Puh äntligen kom jag iväg tilll en frisör, efter 6 månader - ni kan tro håret var långt och tjorvigt! Att gå till frisören har jag aldrig tyckt varit kul och speciellt inte sedan vi flyttade hit ned eftersom jag haft svårt att hitta någon jag trivs med. Antingen känner de igen en och vet precis vad man jobbar med och kommer ifrån eller så blir det diskussioner om jobbet på sådan nivå att man nästan får försvara sin yrkestitel och arbetskamrater. Suck.
Men nu igår efter tips från en kompis hittade jag rätt! En person som jag kunde prata om allt med och som inte ställde besvärliga frågor eller dömande kommentarer. Perfekt! Och klippningen blev jag nöjd med - men jag vet inte vad jag ska tro om resultatet efter Oskars reaktion när jag kom hem. Självklart började han tjuta det där gråtet som blir när han träffar "främmande" människor och blir lite rädd. Sedan satt han och snyftade hos pappa medan han spanade in mig. Tillsist tordes han sitta i mitt knä och känna på håret i alla fall - som både var lockigare, kortare och dessutom luktade annorlunda!
Stackars liten!
onsdag 22 januari 2014
tisdag 21 januari 2014
Mera snö
Så fint de blivit ute med all snö som nu fått ligga i en vecka! Dock har det blåst kraftigt så vi har hållit oss inomhus förutom våra dagliga promenader med Ayla - snålblåsten går verkligen ända in i märgen! Idag ser det dock ut att ha avtagit och solen tittar fram så kan tänka mig vi kommer tillbringa mycket tid ute.
Dock är dte inte roligt att vara ute och gå efter vägarna. De fint plogade gångbanorna och vägarna i Umeå är ett minne blott. Här skyfflar man mest undan snön till närmaste lämpliga plats och tänker inte på att om det kommer mer snö så kommer den första snön man skyfflat ur vägen plötsligt att vara i vägen för nästa laddning.... Vilket sen blir smala halvdåligt plogade gångbanor och vägar....
Dock är dte inte roligt att vara ute och gå efter vägarna. De fint plogade gångbanorna och vägarna i Umeå är ett minne blott. Här skyfflar man mest undan snön till närmaste lämpliga plats och tänker inte på att om det kommer mer snö så kommer den första snön man skyfflat ur vägen plötsligt att vara i vägen för nästa laddning.... Vilket sen blir smala halvdåligt plogade gångbanor och vägar....
onsdag 15 januari 2014
Pust
Sitter helt matt i soffan med en näsa lika röd som en tomat efter att ha tillbringat mer tid utomhus än inomhus idag. Allt på grund va lite snö!
Så mysigt att vakna till ett vinterlandskap där ute, allt var så ljust och fint. Halv nio när Oskar har sin första sovperiod skottade jag mig ut genom dörren och bara njöt av all snö. Och hur njuter man bäst va snö? Jo genom att skotta - nytta med nöje ;). Så fram åkte spaden och uppfarten skottades under 1,5 timme utan paus - jag var färdig när grannarnas spadar plockades fram.
När jag sedan skulle åka iväg med bilen fick jag mig en obehaglig överaskning i backen - bilen bara gled och gled fortare och fortare trots panikartad bromsning och hjärtklappning. Hann återfå viss kontroll innan den skarpa kurvan innan jag rullade vidare ned mot den större vägen. Uch så läskigt! Inte visste jag att snö kunde bli glashalt?!
Nåväl detta ledde ju givetvis till nästa, mycket tråkiga syssla: sanda. Så eftermiddagen, under Oskars sovperiod, tillbringade jag springandes upp och ned i den dryga backen med en spade i handen och skvätte ut grus. Kul. Inte det minsta!
Nu har jag ont i rumpan (kan man sträcka rumpan när man skottar snö?) och i benen av allt springande. Kom just också på att jag i natt var lite täppt i näsan och känner att jag förmodligen med min otur kan förvänta mig en förkylning efter dagens ansträngning.
Men mysigt var det. I början iallafall!
Så mysigt att vakna till ett vinterlandskap där ute, allt var så ljust och fint. Halv nio när Oskar har sin första sovperiod skottade jag mig ut genom dörren och bara njöt av all snö. Och hur njuter man bäst va snö? Jo genom att skotta - nytta med nöje ;). Så fram åkte spaden och uppfarten skottades under 1,5 timme utan paus - jag var färdig när grannarnas spadar plockades fram.
