Storm

Idag blåser här en mycket irriterande storm. I morse på väg till jobbet kom den dock väl tillpass då jag inte behövde trampa på cykeln utan fick en skjuts (lite väl fort gick det dock) av vinden. För övrigt är blåsten ingenting att ha. Motvind på vägen hem så att man står stilla på cykeln, man kan inte andas när man är ute, det viner i hela huset, kanal 3,6 och MTV funkar inte eller bara delvis, Aylas handduk som hängt på vädring har försvunnit spårlöst....med mera. Till råga på allt står nu två hundar vid dörren och försöker pocka på uppmärksamheten för självklart VILL DE JU GÅ UT. Och jag hatar att vara ute! Snälla hundarna kan ni inte stå över, bara för idag? Ångesten för kvällspromenaden är total, och jag har blivit lurad att promenera själv med hundarna på Smögen, eftersom Anders ska till sjöräddningen snart. Jag får inte ens nöjet att plågas i blåsten med vetskap om att jag i alla fall inet är ensam. Nu blir jag ju ensamen. Och jag börjar förstå varför det inte finns så många hundar i Sotenäs kommun.......

I morgon får jag dock uppskattat och efterlängtat besök! Som jag har längtat och väntat!

Gott nytt år på er alla, så hörs vi av i början på ett helt nytt år!

Plötsligt händer det

En hel julhelg har hunnit passera och mer därtill utan att ni fått något livstecken från mig. Trots att jag vräkt i mig en påse lussikatter om dagen, godis och andra godsaker som hör julen till så har jag överlevt,  ni behöver inte oroa er längre!

Anledningen till min långa frånvaro är inte dålig diciplin och att jag blivit lat, utan beror på att vi har haft fullt upp den senaste 1,5 veckan och att jag därför sovit nonstop så fort tillfälle har givits. Varför då? Jo, jag kan nu avslöja att vi numera kan kalla oss för husägare!! Papperen undertecknades i går med en något darrig (och därmed en mycket fulare underskrift än normalt) hand - för det är med lite skräckblandad förtjusning jag insett vilket stort steg vi har tagit. Nu har vi ett hus vi ska förvalta och skapa ett trivsamt hem av. Hur kommer det att gå? Min första tanke är att vi inte har varsesig möbler eller gardiner att täcka upp alla rum och fönster med. Tänk att jag med min oerhörda belsutsångest kommer att måsta välja nya gardiner till en massa olika fönster!.....

Vi har gjort vår läxa väl, hoppas och tror jag i alla fall. Vi har ringt de flesta myndigheter som kan beröras vid ett husköp för att vaska fram alla möjliga detaljer att reda ut innan köpet. Lite smådetaljer har vi fått reda upp men på det stora hela var huset fläckfritt och innebär många olika möjligheter för framtiden. Ett helt perfekt litet hus! (Jag väntar dock på att bomben slår ned, inte kan väl jag med min otur klara av ett sådant stort köp problemfritt?).

Men det känns så skönt. Äntligen har vi hittat ett permanent ställe att bo på, som vi själva kan vårda och bestämma över. Nu kan vi äntligen "börja leva" ordentligt. Jag som har haft så svårt att inte veta vad framtiden ska ge, kan nu pusta ut och luta mig tillbaka. Från att för 1,5 år sedan jobba timmar uppe i Umeå mede snurriga tankar om framtiden till att nu ha fast anställning och hus nere på västkusten. Skillnaden är enorm.

Kan också meddela att hundarna kommer få en stor fin hundgård, med ingång till källaren alternatvt till gäststugan på tomten. De kommer även ha en stor altan och gräsmatta att vistas på - och förhoppningsvis trevlig grannar att tigga godis från. En bättre pension för dem kan man inte önska sig! En kissekatt kommer införskaffas så fort vi kommit tillrätta och mitt efterlängtade avkvarium har en given plats i vardagsrummet.

