Sen börjar problemen

Allting ska inte gå lätt här i världen och eftersom det hittills gått enkelt så började bakslagen redan på söndagen när jag till min förskräckelse stod för århundrades blodbad. Som tur är ordnade det upp sig under förmiddagen utan operation och vi kunde andas ut.

Ett tag i alla fall. För när måndagen kom, anlände nya bekymmer. Lille Oskar skulle på höftledskontroll vilket slutade med andnöd och inskrivning på Neo-avdelningen. Och han skrämde såklart slag på  mamma och pappa. Där övervakades han noga och vår uppgift var att utimellan alla kontroller få till amningen så att han kunde börja äta ordentligt. Lätt? Inte om man har en bebis som  sover lika hårt som en medvetslös och inte går att väcka med vilka knep som helst. Så efter någon dag till med en läskigt trött bebis var det dags för sondmatning.

Så konstaterade barnläkarna att hans andnöd enbart var en tillfällighet där lite fostervatten halkat snett och förutom lite nyföddhetsgulsot mådde Oskar som en prins! När detta var konstaterat bestämde sig plötsligt Oskar för att vakna till och visade sitt beslut genom att dra ut sondslangen. Därmed var han igång och åt som en liten tok.

Och vi fick äntligen åka hem -  i torsdags, någon dag senare än beräknat och med vetskapen om att problemen just har börjat. Nu kommer vi leva med en ständig oro över det lilla underverket - oavsett vilken ålder han är i. Men att det är värt det är helt klart, en sån underbar liten krabat!