Pust. Tredje dagen av enformigt, tankebefriat arbete på jobbet. Ett rejält massutskick som innebär samma datorklick och procedurer dag ut och dag in. Ett mycket viktigt sådant som vi lagt ned mycket tid på att göra för att få det rätt och enklast möjligt.
På min fusklapp jag skrev åt oss första dagen står det:
- ändra i sidhuvudet
- ändra i rubriken
- skriv 125 i det grå fältet
- Ändra till bilaga 1
- Ta bort en sida
- Skriv ut
- Skriv på
- Kopiera
- Posta
..... Och sedan börjar det om igen med nästa papper! Som sagt - tre hela dagar , åtta timmar om dagen och i mitt huvud snurrar nu siffror, datorklick, bilagor.......och tillslut är huvudet så trött att man bara rör i hop allting! Skrev jag ut det där? Ändrade jag verkligen bilagan? Fan.....gör om gör rätt!
Nu i morgon har vi några ynka utskick kvar och jag kommer sova väldigt gott i helgen - faktiskt redan i natt eftersom detta legat under tidspress att få klart i tid och nu ligger vi rentutav före planeringen. Skönt, för både mitt huvud och min arm är i behov av en välbehövlig vila.
Hejja hejja, vi går mot helgen!
onsdag 30 november 2011
måndag 28 november 2011
Mardrömmar
Så börjar vi närma oss slutet av Egyptenresan. Resterande dagar utforskade vi Hurgada, shoppade, solade och badade. En av dagarna steg vi även upp klockan 6.00 en morgon för att titta på soluppgången, vilket var en mäktig upplevelse. Vi höll oundvikligt kontakten med Herr och fru Stork som beklagade sig över att de aldrig hittade Apollopärmen på hotellet. Det var ju viktigt att läsa i den för att se när bussen skulle gå till flygplatsen på måndagen. Märkligt nog fanns pärmen alltid på plats när vi behövde den.....
Shoppingturerna var jobbiga och under lördagen blev jag så less på allt vad "special price just for you" hette. Jag var helt utmattad rent psykiskt! Den natten drömde jag till och med mardrömmar om att shoppa och hamna i diskussion om priser, om sura miner, skrik och bråk. Jag vaknade inte speciellt utvilad under söndagen och längtade faktiskt hem!
Vill till min Egyptenberättelse även berätta om våra underbara städare! Två stycken killar städade åt oss varje dag och vi gjorde en vana av att ge lite extra dricks åt dem: 20 kronor vanligtvis. Dessa i sin tur blev så glada att de gjorde allt för att få rummet extra hemtrevligt - vilket ni kan se på bilderna nedan. Ju finare de gjorde desto mer i dricks fick de ju såklart: sista dagen tjänade de hela 120 kronor och var nog riktigt nöjda efter veckan med oss! Speciellt med tanke på att en vanlig månadslön för dem ligger på 500 kronor....
Måndagmorgon tog vi några sista timmar på stranden innan vi reste hemåt. Det kändes tryggt att tillsist äntligen landa på svensk mark! Egypten var ett mycket spännande land men tyvärr är mitt psyke inte stabilt nog att klara kulturen som råder där! Eller turistande gnällspikar för den delen.....
Shoppingturerna var jobbiga och under lördagen blev jag så less på allt vad "special price just for you" hette. Jag var helt utmattad rent psykiskt! Den natten drömde jag till och med mardrömmar om att shoppa och hamna i diskussion om priser, om sura miner, skrik och bråk. Jag vaknade inte speciellt utvilad under söndagen och längtade faktiskt hem!
Vill till min Egyptenberättelse även berätta om våra underbara städare! Två stycken killar städade åt oss varje dag och vi gjorde en vana av att ge lite extra dricks åt dem: 20 kronor vanligtvis. Dessa i sin tur blev så glada att de gjorde allt för att få rummet extra hemtrevligt - vilket ni kan se på bilderna nedan. Ju finare de gjorde desto mer i dricks fick de ju såklart: sista dagen tjänade de hela 120 kronor och var nog riktigt nöjda efter veckan med oss! Speciellt med tanke på att en vanlig månadslön för dem ligger på 500 kronor....
Måndagmorgon tog vi några sista timmar på stranden innan vi reste hemåt. Det kändes tryggt att tillsist äntligen landa på svensk mark! Egypten var ett mycket spännande land men tyvärr är mitt psyke inte stabilt nog att klara kulturen som råder där! Eller turistande gnällspikar för den delen.....
söndag 27 november 2011
Blindstyre
Så har vi nått torsdagen och fredagen i Egyptenveckan. Eftersom hemkomsten från pyramiderna blev sen så valde vi att bara slappa på stranden under torsdagen. Ingenting nämnvärt hände förutom att Anders mamma lyckades reta upp massörerna som kom för att sälja massage. Kan ni gissa vad hon gjorde för fel? Hon köpte enbart en massage istället för att nappa på erbjudandet köp 4 betala för 3.....
Fredagen blev en snorkelutflykt för mig och Anders. Röda havet ska ju vara ett av dykarnas och snorklarnas paradis, vilket vi snart blev varsle om! Eller ja....Anders ialla fall - jag som är halvblind utan glasögon anade mig till det vackra nere under havsytan.
Vi stannade vid två stora rev. Första simturen blev kanske inte så lyckad för min del. Simfötter, snorkelutrustning, stort öppet hav, halvblind....tja det blev lite för mycket där i början för mig och jag kämpade för att hålla mig vid vattenytan. När jag började hyperventilera och halvt sjunka skickade Anders mig tillbaka till båten för att hämta en flytväst. Så blev jag alltså den enda i hela snorkelgänget som flöt runt och tittade på fiskar i en flytväst. Anders sa att han inte skämdes men jag undrar jag..... Själv var jag helnöjd!
Efter en heldag till havs blev det en tidig kväll och jag med min vanliga otur kände att en förkylning var på gång. Semester = förkylning. Under natten drömde jag att vi skaffade ett akvarium, och den idén sitter kvar - jag vill desperat ha ett akvarium!
