Katten har vårkänslor...

....och matte är såklart orolig! För när han är inomhus sover han som en stock och därimellan vill han bara vara utomhus. Någon mat hinner han inte med att äta, så matskålen har stått full sedan helgen med några kulor hastigt ituggade. Älgfärsen idag slank dock ned, vilket känns lite tryggare. Tänk vad lite solljus kan göra!

Trots att vi har iskalla mornar, minus 8 har termometern stått på sedan några veckor tillbaka, så var idag första dagen jag gick en promenad på eftermiddagen utan mina varma termobyxor iklädd enbart i jeans och vinterjackasn såklart. Solen värmde alltså och det finns hopp om livet!

Nu laddar jag upp inför mammas ankomst sent i morgonkväll. Hur jag ska orka vara uppe och dessutom hämta henne i Göteborg sent på kvällen är ännu en gåta....Men när det väl är gjort så har vi en hel påskhelg att fira! 

När man får insikt

Idag kikade vi på framkallade bilder från en arbetskompis avtackningsmiddag härom veckan där jag såklart fastnade på bild inte bara en utan fler gånger dessvärre.

Till min fasa såg jag då vad alla andra tydligen ser dagligen: Nämligen någon som ser ut att ha svalt en fotboll hel! Uppifrån sett ser jag ju helt ok ut, från sidan är det ju gulligt att det putar ut om magen, men framifrån såg det ..... riktigt skumt ut! Som en fotboll mitt på magen!

Har försökt fota på samma sätt här hemma, men får inte riktigt till hur bilderna på jobbet såg ut men bjuder på ett försök i alla fall....

Först en vanlig bild.....

Sen fotbollen.....

En rolig kväll....

....tyckte i allafall Ayla när hon förstod vart färden i bilen bar: till tant veterinär! Och Ayla älskar ju veterinären! Redan på trappan in till väntrummen var hon svår att hålla och tygla. Svansen slog från sida till sida och hela hunden lyste. Allt på grund av att hon får obegränsat med godis och att hon faktiskt får skälla efter fler när hon vill ha.

Denna gång följde även husse med som bärhjälp till katt- och hundmaten. Han såg något besvärad ut och skämdes nog lite över Aylas "tönt-beteende" medan matte lyste av stolthet över sin gamla tant till hund som plötsligt levde upp och förvandlades till en valp!

Och vill även passa på att meddela att Ayla var mest poppis i väntrummet där hon som vanligt gick laget runt för att artigt hälsa på alla människor, inte hundar, och tigga till sig lite kli och klapp.

Och två sprutor ledde såklart till extra många godbitar och några härliga uppfordrande skall inne på behandlingsrummet.

Jag tror hon redan nu längtar till nästa besök. Vi får nog hitta på någon åkomma så hon får åka tillbaka i sommar igen - eller kanske en hälsokontroll?!

Vad ska vi göra nu?

Jaha, i drygt 50 vardagar klockan 19.30 har vi varit bänkade framför TV4. Nästan helt utan undantag. Och jag vet att det låter väldigt tragiskt (tro mig - vi har faktiskt ett liv!) men har man fastnat för någonting så har man. Denna gång var det Farmen vi fastnade för och har följt programmet slaviskt, nästan lite maniskt....

Men allt har ett slut. Så även Farmen. I fredags såg vi således det sista avsnittet och finalen, 30 minuter senare var det över. Snabbt var det förbi, vår livhake under de tråkiga månaderna januari och februari. Vad ska vi nu göra? Och vad ska vi nu prata om på kvällarna?

Kvällen idag har alltså inte varit sig lik och det känns lite konstigt när en sådan inrutad vana plötsligt inte finns där. Och inget kul fanns att ersätta programmet med heller - eller ja idag var det ju hockey som åtminstonde en i familjen kikar på med glatt humör.

Men det är väl bara att vänja sig, och hoppas det går fort tills våren är här på riktigt så man kan börja vara utomhus om kvällarna!

Konstiga drömmar

Härom natten var det dags för en sådan där konstig dröm igen. Jag var dessutom helt slut när jag gick och lade mig och blev såklart inte så mycket piggare efter den nattens sömn....

Hur som som stressade jag i drömmen runt i bilen och skjutsade runt en massa folk i hela Sotenäs. Började känna mig trött och lite oförsiktig. Men så skulle jag bara skjutsa en människa till, lägger in backen på bilen och backar.....rakt ut i havet. Bilen välter ned och jag försöker komma ut men inser såklart att dörrarna inte går att öppna. Då letar jag febrilt efter nödhammaren, som ska ligga i bilen, men hittar den inte och minns då med fasa att: Nej, någon sådan har vi inte köpt! Eftersom Anders inte ville ha någon sådan då han isåfall behövde testa hammaren innan = slå sönder en ruta helt i i onödan. Så jag och bilen sjönk.

Hmf, denna dröm har jag nu tjatat om några dagar och nu ska vi äntligen köpa en nödhammare till bilen trots allt - och dealen är att INTE testa den innan akutläge uppstår. Jag har därmed lyckats med uppdraget som mitt undermedvetna ville förmedla i drömmen.

Biltema nästa.

Vi växer

Vi bara växer och blir större. Med viss uppgivenhet har jag på nytt inventerat min garderob. Resultatet blev att jag enbart har två tröjor som jag passar i och två t-shirtar. Vilket såklart innebär att jag akut måste shoppa kläder igen till helgen, och jag avskyr ju att handla kläder! Speciellt i akuta lägen.... Önska mig lycka till, för nu måste jag ha några dagars "inställelsetid" inför lördagen....

