Munkedal
Att jag inte kunde vara med på 10 års återträffen med klassen
Att alla kompisar inte bor i närheten
Ja som sagt, en övertrött hjärna och en speciell helg kan få igång de flesta tankar! Som tur är har jag nu sovit lite och allt känns bättre igen
torsdag 23 maj 2013
Adjö sömn
Eftersom min skönhetssömn varit den absolut härligaste och bästa företeelse jag hittills vetat om känns det viktigt att få tacka av den ordentligt. För precis som jag vetat om från det att jag plussade på stickan så kommer min härliga sömn a 9 timmar per natt att vara bortblåst åtskilliga år framöver. Och hur jag skulle reagera på det var, och är fortfarande, något oklart. Min egen teori innan var att jag skulle få ett psykbryt relativt fort.....
Jag tycker dock själv att jag klarar mig riktigt bra än så länge - inga psykbryt och jag känner mig förvånansvärt pigg. Sover 1 till 2 timmar åt gången och skrapar nog ihop en 6-7 timmars sömn totalt per dygn, ibland mer och ibland mindre. Det är tur att lille Oskar har en så bra pappa som kan ta hand om honom på kvällen när skrikperioden sätter igång så att mamma får ladda upp lite inför natten - som kan bestå antingen av "en hel del sömn" i nuvarande mått räknat eller ingen sömn alls.
Måste dock tillägga att den där djupa härliga sömnen som varit inte infinner sig alls längre. Jag vaknar för minsta ljud och sover korta snuttar som dock känns som en evighet.
Nåväl, att byta bort sömnen mot en liten bebis var dock inte ett så svårt val och helt klart värt det! Någon gång i framtiden får jag tillbaka min skönhetssömn och jag kan inte påstå att jag längtar dit. Ännu bör tilläggas. Och ställ inte den frågan klockan 3.00 på natten - då blir svaret något annorlunda!
Jag tycker dock själv att jag klarar mig riktigt bra än så länge - inga psykbryt och jag känner mig förvånansvärt pigg. Sover 1 till 2 timmar åt gången och skrapar nog ihop en 6-7 timmars sömn totalt per dygn, ibland mer och ibland mindre. Det är tur att lille Oskar har en så bra pappa som kan ta hand om honom på kvällen när skrikperioden sätter igång så att mamma får ladda upp lite inför natten - som kan bestå antingen av "en hel del sömn" i nuvarande mått räknat eller ingen sömn alls.
Måste dock tillägga att den där djupa härliga sömnen som varit inte infinner sig alls längre. Jag vaknar för minsta ljud och sover korta snuttar som dock känns som en evighet.
Nåväl, att byta bort sömnen mot en liten bebis var dock inte ett så svårt val och helt klart värt det! Någon gång i framtiden får jag tillbaka min skönhetssömn och jag kan inte påstå att jag längtar dit. Ännu bör tilläggas. Och ställ inte den frågan klockan 3.00 på natten - då blir svaret något annorlunda!
söndag 19 maj 2013
Nu har det gått....
....hela 2 veckor sedan lille Oskar kom. Vad tiden går fort! Och jag är kvar i bebisbubblan - det vill säga: har noll koll på varesig tid, dag, datum och tycker att dagarna bara susar förbi utan att jag egentligen gör särskilt mycket.
På två veckor hinner det dock hända en del, lille Oskar blir större, mer vaken, starkare i armar och nacke och vi har skapat oss vissa rutiner. Morgonmys, eftermiddagslek, kvällsmys och nattvak. Mat och blöjor minst varannan timme, barnvagnspromenader med Ayla därutimellan och lite annat fix.
Men nu är Anders bara ledig en dag till, och jag kommer därefter att få klara mig själv om dagarna och skapa nya rutiner. Det känns som att min ena arm kommer att huggas av men självklart kommer jag ju klara mig fint ensam också - även om jag önskat att han kunde stanna hemma 1,5 år tillsammans med mig!