Fredagen blev en snorkelutflykt för mig och Anders. Röda havet ska ju vara ett av dykarnas och snorklarnas paradis, vilket vi snart blev varsle om! Eller ja....Anders ialla fall - jag som är halvblind utan glasögon anade mig till det vackra nere under havsytan.
Vi stannade vid två stora rev. Första simturen blev kanske inte så lyckad för min del. Simfötter, snorkelutrustning, stort öppet hav, halvblind....tja det blev lite för mycket där i början för mig och jag kämpade för att hålla mig vid vattenytan. När jag började hyperventilera och halvt sjunka skickade Anders mig tillbaka till båten för att hämta en flytväst. Så blev jag alltså den enda i hela snorkelgänget som flöt runt och tittade på fiskar i en flytväst. Anders sa att han inte skämdes men jag undrar jag..... Själv var jag helnöjd!
Efter en heldag till havs blev det en tidig kväll och jag med min vanliga otur kände att en förkylning var på gång. Semester = förkylning. Under natten drömde jag att vi skaffade ett akvarium, och den idén sitter kvar - jag vill desperat ha ett akvarium!
lördag 26 november 2011
En dag vid pyramiderna
02.00 ringde väckarklockan onsdagmorgon för 1,5 vecka sedan (vad tiden går fort!). Det var dags att sitta i bussen 7 timmar för att komma till Kairo och se pyramiderna. Betalningen var fortfarande inte löst för varesig oss eller för herr och fru Stork, men vi fick åka med ändå så skulle det lösa sig under dagen blev vi lovade.
Väl inne i bussen visade det sig att denne var gjort för pygmeer, till och med lilla jag hade problem att rymmas i sätet och ha benen framför mig. Skavsår på knäna kom som på beställning. Paret Stork hamnade på sätet bakom oss och vi hörde högljudd klagan därifrån. Suck. Resan skulle bli lång!
Som vanligt sov/vilade jag en hel del men piggnade till när vi närmade oss Kairo. Apolloguiden var mycket kunnig och duktig, om än lite långdragen när han berättade om Egyptens historia och mytologi. Väl inne i Kairo blev vi rätt chockerade. Halvfärdiga byggnader överallt, skräp överallt - hela Nilen, som rann genom staden, användes som en soptipp och det syntes verkligen! Dessutom var trafiksituationen ett enda kaos och blandning av bilar, lastbilar, åsnor, människor, rullstolar....tja allt man kan tänka sig. Att ta sig genom staden längst den största vägen tog enbart 1,5 timmar.....
Så äntligen anlände vi till pyramiderna! 3 stycken, varav en är världens största med titeln som en av världens sju underverk. Häftigt! Vi var dock glada över vår apolloguide eftersom allting var rörigt och skrikigt innan vi köpt våra biljetter och gått genom röntgenkontrollen, och det var väldigt tryggt att bara traska efter den blåa apolloskylten!
Några timmar med rundvandring inklusive lunch spenderade vi på området och fick se alla pyramider, kameler, sfinxen och mycket mer. Vi fick dessutom gå in i den största av pyramiderna vilket var en ansträngande men mycket otrolig upplevelse! Dessvärre gjorde alla försäljare mig galen och jag höll på få flera utbrott, men behärksad som man är lyckades jag hålla igen mina svordomar tysta...
Jag fick dessutom en servitriskompis på lunchrestaurangen och han kommer nog minnas mig hela sitt liv. Eftersom jag är oerhört misstänksam har jag utarbetat en metod för pengaförvaring, ifall att väskan blir stulen - jag förvarar pengarna i BH:n. När slantarna dock ska tas fram uppstår ju såklart en liten situation när handen lite smidigt glider in innanför linneskanten och snabbt drar fram en sedel. Denna gång lyckades jag inte vara tillräckligt diskret. Servitrisen lös som en sol när han tog emot 100:lappen och dansade runt för att förklara för alla var pengen kom ifrån.... Kul man kan glädja någon i alla fall!
Eftermiddagen spenderades sedan i trafiken i Kairo för att se alla de platser där revolutionen tidigare i år hade utspelat sig. Vi besökte även det stora museet och såg alla otroliga skatter man funnit i pyramiderna. Vi var mer än trötta när vi satte oss i den lilla bussen med en bussresa på 7 timmar tillbaka till hotellet. Trötta men nöjda med dagen.
Betalningen för dagen behövde vi inte oroa oss för - som vi trodde hade detta redan dragits från vårt konto. Herr och fru Stork hade inte samma tur och satt hela bussresan tillbaka och försökte förhandla sig till en bra lösning.
Väl inne i bussen visade det sig att denne var gjort för pygmeer, till och med lilla jag hade problem att rymmas i sätet och ha benen framför mig. Skavsår på knäna kom som på beställning. Paret Stork hamnade på sätet bakom oss och vi hörde högljudd klagan därifrån. Suck. Resan skulle bli lång!
Som vanligt sov/vilade jag en hel del men piggnade till när vi närmade oss Kairo. Apolloguiden var mycket kunnig och duktig, om än lite långdragen när han berättade om Egyptens historia och mytologi. Väl inne i Kairo blev vi rätt chockerade. Halvfärdiga byggnader överallt, skräp överallt - hela Nilen, som rann genom staden, användes som en soptipp och det syntes verkligen! Dessutom var trafiksituationen ett enda kaos och blandning av bilar, lastbilar, åsnor, människor, rullstolar....tja allt man kan tänka sig. Att ta sig genom staden längst den största vägen tog enbart 1,5 timmar.....
Så äntligen anlände vi till pyramiderna! 3 stycken, varav en är världens största med titeln som en av världens sju underverk. Häftigt! Vi var dock glada över vår apolloguide eftersom allting var rörigt och skrikigt innan vi köpt våra biljetter och gått genom röntgenkontrollen, och det var väldigt tryggt att bara traska efter den blåa apolloskylten!