Trött och grinig

Efter gårdagen kan allting bara bli bättre!

Jag var så trött och kände mig trumpen hela dagen. Lite för lite att äta blev resultatet av det som såklart spädde på mitt humör och alla känslor ännu mer.

Så bestämde vi oss, kloka som vi är, att efter middagen åka och veckohandla på Torp för att slippa det i helgen. Jag kämpade på runt i affären med ben tunga som bly, en sparkande unge i magen som tryckte på alla möjliga delar av lungorna så att andningen gick på max halvfart och ett illamående som plötsligt kommit under dagen. Trängde mig irriterat, och så gott som det gick med en mage som inte går att dra in, förbi alla långsamma tanter som parkerade mitt i vägen och lyckades tillslut samla ihop allt vi behövde. Pust.

Då återstod ett snabbesök hos Apoteket och sedan Bauhouse. Apoteket gick smärtfritt för en gångs skull men på Bauhouse blev det snabbt värre. Vi irrade runt för att hitta kalkborttagningsmedlet jag behövde, säckert i 15 minuter. Då var jag så färdig och slut att jag seriöst övervägde att sätta mig ned mitt i gången och störttjuta. Av hänsyn till Anders lyckades jag dock hålla mig i schack (men det är skrämmande hur ens hjärna kan fungera ibland.....för hade han inte varit med hade jag suttit där och tjutit - mitt i affären). När jag sedan fått köa i en evighet för att fråga var det j...vla medlet fick jag några medlidsamma blickar och en "övertrevlig" förklaring. (Kan ha att göra med att jag kläckte ur mig lite mindre snälla ord och en del hopplösa meningar under tiden jag köade så snällt......).

Nu har jag fått mig en god natts sömn och ser framemot en uppvilande helg så nu är jag på banan igen! Tror jag.

En mus i huset

Igor har blivit en riktig musjägare och idag tog han jakten till helt andra dimensioner. Han tog nämligen med sig musen in. I huset. I köket.

Det blev kalabalik.

Men musen var som tur var redan död och ligger begravd i en plastpåse. Igor är nöjd med sitt fynd. För vår del är vi avskräckta från all typ av "gos och mys" denna kväll.

En dag i skolbänken

Så kändes det att vara på föräldrautbildning hela dagen idag. Och nu ligger vi avslagna i soffan, trötta och fullproppade med information. Den enda som är någorlunda pigg och vaken är såklart lillen i magen som fått hicka eller har ett gympapass därinne. Han har dessutom siktat in sig på min ljumske igen så jag ålar runt som en mask för att få han att flytta sig.

Föräldrautbildning var kanske att ta i, det är ju mer en förberedande information om förlossningen och tiden strax därefter. Så inget "körkort" kommer vi ju att få för vår insats....Däremot har vi fått lära oss massor, och har övat oss på andning och avslappning. Nästa och sista träffen är torsdag förmiddag, så den här veckan blir en toppenvecka! (23 arbetsdagar kvar.....)

Den roligaste lärdomen idag var dock om pappas roll under amningen sen när ungen väl tittat fram. Detta såg vi på film och det var underbart att se en karl dammsuga, bära matkassar, laga mat, diska...... Ja, allt det där som hör hushållet till..... Anders påstår dock att det kommit nya rön som visar på att ju mindre av sådana hushållssysslor mannen gör desto piggare och gladare är han vilket påverkar mamman och barnet än mer positivt....jag vet inte riktigt om jag går på det dock.....han får nog plocka fram de "rönen" om jag ska gå att övertala.

Nu väntar Farmen och sedan min efterlängtade säng - den bästa tiden på hela dygnet! I natt skrapade jag ihop 10 (!) timmar av helt ostörd sömn, och jag förstår därför inte hur jag redan kan vara trött nu klockan 19.00. Fast man kan ju säga att jag mentalt sett har fött barn idag, så det kan ju bero på det....!

Har våren kommit?

Kanske kan man ändå säga det. Många plusgrader under gårdagen och likaså idag. Idag ser solen dessutom ut att vara framme mer än vad den visade sig under gårdagen och den förhatliga blåsten har avstannat. Känns riktigt bra, speciellt när jag ser alla facebook uppdateringar om snöstormen i Umeå.....

Men allt är inte tipptopp såhär på vårkanten. Vår skogspromenad runt vattenfallet igår visade sig bli en halkig historia för här blir det glashalt såfort snön ska smälta bort. Och nu finns dessa hala plättar kvar efter hundpromenadstigarna dit solen inte når ännu. När vi således vankat fram i en timme och kommit mot slutet av turen blir vi stoppade av en lååååång isgata på en smal skogsstig intill ett berg. Vid andra sidan fanns ett litet stup på någon meter, dit vi inte hade några planer på att halka ned.... Men orka gå tillbaka hela vägen? Nejdå, Ayla fick halka runt först sedan var det min tur. Vilken syn det måste varit med två krypande människor (Anders kom ju efter) slirandes för glatta livet på denna lilla stig. Men fram tog vi oss!

Och inga moralpredikningar nu mamma om att vara försiktig - för det var vi!

Kvällen avslutades med besök och årets premiärgrillning. Underbart gott!