Bjuder idag på mina sista magbilder, en bild från timmarna innan vi åkte till förlossningen och en bild från idag. Är fascinerad över hur kroppen kan återställa allt så snabbt! Att det bara fungerar! Och det är väldigt skönt att kunna se sina fötter igen och knyta skorna utan ansträngning.....
På två veckor hinner det dock hända en del, lille Oskar blir större, mer vaken, starkare i armar och nacke och vi har skapat oss vissa rutiner. Morgonmys, eftermiddagslek, kvällsmys och nattvak. Mat och blöjor minst varannan timme, barnvagnspromenader med Ayla därutimellan och lite annat fix.
Men nu är Anders bara ledig en dag till, och jag kommer därefter att få klara mig själv om dagarna och skapa nya rutiner. Det känns som att min ena arm kommer att huggas av men självklart kommer jag ju klara mig fint ensam också - även om jag önskat att han kunde stanna hemma 1,5 år tillsammans med mig!
Bjuder idag på mina sista magbilder, en bild från timmarna innan vi åkte till förlossningen och en bild från idag. Är fascinerad över hur kroppen kan återställa allt så snabbt! Att det bara fungerar! Och det är väldigt skönt att kunna se sina fötter igen och knyta skorna utan ansträngning.....
fredag 17 maj 2013
Aylas lyckodag
Lilla Ayla har inte varit alltför glad här den senaste veckan. Hon tycker att nyförvärvet till familjen var väldigt onödigt och tar väldigt mycket tid. Dessutom stör bebisen hennes nattsömn vilket inte är uppskattat. Trots att vi försöker uppmuntra henne med promenader, tuggben, borstning och lek så räcker inte det alltid - men då finns ett knep att ta till! Nämligen ett besök hos veterinären!
Eftersom hon blivit mer vinglig i benen igen tyckte jag det var dags för en till spruta hos veterinären för att bromsa upp det hela. Så jag packade in en lätt nedstämd hund i skuffen och åkte iväg på drop in. Väl framme, när Ayla insåg vart hon hamnat, blev det brått. Full fart över gräsplanen med mig hängandes som en vante i andra änden av kopplet. Att rasta sig innan var inte att tänka på. Fort sprang hon in och satte sig vid receptionen där hon med en valps ivrighet bevakade dörren in till självaste veterinären. Snabbt hann vi anmäla oss och småprata lite, vi är ju stamkunder (som vanligt......) men var tvungen att sätta mig ned med Ayla för hon höll på dra omkull mig varje gång dörren till veterinärrummet öppnades.
Så fick vi vänta. Och som hon väntade. Med blicken åt den efterlängtade rummet. När så äntligen veterinären kom ut och ropade Aylas namn så sprang hon iväg med en rivstart - kopplet åkte i backen och innan jag hade masat mig in på rummet så ser jag Ayla sitta med huvudet i knäet på veterinären och tigga godis. Självklart fick hon godis - i mängder. Och sin spruta men den märker hon inte av såklart.
En mycket nöjd Ayla åkte sedan hem och plötsligt ser hon så mycket gladare ut. Tänk vad en liten utflykt kan göra!
Eftersom hon blivit mer vinglig i benen igen tyckte jag det var dags för en till spruta hos veterinären för att bromsa upp det hela. Så jag packade in en lätt nedstämd hund i skuffen och åkte iväg på drop in. Väl framme, när Ayla insåg vart hon hamnat, blev det brått. Full fart över gräsplanen med mig hängandes som en vante i andra änden av kopplet. Att rasta sig innan var inte att tänka på. Fort sprang hon in och satte sig vid receptionen där hon med en valps ivrighet bevakade dörren in till självaste veterinären. Snabbt hann vi anmäla oss och småprata lite, vi är ju stamkunder (som vanligt......) men var tvungen att sätta mig ned med Ayla för hon höll på dra omkull mig varje gång dörren till veterinärrummet öppnades.