Några timmar med rundvandring inklusive lunch spenderade vi på området och fick se alla pyramider, kameler, sfinxen och mycket mer. Vi fick dessutom gå in i den största av pyramiderna vilket var en ansträngande men mycket otrolig upplevelse! Dessvärre gjorde alla försäljare mig galen och jag höll på få flera utbrott, men behärksad som man är lyckades jag hålla igen mina svordomar tysta...
Jag fick dessutom en servitriskompis på lunchrestaurangen och han kommer nog minnas mig hela sitt liv. Eftersom jag är oerhört misstänksam har jag utarbetat en metod för pengaförvaring, ifall att väskan blir stulen - jag förvarar pengarna i BH:n. När slantarna dock ska tas fram uppstår ju såklart en liten situation när handen lite smidigt glider in innanför linneskanten och snabbt drar fram en sedel. Denna gång lyckades jag inte vara tillräckligt diskret. Servitrisen lös som en sol när han tog emot 100:lappen och dansade runt för att förklara för alla var pengen kom ifrån.... Kul man kan glädja någon i alla fall!
Eftermiddagen spenderades sedan i trafiken i Kairo för att se alla de platser där revolutionen tidigare i år hade utspelat sig. Vi besökte även det stora museet och såg alla otroliga skatter man funnit i pyramiderna. Vi var mer än trötta när vi satte oss i den lilla bussen med en bussresa på 7 timmar tillbaka till hotellet. Trötta men nöjda med dagen.
Betalningen för dagen behövde vi inte oroa oss för - som vi trodde hade detta redan dragits från vårt konto. Herr och fru Stork hade inte samma tur och satt hela bussresan tillbaka och försökte förhandla sig till en bra lösning.
torsdag 24 november 2011
Konsten att pruta
5.00. Ett hastigt uppvaknande! Hjälp! Vad händer? Ingenting konstigt alls egentligen, morgonbönen är i gång och utropas genom högtalare på hustaken så att ingen kan missa den. Med andan i halsen över det hastiga uppvaknandet lyckas jag dock somna om för att sedan vakna igen halv sju i vanlig ordning.
Tisdagen förra veckan kom att tillbringas i centrum av samhället/staden och vi följde med Apollos guidade tur för att få lära oss lite mer om stället och om landet. Det äldre par vi hade träffat och pratat lite med under måndagskvällen närvarade även de. Herr och fru Stork blev vårt namn på herrskapet. Dessa två lyckades innan vi åkte i väg på statsvandingen, dra in oss i en soppa gällande vår förbetalda Kairoresa. Deras förbokade och betalda resa var nämligens inställd och de antog att vi satt i samma sits och därmed var tvugna att betala resan igen. I och med att vi inte fått besked om någonting sådant var vi lite skeptiska till detta, men våra nyfunna vänner var övertygade om att vi satt i samma båt och att problemet skulle lösas gemensamt.
Nåväl, i väg på statsturen kom vi, om än med lite grumliga tankar om hur vår Kairoresa under onsdagen nu skulle bli. Under turen fick vi i alla fall veta anledningen till att taxibilar, och övriga bilar, tutar så mycket: det är deras system att förvarna varandra om att de kör förbi....Tydligen kostar det 50 kronor att ta ett körkort och körkortskontrollanden kontrollerar att den blivande föraren kan blinka och backa....Det förklarade en hel del och bältet åkte på i bussen. Ironiskt dock att det fanns skyltar lite här och där som visade på "tut förbud".
Vi besökte en kyrka och en moske. Fick lära oss lite om religion och levnadssätt. Därefter gick färden vidare till en basar där vi fick lära oss om kryddor, hemsmide, egyptisk bomull och vattenpipa. Lite tid gavs till att själva få shoppa och pruta i området. Vilket gick sådär för oss. Vi ville köpa kryddor och samlade på oss ett gäng olika sorter vid ett försäljningsstånd. Som vanligt är inget pris utsatt på varorna utan det "löser man" efterhand. Lite olustigt, menmen så fungerar det. Slutligen visade sig att försäljaren ville ha 1 200 kronor (egyptiska pund) för kryddorna vi valt! Där satt vi med gapande munnar! Och mindes plötsligt att man skulle pruta, och att få priset till hälften var en bra deal. Så tillsist gick vi därifrån med påse med olika kryddor för 600 kronor. Och kände oss grundlurade. Skulle det inte vara billigt i Egypten? Som sagt, grundlurade. Herr och fru Stork hade också handlat kryddor. Men vi vågade inte fråga vilket pris de hade gett för dem med risk för att tappa ansiktet helt.
Därefter åkte vi vidare till en papyrusaffär som sålde tavlor gjorda på äkta papyrus. En visning av hur man gör papyruspapper fick vi också ta del av. Intressant! Eftersom vi....harkel....hade slut på pengar kunde vi inte inhandla någonting men lovade oss själva att återkomma till butiken vid ett senare tillfälle. Anledningen till att ha lite pengar med sig är ju förståss att man inte vill förlora allt om man skulle bli bestulen eller tappa väskan. Det har mamma Christine lärt mig!
Slutligen stannade vi till vid den nya hamnen och försökte där reda upp trasslet med Kairoresan, vilket visade sig vara ett svårlöst fall. Det bestämdes dock att åka med kunde vi göra, huruvida betalningen var genomförd eller inte förblev tills vidare ett frågetecken. Herr och fru Stork började beklaga sig och låta aningens gnälliga, och vi försökte försiktigt slingra oss förbi herrskapet. På semestern vill vi ju inte höra gnäll och klagomål!
Väl hemma gick vi en kvällspromenad efter shoppinggatan. Vilket visade sig vara lite olustigt då alla försäljare ville vi skulle handla i just deras affär och de var svåra att bli av med. Tjuriga blev de dessutom när vi inte ville handla någonting - men vi ville ju bara se oss omkring! Våran knaggliga arabiska hjälpte inte så värst bra heller: La schokran! = Nej tack.
Efter en intressant dag somnade vi tidigt. Trots allt skulle vi ju upp klockan två på onsdagmorgonen för att åka till Kairo och se pyramiderna!