När jag sedan skulle åka iväg med bilen fick jag mig en obehaglig överaskning i backen - bilen bara gled och gled fortare och fortare trots panikartad bromsning och hjärtklappning. Hann återfå viss kontroll innan den skarpa kurvan innan jag rullade vidare ned mot den större vägen. Uch så läskigt! Inte visste jag att snö kunde bli glashalt?!
Nåväl detta ledde ju givetvis till nästa, mycket tråkiga syssla: sanda. Så eftermiddagen, under Oskars sovperiod, tillbringade jag springandes upp och ned i den dryga backen med en spade i handen och skvätte ut grus. Kul. Inte det minsta!
Nu har jag ont i rumpan (kan man sträcka rumpan när man skottar snö?) och i benen av allt springande. Kom just också på att jag i natt var lite täppt i näsan och känner att jag förmodligen med min otur kan förvänta mig en förkylning efter dagens ansträngning.
Men mysigt var det. I början iallafall!
söndag 12 januari 2014
Sigge på äventyr
fredag 10 januari 2014
Symaskinen igen
Så hamnade jag här framför datorn igen trots att jag har andra saker för mig, men motivationen och orken tog slut.....
Först och främst skulle jag ha sytt klart draperiet i gästrummet. Men efter att ha sytt det ena draperiet under gårdagskvällen med mången svordomar och besvär så var jag inte laddad att ta tag i det just precis nu.
Vad var det då som strulade? Inte maskinen denna gång utan TYGET. Aldrig mer ska jag sy i ett halvelastiskt tyg som vägrar ligga still. Trots att jag var så noga att stryka och förbereda så blev det ju såklart svårigheter och snett under resans gång. En halvmeter fick sprättas upp och insåg då att tråden smälte alltför väl in i tyget och försvårade sprättningen. Och hur kul är dte att sprätta och göra om? Dessutom är drapeiet så stort att jag inte visste var jag skulle ha allt tyg under strykningen eller syningen - det blev ju tyg överallt och åt alla håll!
Min andra syssla som hänger över mig är ett byte av akvarievatten. Det är inte alltför illa ännu men det var ett tag sedan och ju längre man väntar ju jobbigare vattenbyte...Och detta är inte heller Anders favoritsyssla så jag kan ju inte lämpa över det på honom heller....
Sist men inte minst står på min tråkiga lista ett Aylabad. Hon badade ju för en månad sedan men ser att det är dax igen, lortigare hund får man leta efter. Men efter en titt ut på det tråkiga dassiga grå vädret så känns ett bad av henne som lönlöst - hon blir ju lika skitig igen om någon timme!
Hm. Vad har jag uträttat idag? Skulle ringa tre samtal och jag med min telefonskräck laddade upp ordentligt men kom bara fram på ett av dem - så de andra två har jag kvar till nästa vecka. Typiskt.
Först och främst skulle jag ha sytt klart draperiet i gästrummet. Men efter att ha sytt det ena draperiet under gårdagskvällen med mången svordomar och besvär så var jag inte laddad att ta tag i det just precis nu.
Vad var det då som strulade? Inte maskinen denna gång utan TYGET. Aldrig mer ska jag sy i ett halvelastiskt tyg som vägrar ligga still. Trots att jag var så noga att stryka och förbereda så blev det ju såklart svårigheter och snett under resans gång. En halvmeter fick sprättas upp och insåg då att tråden smälte alltför väl in i tyget och försvårade sprättningen. Och hur kul är dte att sprätta och göra om? Dessutom är drapeiet så stort att jag inte visste var jag skulle ha allt tyg under strykningen eller syningen - det blev ju tyg överallt och åt alla håll!
Min andra syssla som hänger över mig är ett byte av akvarievatten. Det är inte alltför illa ännu men det var ett tag sedan och ju längre man väntar ju jobbigare vattenbyte...Och detta är inte heller Anders favoritsyssla så jag kan ju inte lämpa över det på honom heller....
Sist men inte minst står på min tråkiga lista ett Aylabad. Hon badade ju för en månad sedan men ser att det är dax igen, lortigare hund får man leta efter. Men efter en titt ut på det tråkiga dassiga grå vädret så känns ett bad av henne som lönlöst - hon blir ju lika skitig igen om någon timme!