När går flyttlasset? Nycklarna har vi i handen den 25 januari, och efter det är det bara att ta fram dammvippan och börja flyttstäda. Munkedal, här kommer vi!

Söndag

Söndagar är inte alls min favoritdag och vår morgonpromenad bidrog till att den blev värre. Solen skiner och det är kring 0 grader ute: helt perfekt egentligen! Vi valde att gå efter Soteleden nedanför Nordens Ark som omväxling vilket är en väldigt fin skogspromenad. Som vanligt halkade jag efter eftersom jag går långsammare än alla andra. Hundarna stormtrivdes och efter en stund fick Ayla springa fritt med linan. Lite tokryck fick hon och hon låg och rullade i löven överallt. Innan jag hann fånga in henne var hon sedan ur sikt. Försvunnen? Jag ropade: både glatt och argt men inte såg jag skymten av henne. Jag började springa åt det håll jag såg henne senast. Och jag sprang och sprang och sprang. Passerade några fundersamma manvargar (självklart bakom dubbla stängsel) som var framme och som jag inte såg när jag i våras betalade inträde för att se alla djuren , men nu passade det tydligen att visa sig! Men ingen vovve. Tillssist fick jag andnöd och benen skakade något hemskt att jag var tvungen att sätta mig ned. Då hör jag att av Anders att "rymmar"hunden var med honom och Diva på stigen lite längre fram. Pust. Men jag var helt slut, darrig, snurrig, blodsmak i munnen och värkande lungor efter att ha sprungit i svår terräng efter en, vad jag trodde, försvunnen hund.

Därefter har dagen inte bestått av mycket. Jag är fortfarande helt slut och lungorna värker av ansträngningen. Lite inomhusfix har jag dock bemödat mig till och jag har även i min planering tänkt baka lite bröd till soppan vi ska äta till middag. Så helt lealös är jag inte!

En mycket glad hund

Dagen har tillbringats först på husvisning, och därefter på julmarknaden i Liseberg. En riktigt stor julmarknad med godsaker att både köpa och vinna. Kanske mer anpassad för barnfamiljer än för barnlösa par men det var ändock väldigt roligt att vara där och strosa omkring. Julstämningen infann sig dock inte riktigt eftersom det saknas snö. Konstgjord snö låg dock lite här och där och en konstgjord skidbacke och skridskobana fanns att tillgå.

Kolor, polkagrisar, godisremmar, skumtomtar....mums. En hel påse fick vi med oss hem (eller egentligen en halv eftersom Anders åt upp den andra halvan när vi promenerade omkring- han är nu sängliggandes med en ond mage) och vi hade tur i spel!

Anders vann en stor snögubbetomte och jag vann godis - tomten vanns med skicklighet och godiset med tur. Men vad gör väl det, vi gick inte därifrån lottlösa och är väl det mesta vi vunnit på bra länge!

Väl hemma blev en av hundarna obeskrivligt glad ..... eftersom snögubbetomten blev hennes tidiga julklapp. Och den sura hunden från igår har bytts ut mot en mycket glad hund! Diva provade också tomten genom att bita i luvan, men bestämde sig snabbt för att den inte var värd hennes uppmärksamhet.

En mycket sur hund

Idag var inte Aylas favoritdag direkt. Hon och Diva fick nämligens besök av en av deras hundvänner - en stor Berner Sennen hane. Och ett kort besök räckte inte utan han skulle dessutom stanna här hela dagen! När Ayla insåg detta raserades hennes värld. Dela lägenheten med en hund till? Nä, där går hennes gräns!