Tisdagen förra veckan kom att tillbringas i centrum av samhället/staden och vi följde med Apollos guidade tur för att få lära oss lite mer om stället och om landet. Det äldre par vi hade träffat och pratat lite med under måndagskvällen närvarade även de. Herr och fru Stork blev vårt namn på herrskapet. Dessa två lyckades innan vi åkte i väg på statsvandingen, dra in oss i en soppa gällande vår förbetalda Kairoresa. Deras förbokade och betalda resa var nämligens inställd och de antog att vi satt i samma sits och därmed var tvugna att betala resan igen. I och med att vi inte fått besked om någonting sådant var vi lite skeptiska till detta, men våra nyfunna vänner var övertygade om att vi satt i samma båt och att problemet skulle lösas gemensamt.
Nåväl, i väg på statsturen kom vi, om än med lite grumliga tankar om hur vår Kairoresa under onsdagen nu skulle bli. Under turen fick vi i alla fall veta anledningen till att taxibilar, och övriga bilar, tutar så mycket: det är deras system att förvarna varandra om att de kör förbi....Tydligen kostar det 50 kronor att ta ett körkort och körkortskontrollanden kontrollerar att den blivande föraren kan blinka och backa....Det förklarade en hel del och bältet åkte på i bussen. Ironiskt dock att det fanns skyltar lite här och där som visade på "tut förbud".
Vi besökte en kyrka och en moske. Fick lära oss lite om religion och levnadssätt. Därefter gick färden vidare till en basar där vi fick lära oss om kryddor, hemsmide, egyptisk bomull och vattenpipa. Lite tid gavs till att själva få shoppa och pruta i området. Vilket gick sådär för oss. Vi ville köpa kryddor och samlade på oss ett gäng olika sorter vid ett försäljningsstånd. Som vanligt är inget pris utsatt på varorna utan det "löser man" efterhand. Lite olustigt, menmen så fungerar det. Slutligen visade sig att försäljaren ville ha 1 200 kronor (egyptiska pund) för kryddorna vi valt! Där satt vi med gapande munnar! Och mindes plötsligt att man skulle pruta, och att få priset till hälften var en bra deal. Så tillsist gick vi därifrån med påse med olika kryddor för 600 kronor. Och kände oss grundlurade. Skulle det inte vara billigt i Egypten? Som sagt, grundlurade. Herr och fru Stork hade också handlat kryddor. Men vi vågade inte fråga vilket pris de hade gett för dem med risk för att tappa ansiktet helt.
Därefter åkte vi vidare till en papyrusaffär som sålde tavlor gjorda på äkta papyrus. En visning av hur man gör papyruspapper fick vi också ta del av. Intressant! Eftersom vi....harkel....hade slut på pengar kunde vi inte inhandla någonting men lovade oss själva att återkomma till butiken vid ett senare tillfälle. Anledningen till att ha lite pengar med sig är ju förståss att man inte vill förlora allt om man skulle bli bestulen eller tappa väskan. Det har mamma Christine lärt mig!
Slutligen stannade vi till vid den nya hamnen och försökte där reda upp trasslet med Kairoresan, vilket visade sig vara ett svårlöst fall. Det bestämdes dock att åka med kunde vi göra, huruvida betalningen var genomförd eller inte förblev tills vidare ett frågetecken. Herr och fru Stork började beklaga sig och låta aningens gnälliga, och vi försökte försiktigt slingra oss förbi herrskapet. På semestern vill vi ju inte höra gnäll och klagomål!
Väl hemma gick vi en kvällspromenad efter shoppinggatan. Vilket visade sig vara lite olustigt då alla försäljare ville vi skulle handla i just deras affär och de var svåra att bli av med. Tjuriga blev de dessutom när vi inte ville handla någonting - men vi ville ju bara se oss omkring! Våran knaggliga arabiska hjälpte inte så värst bra heller: La schokran! = Nej tack.
Efter en intressant dag somnade vi tidigt. Trots allt skulle vi ju upp klockan två på onsdagmorgonen för att åka till Kairo och se pyramiderna!
onsdag 23 november 2011
Dålig start på resan
Så söndag eftermiddag för en vecka sedan påbörjades vår resa. Tanken var att ta bilen till Anders mamma i Borås, övernatta och därefter köra in till Landvetter tidigt på måndag morgon. En parkeringsplats var dessutom förbokad. Efter att ha packat och dubbelkollat att allting var med åkte vi iväg men stötte på bekymme redan efter 20 minuter när Anders plötsligt utbrast att bilens gas hade hakat upp sig. Kan den verkligen göra det? Jag satt som ett frågetecken men insåg att gasen faktiskt hade fastnat på halvfart eftersom bilen vid urväxling varvade rejält - jag trodde motorn skulle sprängas! Ett kort stopp vid benisnmacken vid Håby för att se efter vad som hänt och om det kunde fixas. Vi kunde konstatera att detta var utanför vårt kunskapsområde och inte var så lättfixat för oss. Hm. Vi körde ändå, med en bil som gick som att fasrthållaren var i pluggad. Och kom fram välbehållna till Borås! Där oturen äntligen vände. Bilmekaniker fick vi fatt på så bilen kördes och lämnades in för att rustas upp under veckan vi inte skulle vara hemma. Och Anders mamma har ju en bil så till flygplatsen kunde vi ändå köra och nyttja vår parkeringsplats.
Tidigt måndagmorgon åkte vi in till flygplatsen, utan strapatser denna gång och kund efter 5 dryga timmar på planet äntligen stiga av i värmen. Och hamnade i en helt ny värld! Spännande och skrämmande.
Efter avstigningen av planet var det dags för en rad kontroller. Passkontroller, visumkontroller, stämpelkontroller.....passkontroller igen.....Det viftades och ropades till höger och vänster och vi försökte så gott vi kunde göra rätt i virrvarvet. Och rätt blev det för till vår lättnad ser vi äntligen en människa med en blå Apolloskylt - följ den och du hamnar rätt. Pust.
