2 veckor

Kom och gick. Vad fort det går nu! Mamma och pappa rullade in här för 2 veckor sedan, även om det känns som igår, och rullade ut i morse tillsammans med Erik som varit här i en vecka. Och vad har vi då gjort?


Vi har varit på stranden och solat och badat.

Vi har promenerat i Uddevalla, och ätit räkmacka.
Mamma och jag har varit på Ullared medan pappa och Erik passade Oskar en hel dag (de var helt slut efter den dagen - jag och mamma med).
Vi har varit i Nordby och hittat massor av fina saker till Oskar och till mamma.
Vi har planterat i trädgården. Pappa har klippt gräset.
Vi har varit på Bohusläns museum och kikat på hästutställningen.
Vi har lagat bilen, och reklamerat den nya "fina" lagningen - tack vare lite hjälp av Erik.
Jag och Anders hade en barnfri kväll på midsommar, medan Oskar var hemma med tre barnvakter.
Vi har fikat på Ikea (det var bäst på hela trippen tyckte pappa)


Glömt någonting? Massor.....


Som ni ser så har vi haft fullt upp, från tidig morgon till tidig kväll - jag har lagt mig klockan åtta av ren utmattning....Men så roligt det har varit!


Och att ta avsked är alltid lika tråkigt men idag gick det liiiiite bättre, eftersom vi vet att vi kommer upp om två veckor på besök! Längtar!

Som ny

Oskars kalufs har växt och växt på sistone. Små söta lockar har ringat in ansiktet och luggen har varit minst en decimeter som stått rakt upp och utåt åt alla håll. Han har varit supersöt men dock sett lite förvuxen ut. Och vi har sagt att vi måste klippa honom, men hur gör man? Jag har aldrig hållit i en sax och Anders trimmer kändes lite för mycket eftersom håret är så tunt än så länge.


Men så tog vi tag i det hela. Saxen fram, trimmern fram. Anders finlirade kanterna och jag gjorde ett tappert försök att klippa en någorlunda tjusig frisyr. Och som det blev! Att jag inte jobbar som frisör! Superfin blev han, och om möjligt än mer lik Anders. Dock om man tittar noga ser man lite tabbar här och där men jag inbillar mig att det inte syns....


Före:


Efter:

En tung dag

Gårdagen var en fruktansvärd dag, fylld av tårar och ångest. Fina lilla Yulle Bulle fick somna in på morgonen, efter att ha kämpat mot sina led- och magproblem i 4 år. Tillslut kommer den hemska dagen när man inser att det värdiga hundlivet som alla hundar ska ha börjar naggas i kanterna, och då är det ju dags att fatta det svåra beslutet. Innerst inne vet man att det är rätt men hjärtat vill ju någonting helt annat, så det är tur att förnuftet får styra.






Mamma och pappa var med han hela tiden, jag kunde bara följa allt via tankarna härifrån. Men det tar hårt det med - han var ju som min valp också! Och han mindes mig alltid, hur länge de än hade gått mellan gångerna vi sågs! Och han avgudade Oskar.






Orättvist är det, att inte åldern får styra när de får somna in utan att sjukdom ska sätta stopp för alltihopa.






En fin plats att vila på ska han få hemma på gården, och vi kommer alltid minnas han som vår goaste lilla hund-grabb. Vår älskade Yulle Bulle.

Maximalt missflyt

Idag är inte min dag, det går riktigt dåligt helt enkelt!


Oskar badade min mobil i Aylas vattenskål, en kort kort stund. Men det räckte för att den skulle bli obrukbar. Så nu har Oskar fått den som leksak. Och jag får köpa en ny.


Att använda datorn min är också uteslutet - den blev svart i morse. Helt svart och går inte att starta. Några tangenter blinkar när den går igång men sedan helt dött. Hur stor är oddsen att bägge mina prylar går sönder inom samma timme?


Så nu har jag vaskat fram en gammal telefon att använda tills vidare och Anders dator går varm, efter att jag uppdaterat ett virusprogram och genomsökt datorn - det tog halva dagen.


Undrar vad mer som ska gå sönder idag?