När jag kom hem på lunchen möttes jag av en vaktig Berner Sennenhund, en glad Diva och en förtvivlad Ayla. Förmodligen har Ayla inte kunnat vila ordentligt i sängen som hon ju är van utan har blivit "störd" i sina rutiner. Väl på promenaden var alla hundar nöjda och glada men vägen hemåt gick inte riktigt som det var tänkt. Ayla ville nämligen inte hemåt när hon insåg att sin kompis skulle följa med. Jag fick därför försöka släpa en mycket sur hund hemåt samtidigt som två andra hundar drog framåt. Väl hemma fick jag knuffa in den gula sura hunden genom dörren - för hon ville absolut inte gå in. Vilken tönt! Allt för att hon en dag får trevligt besök!

När vovvarnas kompis väl åkte hem fick jag höra av dennes husse att Ayla smitigt ut genom dörren och sprungit iväg när dörren öppnades. Hon hade därefter blivit infångad och släpad hemåt med ett lätt tag i nackskinnet eftersom hon ju inte hade något halsband på sig. Ja, ni förstår att det inte har varit Aylas favoritdag idag.

Nu är hon dock nöjd och belåten efter en promenad i regnet. Jag vet inte riktigt när jag ska berätta för henne att hennes kompis kommer i morgon också för att sällskapa under en eftermiddagspromenad? jag tror jag håller på den informationen ett tag till.....

Teknikens värld

Idag har tekniken och jag inte kommit överens. Det började redan tidigt i morse klockan sju när jag slog i gång jobbdatorn. Nog för att den brukar vara morgontrött men när jag efter en kvart fortfarande inte kan öppna Internet börjar tålamodet att tryta och irritationen bubbla. Tillslut kommer dock datorn igång och fungerar bra ett tag.

Nästa bekymmer att ta tag i kommer när jag ska skriva ut en pdf-fil dubbelsidigt. Vilket inte går. Att skriva ut worddokument dubbelsidigt går hur bra som helst men det vill sig inte när pdf-filen ska ut, trots samma inställningar. Efter några svordomar får jag veta att jag behöver installera en grej på datorn. Hmf. Datorer. Alltid krångel.

Därefter ska jag börja skriva ut papper i mallar som vi har på datorn. Varpå jag ändrar datum och mallen ändrar automatiskt till FEL datum - hela tiden! Och mallen vill inte acceptera trots att jag sparar med rätt datum inskriven. Vilket innebär att alla papper jag skulle skriva ut blir feldaterade. För att undgå detta konstiga problem får jag se till att skriva datumen för hand på varje blad. Suck, tröttsamt!

Droppen var dock när jag skulle skriva ut ett dokument på fyra sidor - dubbelsidigt såklart för att spara papper. Ut kommer inte mindre än fem sidor! Varav ena sidan helt enkelt är blank. Hur kommer det sig? Upptäckte att ett enda mellanslag i texten medförde denna förändring, som inte syntes i dokumentet på datorn utan uppkom vid utskrift. Grrrr. Datorer.

Hoppas att tekniken är med mig i morgon, för tålamod med bråkiga datorer har jag inte!

Rudolf med röda mulen

...sjöng Anders för mig när jag för i fjol förfrös min stackars näsa så illa att den blev alldeles röd vilket höll i sig i några fasansfulla dagar. Under den perioden trodde jag ärligt att min stackars näsa skulle förbli röd livet ut. Men ibland har man tur och det enda som idag återstår av min förfrysning är en liten vit fläck som syns om man tittar riktigt noga på nästippen. Men det kan jag leva med!

Vad jag tycks ha svårare att anpassa mig till är vädret och luftfuktigheten här nere i söder. Och det blir favorit i repris, ty min lilla näsa har en tendens att skifta färg rätt ofta. Den blir alltså numera alldeles röd - även om det inte är kallt ute! Och detta började så fort vintern och väderväxlingarna började. Samma symptom hade jag i fjol vinter precis när jag flyttat hit ned - men då skyllde jag på trötthet på grund av allt den nya med flytt och nytt arbete. Denna gång har jag ingenting sådant att skylla på - näsan blir ändå ofrånkomligt röd! Kan inte påstå att min nya makeup är särskilt snygg: solbrännan från Egyptenresan har släppt och jag är således alldeles vitblek i ansiktet, lägg därtill en illröd näsa (från rot till tipp: utom den lilla vita förfrusna fläcken) så har ni en fin spökbild på min dagsform! Jag skäms.