Hm. Vad har jag uträttat idag? Skulle ringa tre samtal och jag med min telefonskräck laddade upp ordentligt men kom bara fram på ett av dem - så de andra två har jag kvar till nästa vecka. Typiskt.
tisdag 7 januari 2014
Rens i avloppet
Precis runt jul när vi skulle få besök och ville inviga vårt fina gästrum i källaren upptsod ett problem - n diffus avloppslukt började te sig precis i gästrummet. Oj vad vi sniffade, letade och städade för att utesluta att katten varit i farten eller andra synliga problem. Men icke - avloppslukten fanns kvar.
Det var brorsan som upptäckte att det luktade så fort vi spolade i kökskranarna. Aha - ett steg närmre kärnan till problemet. Och min käre far, som tjatat om att vi måste ta ut "Swosch" för att högtrycksspola ledningarna sedan i somras, skrockade förnöjsamt och påtalade än en gång att vi måste ordna med detta.
Så idag var det den stora dagen. Munkedals svar på Swosch blev Rambo som skickade ut en bil att hjälpa oss. Väl framme såg dock teknikern väldigt tveksam ut och trodde inte att det skulle hjälpa att spola några ledningar i vårt fall. Alla mina andra förslag till varifrån lukten kom rynkade han än mer på näsan åt. Och lät meddela att valet var mitt, men han trodde det var att kasta pengarna i sjön. Med pappas ord ringande i öronen trotsade jag dock teknikerns teori och ville ändock ha spolat. SÅ han spolade.
Första delen gick superbra och där fanns inget att klaga på - rent blev det såklart. Men åt det andra hållet hördes ett slurp och iväg sprutade en kaskad av svart äckligt vatten. Ojdå, sa han - det var visst nästan stopp här!
Så vi hittade felet. Nästan stopp i ett rör och nu är det rengjort och fint. Teknikern kliade sig i huvudet och undrade hur detta inte hade märkts när vi spolat vatten och jag hurrade - lite rätt hade vi (läs: pappa) i allafall.
Så nu hoppas vi att den äckliga lukten är ett minne blott!
(vill förtydliga att det var avloppet för gråvatten och inte från toaletten som spolades......)
Det var brorsan som upptäckte att det luktade så fort vi spolade i kökskranarna. Aha - ett steg närmre kärnan till problemet. Och min käre far, som tjatat om att vi måste ta ut "Swosch" för att högtrycksspola ledningarna sedan i somras, skrockade förnöjsamt och påtalade än en gång att vi måste ordna med detta.
Så idag var det den stora dagen. Munkedals svar på Swosch blev Rambo som skickade ut en bil att hjälpa oss. Väl framme såg dock teknikern väldigt tveksam ut och trodde inte att det skulle hjälpa att spola några ledningar i vårt fall. Alla mina andra förslag till varifrån lukten kom rynkade han än mer på näsan åt. Och lät meddela att valet var mitt, men han trodde det var att kasta pengarna i sjön. Med pappas ord ringande i öronen trotsade jag dock teknikerns teori och ville ändock ha spolat. SÅ han spolade.
Första delen gick superbra och där fanns inget att klaga på - rent blev det såklart. Men åt det andra hållet hördes ett slurp och iväg sprutade en kaskad av svart äckligt vatten. Ojdå, sa han - det var visst nästan stopp här!
Så vi hittade felet. Nästan stopp i ett rör och nu är det rengjort och fint. Teknikern kliade sig i huvudet och undrade hur detta inte hade märkts när vi spolat vatten och jag hurrade - lite rätt hade vi (läs: pappa) i allafall.
Så nu hoppas vi att den äckliga lukten är ett minne blott!
(vill förtydliga att det var avloppet för gråvatten och inte från toaletten som spolades......)
fredag 3 januari 2014
Ensamma igen
Så har då vår sista julgäst åkt hem igen. Lika vemodigt och sorgligt varje gång att vinka av mamma, men får tänka att vi snart ses igen. Och vi har ju Skype!
Inatt har jag för första gången på 8 månader fått sova en hel natt! Och inte för att Oskar skötte sig, om ni nu trodde att ett mirakel hade skett. Nejdå, mirakel finns inte. Utan min hela nattsömn berodde på att jag var så dödligt less på den lille att han fick sova nere hos sin mormor hela natten. (Tack mormor!!!) Vårt sista hopp om att få sova mer än 1,5 -2 h i sträck hänger nu på att sluta nattamma och se om han kan sova bättre, med start i går natt. Dock väntar nu en jobbig avvänjningsvecka och resultatet vet vi såklart inte..... För såklart hjälpte inte tipsen från doktorn vi fick innan jul.....