Väl på hotellet blev det till att röntga alla väskorna innan de kunde komma in i lobbyn. Eller ja, resväskorna fick vi lov att lämna utomhus med ett löfte på knagglig engelska om att dessa tas upp på rummet åt oss. Hm, mitt misstänksamma sinne blev inte nöjd kan jag lova. Men de kom fram till rätt lägenhetsrum som tur var!
Resten av dagen/kvällen tillbringades genom att vandra runt lite i närområdet. Och vi upptäckte en del annorlunda saker: taxibilarna tutade flera gånger så fort de passerade oss- och det fanns väääldigt många taxibilar = lätt störande, stranden var inhängnad och tillhörde hotellet (som vi visste sedan tidigare men det var ändå svårt att föreställa sig innan), halva området var inte färdigbyggt och tomma halvfärdiga byggnade prydde området, runt omkring oss fanns sand, sand, sand och lite sand. Lägenheten var fin och fräsch - dock med en stenhård säng och extrasängen som Anders mamma skulle sova i sviktade i mitten så att sängen såg konkav ut. Som sagt, mycket spännande upptäckter! Och vi såg framemot nästkommande morgon.
Tidigt måndagmorgon åkte vi in till flygplatsen, utan strapatser denna gång och kund efter 5 dryga timmar på planet äntligen stiga av i värmen. Och hamnade i en helt ny värld! Spännande och skrämmande.
Efter avstigningen av planet var det dags för en rad kontroller. Passkontroller, visumkontroller, stämpelkontroller.....passkontroller igen.....Det viftades och ropades till höger och vänster och vi försökte så gott vi kunde göra rätt i virrvarvet. Och rätt blev det för till vår lättnad ser vi äntligen en människa med en blå Apolloskylt - följ den och du hamnar rätt. Pust.
Väl på hotellet blev det till att röntga alla väskorna innan de kunde komma in i lobbyn. Eller ja, resväskorna fick vi lov att lämna utomhus med ett löfte på knagglig engelska om att dessa tas upp på rummet åt oss. Hm, mitt misstänksamma sinne blev inte nöjd kan jag lova. Men de kom fram till rätt lägenhetsrum som tur var!
Resten av dagen/kvällen tillbringades genom att vandra runt lite i närområdet. Och vi upptäckte en del annorlunda saker: taxibilarna tutade flera gånger så fort de passerade oss- och det fanns väääldigt många taxibilar = lätt störande, stranden var inhängnad och tillhörde hotellet (som vi visste sedan tidigare men det var ändå svårt att föreställa sig innan), halva området var inte färdigbyggt och tomma halvfärdiga byggnade prydde området, runt omkring oss fanns sand, sand, sand och lite sand. Lägenheten var fin och fräsch - dock med en stenhård säng och extrasängen som Anders mamma skulle sova i sviktade i mitten så att sängen såg konkav ut. Som sagt, mycket spännande upptäckter! Och vi såg framemot nästkommande morgon.
tisdag 22 november 2011
På svensk mark igen
Så har man nu landat på svensk mark igen....vilket faktiskt för första gången efter en resa känns riktigt skönt! Mindre härligt dock att drastiskt kastas in i jobbet, få höra senaste nytt därifrån och därefter direkt trampa in i händelsernas centrum. Jag hade föredragit en mjuk start. Och konstigt känns det att jag för någon dag sedan satt vid playan i ett helt annat land!
Vovvarna var riktigt nöjda och glada när vi kom hem och jag hoppas och tror de har saknat oss. Pappa är hemskickad med en ask choklad som tack för besväret (självklart har han ju fått mer än så! En brevbärarmugg till exempel....) som han dock glömde på rumsbordet.
För att ni ska få en bild av hur den senaste veckan varit tänkte jag i kommande inlägg skriva lite om varje dag på resan och dess upplevelser: för denna resa var verkligen speciell och kan inte sammanfattas i ett inlägg! På både gott och ont!
Vovvarna var riktigt nöjda och glada när vi kom hem och jag hoppas och tror de har saknat oss. Pappa är hemskickad med en ask choklad som tack för besväret (självklart har han ju fått mer än så! En brevbärarmugg till exempel....) som han dock glömde på rumsbordet.
För att ni ska få en bild av hur den senaste veckan varit tänkte jag i kommande inlägg skriva lite om varje dag på resan och dess upplevelser: för denna resa var verkligen speciell och kan inte sammanfattas i ett inlägg! På både gott och ont!
söndag 13 november 2011
Tjänat 800 kronor
Idag har min kära far tjänat 800 kronor, som annars var en solklar förlust slantar.
Så här lyder historien:
Vi åkte bilen till Ramsvik för att promenera med hundarna. Efter en härlig tur i solen åkte vi således tillbaka. Precis i en kurva stod farbror polisen och vinkade in bilar. Nervöst slängde vi ett öga till bakstätet där Ayla satt - för vi vet ju att det inte är en optimal lösning att ha hund i baksätet.
Nåväl, vi passerade poliskontrollen utan att behöva stanna och kunde pusta ut. Då slänger gubben i baksätet ur sig:
- Vilken tur att vi inte blev stoppade, för jag har inget bälte på mig!
Vad? Inget bälte! Aldrig hade vi väl kunnat gissa att pappa skulle vara den som skulle ha orsakat trassel om vi hade blivit stoppade! Motveringen till detta dumristiga påfund var att han aldrig har bälte i baksätet och dessutom nästa aldrig brukar åka i baksätet.....varken jag eller Anders förstår resonemanget - någon annan kanske gör det? Vi kan ialla fall konstatera att han idag tjänade en slant som han annars skulle fått betala i böter! Pust.
Nu är allt packat och klart. Återstår att fika en farsdag tårta och sedan bär det av! Härligt! Hoppas nu bara att pappa inte hamnar i trubbel under veckan.....
Så här lyder historien:
Vi åkte bilen till Ramsvik för att promenera med hundarna. Efter en härlig tur i solen åkte vi således tillbaka. Precis i en kurva stod farbror polisen och vinkade in bilar. Nervöst slängde vi ett öga till bakstätet där Ayla satt - för vi vet ju att det inte är en optimal lösning att ha hund i baksätet.