Och det verkar tyvärr som att jag får leva med mitt handikapp. För vädret är inte på långa vägar på väg mot vår och sommar, utan snarare mot hagel/snö, blåst och stormar. I går fick vi dock en försmak till sommaren då åskan slog till och några blixtrar lyste upp lägenheten innan en hagelskur påminde oss om den analkande vintern. Jösses, inte konstigt min stackars näsa löper amok och blir överhettad!

Och nej, ingen bild på mitt spökansikte kommer pryda detta inlägg. Ni får vänta till solbrännan är åter!

Expedition...

...julklapp! Vilken underbart rolig och julig humorserie! Jag har helt fastnat i den, och ser i kapp varje kväll på tv5play.se. Helt uppslukad blir jag och full i skratt, programmen kan få även den suraste på gott humör (den sura representeras av mig idag efter att jag fått cykla fram och tillbaka i storm för att någon IDIOT "lånat" vår parkeringsplats över lunch - stor irritation).

Denna kväll ska nu spederas framför datorn och jag hoppas på många skratt även idag! Jag önskar den aldrig tar slut!

Lussibullar och drömmar

Lussibullarna är färdiga men kan inte provsmakas förrän maten är klar och uppäten. Eller kan och kan....fast jag har lovat mig själv att försöka hålla mig ett tag till! Får inbilla mig att de är alldeles för varma än så länge, och då är de ju inte så goda!

Sen har vi återigen varit på husvisning idag - vi håller på bli experter på det området nu! Detta var till skillnad från många andra visningar ett mycket givande besök (och äntligen med en duktig mäklare) som har gett oss mycket att fundera på. Kanske har vi funnit vårt hus? Om vi nu törs slå till.... Men vi avvaktar till helgen då vi har en annan visning i samma område för att se om den kan ge oss klarhet i våra tankebanor. Jag hoppas också få en uppenbarelse under veckan som leder oss på rätt väg! Men det kanske är för mycket önsketänkande?

Idag ska det tredje ljuset tändas!

Min lilla gula narkotikasökande hund

En gång i tiden när Ayla inte var mer än ett halvår hade vi som projekt i skolan att förstå och lära oss hur narkotikahundar arbetar vilket innebar att vi skulle lära våra egna hundar att söka narkotika. Eftersom vi av förklarliga skäl inte fick andvända oss av ren narkotika fick vi vara påhittiga och hitta någonting alternativt.....såsom te! Vårt projket gick alltså ut på att lära hundarna söka te efter samma princip man lär polisens och tullens hundar söka narkotika. Häftigt!

Min mycket intelligenta hund lärde sig söka te efter bara 20 minuter och efter detta är te-sök hennes absoluta favoritsysselsättning! Inte ens att söka godis eller matte slår detta! Förr när vi var aktivare fick hon söka te flera gånger i veckan. Nu inte alls så ofta dessvärre. Men idag nu framemot kvällskvisten fick jag ett ryck - varför inte söka lite te? Gamla te-påsar letades fram och sedan var vi igång. Svansen viftades på förfullt och hon är mycket noggrann när hon söker - nosen arbetar febrilt. Över soffan, i fickorna på husse, under mattan, i bokhyllan, i blomkrukor....och så vips har hon hittat den! Att få en godis då är en helt okej belöning men ingenting slår att få hålla tepåsen i munnen alldeles själv ett tag!! Ni förstår hur roligt hon tycker detta är om hon till och med kan tänka sig strunta i en godis.....

Så nu ligger min duktiga narkotikahund på mattan och snarkar högt och förnöjsamt. Hon hade nog blivit en duktig tjänstehund!