Så fick vi vänta. Och som hon väntade. Med blicken åt den efterlängtade rummet. När så äntligen veterinären kom ut och ropade Aylas namn så sprang hon iväg med en rivstart - kopplet åkte i backen och innan jag hade masat mig in på rummet så ser jag Ayla sitta med huvudet i knäet på veterinären och tigga godis. Självklart fick hon godis - i mängder. Och sin spruta men den märker hon inte av såklart.
En mycket nöjd Ayla åkte sedan hem och plötsligt ser hon så mycket gladare ut. Tänk vad en liten utflykt kan göra!
tisdag 14 maj 2013
söndag 12 maj 2013
Grillafton
Gårdagen bjöd på t-shirt värme och sol så grillning stod på schemat framemot kvällskvisten. Vi passade även på att gå en trädgårdsrond - tänk vad mycket som hänt på bara en vecka! Gräsmattan måste klippas, rabarberna är rätt stora, jordgubbsplantorna likaså, häcken slår ut sina blad och inte att förglömma - sniglarna är tillbaka! Pyttesmå men de finns alltså därute även i år och bara väntar.....Snigelgift är utlagt.
lördag 11 maj 2013
Sen börjar problemen
Allting ska inte gå lätt här i världen och eftersom det hittills gått enkelt så började bakslagen redan på söndagen när jag till min förskräckelse stod för århundrades blodbad. Som tur är ordnade det upp sig under förmiddagen utan operation och vi kunde andas ut.
Ett tag i alla fall. För när måndagen kom, anlände nya bekymmer. Lille Oskar skulle på höftledskontroll vilket slutade med andnöd och inskrivning på Neo-avdelningen. Och han skrämde såklart slag på mamma och pappa. Där övervakades han noga och vår uppgift var att utimellan alla kontroller få till amningen så att han kunde börja äta ordentligt. Lätt? Inte om man har en bebis som sover lika hårt som en medvetslös och inte går att väcka med vilka knep som helst. Så efter någon dag till med en läskigt trött bebis var det dags för sondmatning.
Så konstaterade barnläkarna att hans andnöd enbart var en tillfällighet där lite fostervatten halkat snett och förutom lite nyföddhetsgulsot mådde Oskar som en prins! När detta var konstaterat bestämde sig plötsligt Oskar för att vakna till och visade sitt beslut genom att dra ut sondslangen. Därmed var han igång och åt som en liten tok.
Och vi fick äntligen åka hem - i torsdags, någon dag senare än beräknat och med vetskapen om att problemen just har börjat. Nu kommer vi leva med en ständig oro över det lilla underverket - oavsett vilken ålder han är i. Men att det är värt det är helt klart, en sån underbar liten krabat!
Ett tag i alla fall. För när måndagen kom, anlände nya bekymmer. Lille Oskar skulle på höftledskontroll vilket slutade med andnöd och inskrivning på Neo-avdelningen. Och han skrämde såklart slag på mamma och pappa. Där övervakades han noga och vår uppgift var att utimellan alla kontroller få till amningen så att han kunde börja äta ordentligt. Lätt? Inte om man har en bebis som sover lika hårt som en medvetslös och inte går att väcka med vilka knep som helst. Så efter någon dag till med en läskigt trött bebis var det dags för sondmatning.
Så konstaterade barnläkarna att hans andnöd enbart var en tillfällighet där lite fostervatten halkat snett och förutom lite nyföddhetsgulsot mådde Oskar som en prins! När detta var konstaterat bestämde sig plötsligt Oskar för att vakna till och visade sitt beslut genom att dra ut sondslangen. Därmed var han igång och åt som en liten tok.
Och vi fick äntligen åka hem - i torsdags, någon dag senare än beräknat och med vetskapen om att problemen just har börjat. Nu kommer vi leva med en ständig oro över det lilla underverket - oavsett vilken ålder han är i. Men att det är värt det är helt klart, en sån underbar liten krabat!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)