Nåväl, vi passerade poliskontrollen utan att behöva stanna och kunde pusta ut. Då slänger gubben i baksätet ur sig:
- Vilken tur att vi inte blev stoppade, för jag har inget bälte på mig!
Vad? Inget bälte! Aldrig hade vi väl kunnat gissa att pappa skulle vara den som skulle ha orsakat trassel om vi hade blivit stoppade! Motveringen till detta dumristiga påfund var att han aldrig har bälte i baksätet och dessutom nästa aldrig brukar åka i baksätet.....varken jag eller Anders förstår resonemanget - någon annan kanske gör det? Vi kan ialla fall konstatera att han idag tjänade en slant som han annars skulle fått betala i böter! Pust.
Nu är allt packat och klart. Återstår att fika en farsdag tårta och sedan bär det av! Härligt! Hoppas nu bara att pappa inte hamnar i trubbel under veckan.....
lördag 12 november 2011
Kön till fikabordet
Nu har äntligen pappa kommit ner! Han blev välkommen med en utskällning av hundarna, men de såg rätt skamsna ut när de såg vem de skällde på....
Dagen till ära drog jag därför i hop en efterrätt - frukt i ugnen. Lyckades spilla samt riva mig på fingret, men vad kan man annars förvänta sig när jag ska göra någonting? När efterrätten var klar ropade jag på gänget att det var fritt fram att ta för sig. Först kom pappa och lastade på tallriken, därefter kom Anders och tog för sig. Slutligen var det då min tur - tänkte jag. Men till min förtret såg jag att jag hade missat en i kön - nämligens Ayla! Som satt fint bakom Anders rygg och väntade på sin tur. Hon köade - jag lovar! Självklart fick hon en liten frolic innan hon blev utshasad från köket och jag kunde ta för mig.
Nu ser vi på sportnyheter och jag måste erkänna att med pappa här i lägenheten är min vilja i underläge mot två sport och nyhetsintresserade. Jag ska alltså tillbringa kvällen framför datorn.
Dagen till ära drog jag därför i hop en efterrätt - frukt i ugnen. Lyckades spilla samt riva mig på fingret, men vad kan man annars förvänta sig när jag ska göra någonting? När efterrätten var klar ropade jag på gänget att det var fritt fram att ta för sig. Först kom pappa och lastade på tallriken, därefter kom Anders och tog för sig. Slutligen var det då min tur - tänkte jag. Men till min förtret såg jag att jag hade missat en i kön - nämligens Ayla! Som satt fint bakom Anders rygg och väntade på sin tur. Hon köade - jag lovar! Självklart fick hon en liten frolic innan hon blev utshasad från köket och jag kunde ta för mig.
Nu ser vi på sportnyheter och jag måste erkänna att med pappa här i lägenheten är min vilja i underläge mot två sport och nyhetsintresserade. Jag ska alltså tillbringa kvällen framför datorn.
fredag 11 november 2011
Veckans citat
Här kommer veckans två bästa citat!
Citat 1: "Hjälp, det brinner" ............sagt av mig i en sakligt lugn ton en kväll framför TV:n när ett av värmeljusen fick eget liv. Ljuset brann faktiskt och släcktes elegant när Anders kvävde elden med en intilliggande ljuslykta. Pinsamt att jag själv blev så handfallen att jag inte gjorde någonting. Detta är ett levande bevis på att man inte ska lämna värmeljus brinnande själv ens korta stunder! Även om de har ett rykte om sig att vara "säkra".
Citat 2: "Ayla har druckit alkohol"..........sagt i sömnen av Anders vilket gjorde tat jag blev klarvaken och blev tvungen att stiga upp och kontrollera att Ayla mådde bra. Vilket hon gjorde. Ingen alkoholförtäring för hennes del inte!
Citat 1: "Hjälp, det brinner" ............sagt av mig i en sakligt lugn ton en kväll framför TV:n när ett av värmeljusen fick eget liv. Ljuset brann faktiskt och släcktes elegant när Anders kvävde elden med en intilliggande ljuslykta. Pinsamt att jag själv blev så handfallen att jag inte gjorde någonting. Detta är ett levande bevis på att man inte ska lämna värmeljus brinnande själv ens korta stunder! Även om de har ett rykte om sig att vara "säkra".
Citat 2: "Ayla har druckit alkohol"..........sagt i sömnen av Anders vilket gjorde tat jag blev klarvaken och blev tvungen att stiga upp och kontrollera att Ayla mådde bra. Vilket hon gjorde. Ingen alkoholförtäring för hennes del inte!
torsdag 10 november 2011
Det här med dialekter
Det är så konstigt med dialekter. Och hur man härmar varandra. När jag flyttade hit antog jag att jag skulle börja härma dialekten härifrån ganska så snart, och var väl lite rädd att förlora min riktiga "dialekt" (eller rikssvenska som det också kallas).
Och så har det naturligtvis också blivit. Jag skriver mail där jag avslutar med orden "ha det så gött", jag säger checkt istället för häftigt och säger gomorron med en konstig rullning på r.....Jag har inte bestämt mig för om jag tycker om det eller inte. Positivt är ju att jag smälter in bättre, även om det fortfarande framgår att jag är norrifrån.
Men så ibland får jag höra att norrländskan finns kvar därinne. Det enda jag tydligen behöver göra är att prata länge med någon hemmifrån! Så ändrar jag på dialekten! Det är alltså personen jag pratar med som styr vilken dialekt jag pratar och allt sker helt omedvetet. Rätt så facinerande!
Och det känns tryggt att jag kan växla tillbaka till min ursprungliga dialekt - rikssvenskan!
Och så har det naturligtvis också blivit. Jag skriver mail där jag avslutar med orden "ha det så gött", jag säger checkt istället för häftigt och säger gomorron med en konstig rullning på r.....Jag har inte bestämt mig för om jag tycker om det eller inte. Positivt är ju att jag smälter in bättre, även om det fortfarande framgår att jag är norrifrån.