Sen kväll på Torp

I går åkte vi de fem milen in till Torp så sent som klockan halv sju. Motivationen till denna sena företeelse var att Chris Medina skulle uppträda halv åtta - det kan man ju inte missa! Anders retades och menade på att det var jag och småtjejerna som skulle stå där och lyssna, men så blev det inte! Så mycket folk har jag inte sett på Torp någongång förut, och det var äldre, killar, tjejer, barnfamiljer....tja.... alla möjliga stod där nedanför scenen. Och jag förstås!

Därefter var det shopping som gällde. En sista julklapp hittade jag åt lillbrorsan också, som vi är riktigt nöjda med. Hundarna fick hundmat fårn djurmagasinet och jag passade på att drömma mig bort bland akvariumen. Så mycket fina fiskar och jag hittade alla mina favoriter! Slutligen handlade vi lite mat på Coop (godis inkluderat i det begreppet). Klockan tio var vi hemma igen och jag stupade i säng - dundertrött och somnade bums.

En helg i Stockholm

Dags att vakna till liv igen. Jag har nu försummat bloggen några dagar och tänk vad lätt det är att bli lat och fuska med uppdateringarna! Tur jag ringde en vän så jag fick mig ett litet uppvaknande.

Helgen var helt underbar och tillbringades som sagt i Stockholm. Självklart märker jag själv att jag med min vindtäta röda regnjacka och gympaskor från Coop inte passar in bland alla yllekappor och klackeskor men det är ju alltid roligt att se någonting nytt! Jag har nog dessutom retat upp halva staden med att inte förstå vilka regler som gäller i trafiken...tja jag menar ju då gåtrafiken. Att stå på vänster sida i rulltrappan är dömt att misslyckas, likaså att plötsligt stanna till och fundera vart man ska gå eller att helt enkelt gå för långsamt. Det är bara att hänga med i tempot och försöka tänka på de små detaljerna. Men oj vilken stadsbo jag blev där i slutet! Hoppade av och på spårvagnar, tunnelbana och bussar och sicksackade mellan stora folksamlingar! Jag till och med lärde mig stå på höger sida i rulltrappan så att mer stressat folk kunde passera på vänster sida.

Tillsammans med barnfamiljerna besökte vi också Aquarius för att titta på hajar och rockor. Rockorna var sötast, enligt mig då - det fanns delade meningar, eftersom de såg ut att skratta när de kom simmandes. Annars spädde detta besök bara på mina önsketankar om att skaffa akvarium..... Lustigt var det dock att se samma firrar simma runt i dessa akvarium som jag för någon vecka sedan såg live i Röda havet!

Helgen var kort och gott lyckad förutom att storstaden inte hade några vinterskor som passade åt mig. Hm. Kräsen kanske bara är förnamnet? Men i övrigt var det en mycket bra helg med underbart sällskap! Det kändes dock fel att stå i kön på flygplatsen hemåt till Göteborg och inte i kön skyltad Umeå. Lite hemlängtan kröp sig på. Men att landa på Lanvetter kändes dock bekant när man hörde flygvärdinnan hälsa oss välkomna till Göttteborrrrrrg och tackade oss resenärer med ett " ha det gött".

Regn och rusk

Huvva. Sicket väder det är ute! Jag trampade hem på cykeln men efter 100 meter fick jag ge upp och promenera istället. Det blåste och regnade så mycket att jag inte ens såg vägen framför mig. Dessutom blev jag genomblöt (ända in till långkalsongerna) redan efter 50 meter. Hundarna kan ju glömma en långpromenad ikväll! Det blir till att gömma sig under täcket och se film.

Brorsan åkte hem idag och det känns lite tomt härhemma. Vi har haft jättetrevligt dessa dagar även om vi inte har gjort särskilt mycket. Hundarna saknar han också även om de tycket det var skönt att ligga i sängen ostörda och sova hela dagen.

Nu ska jag packa och ser framemot en långhelg i Stockholm tillsmmans med en vän!