Så nu har jag stålsatt mig och är full med hopp. Detta måste fungera.
Inatt har jag för första gången på 8 månader fått sova en hel natt! Och inte för att Oskar skötte sig, om ni nu trodde att ett mirakel hade skett. Nejdå, mirakel finns inte. Utan min hela nattsömn berodde på att jag var så dödligt less på den lille att han fick sova nere hos sin mormor hela natten. (Tack mormor!!!) Vårt sista hopp om att få sova mer än 1,5 -2 h i sträck hänger nu på att sluta nattamma och se om han kan sova bättre, med start i går natt. Dock väntar nu en jobbig avvänjningsvecka och resultatet vet vi såklart inte..... För såklart hjälpte inte tipsen från doktorn vi fick innan jul.....
Så nu har jag stålsatt mig och är full med hopp. Detta måste fungera.
onsdag 1 januari 2014
Gott nytt år!
Så har även nyåret passerat. Lugnt och stilla för vår del - vi tillbringade första delen av kvällen i soffan med vasin bingolott i hopp om att börja 2014 som miljonärer, och den senare delen av kvällen sovandes i sängen med öronproppar i hopp om att få en endaste god natts sömn. Varken miljonärsdrömmen eller hoppet om sömn slogs in....Men det nya året firades in av övriga i Munkedal medan vi i vanlig ordning, med raketerna utanför fönstret, kämpade med Oskars nattliga äventyr.
Vi åt riktigt gott, både förrätt, varmrätt och efterrätt - mamma hade ordnat menyn och stod för tillagningen. Vilken lyx! Nyårsklänningen åkte dessutom fram och jag fick känna mig lite fin för en gångs skull (skriver dock upp strumpbyxor på min inköpslista eftersom jag tydligen fått större rumpa.....). Oskar var dessutom som en liten solstråle hela dagen så vi fick känna oss riktigt lyckligt lottade över vår lilla plutt! En underbar dag helt enkelt! (om man bortser från att vi inte blev miljonärer då....)
Året 2013 kan sammanfattas med ett enda ord: Det mest underbara någonsin! Eftersom lille Oskar kom till oss! I och med detta har 2013 gett mig en helt annan världsbild, tålamod och ödmjukhet än tidigare. Sådant som förr kändes viktigt, ligger idag långt ned på prioriteringslistan. Sådant som jag förr inte ägnade en tanke åt, passerar nu mitt lilla huvud med jämna mellanrum. En ödmjukhet mot andra främmande människor och framförallt mot barn, som jag inte känt förut, har plötsligt börjat växa fram. Vad hände egentligen? Kanske är det så att året 2013 blev året då jag blev vuxen på riktigt? (Det får vi dock lämna osagt än så länge....mest en tanke såhär på nyårsdagen....)
År 2014 blir spännande, men jag hoppas samtidigt att tiden kan stanna upp lite grann så att året inte går så fort.....
Vi åt riktigt gott, både förrätt, varmrätt och efterrätt - mamma hade ordnat menyn och stod för tillagningen. Vilken lyx! Nyårsklänningen åkte dessutom fram och jag fick känna mig lite fin för en gångs skull (skriver dock upp strumpbyxor på min inköpslista eftersom jag tydligen fått större rumpa.....). Oskar var dessutom som en liten solstråle hela dagen så vi fick känna oss riktigt lyckligt lottade över vår lilla plutt! En underbar dag helt enkelt! (om man bortser från att vi inte blev miljonärer då....)
Året 2013 kan sammanfattas med ett enda ord: Det mest underbara någonsin! Eftersom lille Oskar kom till oss! I och med detta har 2013 gett mig en helt annan världsbild, tålamod och ödmjukhet än tidigare. Sådant som förr kändes viktigt, ligger idag långt ned på prioriteringslistan. Sådant som jag förr inte ägnade en tanke åt, passerar nu mitt lilla huvud med jämna mellanrum. En ödmjukhet mot andra främmande människor och framförallt mot barn, som jag inte känt förut, har plötsligt börjat växa fram. Vad hände egentligen? Kanske är det så att året 2013 blev året då jag blev vuxen på riktigt? (Det får vi dock lämna osagt än så länge....mest en tanke såhär på nyårsdagen....)
År 2014 blir spännande, men jag hoppas samtidigt att tiden kan stanna upp lite grann så att året inte går så fort.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)