Men så ibland får jag höra att norrländskan finns kvar därinne. Det enda jag tydligen behöver göra är att prata länge med någon hemmifrån! Så ändrar jag på dialekten! Det är alltså personen jag pratar med som styr vilken dialekt jag pratar och allt sker helt omedvetet. Rätt så facinerande!
Och det känns tryggt att jag kan växla tillbaka till min ursprungliga dialekt - rikssvenskan!
onsdag 9 november 2011
Vår dag
Annie´s song
"Come let me love you,
let me give my life to you
let me drown in your laughter,
let me die in your arms
let me lay down beside you,
let me always be with you
come let me love you,
come love me again."
Idag är det ett år sedan förlovningen, 9 november är vårt datum!
"Come let me love you,
let me give my life to you
let me drown in your laughter,
let me die in your arms
let me lay down beside you,
let me always be with you
come let me love you,
come love me again."
Idag är det ett år sedan förlovningen, 9 november är vårt datum!
tisdag 8 november 2011
Resfeber
Idag råder här resfeber. Jag känner mig förvirrad. Har ingen koll på någonting och det känns som att allt måste börja styras upp lite nu. Vaccinationsomgången nummer två är tagen idag eftersom vi glömde ta den i söndags när det egentligen var tänkt....oops. Ni ser ju, noll koll har jag!
Inga kopior på resehandlingarna är tagna, reseapoteket har jag inte gått igenom och packningen är inte påbörjad. Dessutom vet jag ingenting om Egypten och har inte "hunnit" googla efter information ännu. Tidsskillnad? Pengar? Seder och bruk? Hotellet? Sjukhus? Kors, ingenting (förutom vaccinationen) är klart! Hur hinner man detta?
Detta blir dessutom första gången jag reser till ett land där jag inte kan språket. Jag kan inte ens hälsningsfraser eller enkla meningsutbyten. Hur klarar man sig då? Att alla kan engelska är kanske att vara lite väl optimistisk? Jag tror jag kommer känna mig handikappad......tur jag är duktig på att gestikulera! För en gångs skull känns det faktiskt skönt att åka på en uppstyrd charterresa - helt utelämnad blir man ju inte då.
Så en viss oro har redan, såhär en vecka innan, börjat dyka upp - precis i vanlig ordning! Men min största oro över resan är nog ändå att Anders ska nappa på något erbjudande om att sälja mig för ett antal kameler.....
Inga kopior på resehandlingarna är tagna, reseapoteket har jag inte gått igenom och packningen är inte påbörjad. Dessutom vet jag ingenting om Egypten och har inte "hunnit" googla efter information ännu. Tidsskillnad? Pengar? Seder och bruk? Hotellet? Sjukhus? Kors, ingenting (förutom vaccinationen) är klart! Hur hinner man detta?
Detta blir dessutom första gången jag reser till ett land där jag inte kan språket. Jag kan inte ens hälsningsfraser eller enkla meningsutbyten. Hur klarar man sig då? Att alla kan engelska är kanske att vara lite väl optimistisk? Jag tror jag kommer känna mig handikappad......tur jag är duktig på att gestikulera! För en gångs skull känns det faktiskt skönt att åka på en uppstyrd charterresa - helt utelämnad blir man ju inte då.
Så en viss oro har redan, såhär en vecka innan, börjat dyka upp - precis i vanlig ordning! Men min största oro över resan är nog ändå att Anders ska nappa på något erbjudande om att sälja mig för ett antal kameler.....
måndag 7 november 2011
söndag 6 november 2011
Dagen efter
Så efter att ha varit servitris på herrmiddagen Anders var bjuden på i Hjo känner jag mig bakis idag. Seg, grusiga ögon, avdomnad.....huvva, de där symptomen jag verkligen avskyr. Då undrar ni säkert hur mycket jag drack i går kväll? Tja, utan att skämmas kan jag säga att jag tog ett glas vin samt en cider. Mellan klockan 17.00 och 01.00. Anledningen till min "bakfylla" sitter dock inte i mängden alkohol utan till sömnbrist. Trots att jag sovit från 01.30 till 08.30. Problemet är att jag inte sover djupsömn om jag går och lägger mig efter 24.00 och därmed blir jag inte utvilad. Konstigt? Alla har vi väl någon defekt!
Vi gillar Hjo. Fina parker och fina promenadstråk längst efter Vättern. Stora lövträd som skiftade i alla möjliga färger och en matta av prassliga färgade löv på marken som jag och Ayla sprang runt i. Kullerstensgator lite här och där och villaområden som liknade normala bostadsområden med trädgårdar. En luten sandstrand fanns det till och med. Tjusigt! Kameran låg dock fint i skåpet här hemma så dte blev inga bilder tagna......Att efter detta skådespel komma tillbaka till Kungshamn och se på alla bryggor, stenar, berg och.....tja sten kändes faktiskt måttligt roande....
Så är det idag också Anders födelsedag! Jag började dagen med en vacker födelsedagssång (som jag tyvärr fick avrunda rätt fort....), körde sedan hem födelsedagsbarnet för att dela ut presenten, väl inslagen i grodpapper och bjöd på middag på Harrys (blev irriterad på Harrys men lämnar det därhän för att slippa bli uppretad igen). Efterrätten har vi nyss ätit här hemma: hallon med massor av grädde! Och nu återstår att pröva vinstlyckan med Bingolotto. Grattis min bästa!
Vi gillar Hjo. Fina parker och fina promenadstråk längst efter Vättern. Stora lövträd som skiftade i alla möjliga färger och en matta av prassliga färgade löv på marken som jag och Ayla sprang runt i. Kullerstensgator lite här och där och villaområden som liknade normala bostadsområden med trädgårdar. En luten sandstrand fanns det till och med. Tjusigt! Kameran låg dock fint i skåpet här hemma så dte blev inga bilder tagna......Att efter detta skådespel komma tillbaka till Kungshamn och se på alla bryggor, stenar, berg och.....tja sten kändes faktiskt måttligt roande....
Så är det idag också Anders födelsedag! Jag började dagen med en vacker födelsedagssång (som jag tyvärr fick avrunda rätt fort....), körde sedan hem födelsedagsbarnet för att dela ut presenten, väl inslagen i grodpapper och bjöd på middag på Harrys (blev irriterad på Harrys men lämnar det därhän för att slippa bli uppretad igen). Efterrätten har vi nyss ätit här hemma: hallon med massor av grädde! Och nu återstår att pröva vinstlyckan med Bingolotto. Grattis min bästa!
fredag 4 november 2011
Ett litet tips till alla chefer
Eftersom jag hade lite tid över nu på eftermiddagen bläddrade jag igenom tidningen Naturvetarna som envisas med att komma i brevlådan med jämna mellanrum. Inte för att jag brukar läsa den, men just idag stannade jag till vid en sida kallad "Gör rätt på jobbet".
Hm, intressant. Lite etikett och hur man hanterar mobbing dök upp på uppslaget men även en rubrik om personalfesten. Där fastnade jag för att se vilka tips som skribenten kunde ge. Och snopen blev jag!
Tips 1: Var nykter. Detta för att undvika pinsamma och tråkiga situationer som du sedan ångrar. (Det tipset kan jag köpa, man behöver inte supa sig redlös på en personalfest - finns andra tillfällen till det! Att hålla rätt låg profil är aldrig fel.)
Tips 2: Val av aktivitet. Personalfesten måste passa alla. Att ha maskerad med dyra maskeraddräkter eller ha en femkamp där delar av personalen känner sig odugliga var inga bra exempel på aktiviteter till en personalfest. Skribentens egna tips på aktivitet var....hör och häpna......baka! (BAKA? Hur tänkte skribenten här? Hon kom till och med med tipset att hyra in en bagare - så får personalen lära sig någonting också! What? Hur många hade tänkt sig personalfesten som ett utbildningstillfälle? I bakning dessutom.....)
Tidningen åker i soporna men jag fick mig i alla fall ett gott skratt. Så nu vet ni alla chefer där ute, tipset inför personalfesten: hyr in en bagare till personalfesten - det lär vara ett lyckat initiativ!!!!
Hm, intressant. Lite etikett och hur man hanterar mobbing dök upp på uppslaget men även en rubrik om personalfesten. Där fastnade jag för att se vilka tips som skribenten kunde ge. Och snopen blev jag!
Tips 1: Var nykter. Detta för att undvika pinsamma och tråkiga situationer som du sedan ångrar. (Det tipset kan jag köpa, man behöver inte supa sig redlös på en personalfest - finns andra tillfällen till det! Att hålla rätt låg profil är aldrig fel.)
Tips 2: Val av aktivitet. Personalfesten måste passa alla. Att ha maskerad med dyra maskeraddräkter eller ha en femkamp där delar av personalen känner sig odugliga var inga bra exempel på aktiviteter till en personalfest. Skribentens egna tips på aktivitet var....hör och häpna......baka! (BAKA? Hur tänkte skribenten här? Hon kom till och med med tipset att hyra in en bagare - så får personalen lära sig någonting också! What? Hur många hade tänkt sig personalfesten som ett utbildningstillfälle? I bakning dessutom.....)
Tidningen åker i soporna men jag fick mig i alla fall ett gott skratt. Så nu vet ni alla chefer där ute, tipset inför personalfesten: hyr in en bagare till personalfesten - det lär vara ett lyckat initiativ!!!!
tisdag 1 november 2011
Du vet att du är....
..... lägst i rang (läs: överkörd) när följande scenarion börjar att bli en vana:
- Morgonsmörgåsen försvinner från bordet och hamnar i en hundmage.
- Promenader med hundarna innebär stopp och tvärryck i kopplet vid varje pinkfläck som finns var femte meter.
- Om hunden inte får som man vill sittvägrar denne alternativt blåstirrar eller skäller tills syftet är uppnått.
- Du snubblar över först den ena sedan den andra hunden när du försöker steka korv och hacka grösnaker samtidigt i köket.
- Den ena hunden vill inte äta sin specialgjorda mat utan blänger anklagande för att man inte erbjuder älgfilé.
- Hunden vägrar gå sin kvällsrunda när matte bemödat sig att klä på sig alla ytterkläder.
- Du går och städar varje minut efter hundarna vart de än har vistas: antingen har de dragit fram alla leksaker mitt på golvet, bitit sönder leksaker eller krullat i hop mattan i hallen till en klump.
osv.
Men droppen är ändå när när matte inte längre får sitta i soffan och vackert finner sig i att förflytta sig till sängen när soffan är belamrad av två stycken hundar som inte har för avsikt att bereda plats åt ytterligare en individ.
Säg mig gott folk, är jag för snäll?
- Morgonsmörgåsen försvinner från bordet och hamnar i en hundmage.
- Promenader med hundarna innebär stopp och tvärryck i kopplet vid varje pinkfläck som finns var femte meter.
- Om hunden inte får som man vill sittvägrar denne alternativt blåstirrar eller skäller tills syftet är uppnått.
- Du snubblar över först den ena sedan den andra hunden när du försöker steka korv och hacka grösnaker samtidigt i köket.
- Den ena hunden vill inte äta sin specialgjorda mat utan blänger anklagande för att man inte erbjuder älgfilé.
- Hunden vägrar gå sin kvällsrunda när matte bemödat sig att klä på sig alla ytterkläder.
- Du går och städar varje minut efter hundarna vart de än har vistas: antingen har de dragit fram alla leksaker mitt på golvet, bitit sönder leksaker eller krullat i hop mattan i hallen till en klump.
osv.
Men droppen är ändå när när matte inte längre får sitta i soffan och vackert finner sig i att förflytta sig till sängen när soffan är belamrad av två stycken hundar som inte har för avsikt att bereda plats åt ytterligare en individ.
Säg mig gott folk, är jag för snäll?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)