Mors dag

Idag fick jag fira Mors dag igen, och inte bara genom att gratulera min mamma utan denna dag var faktiskt jag i fokus - jag som mamma! Kändes konstigt men ändå mer verkligt än i fjol.

Dagen börjde med det obligatoriska beröket i vallokalen. Därefter tog Anders med mig på en överraskningstrip - och jag hade ingen aning om vart det bar! Rikigt spännande att bara åka med, gissa, ha fel givetvis och tillslut komma fram. Ander hade vaskat fram ett hällristningsområde vi inte besökt tidigare, och jag blev som vanligt överlycklig av att kika och drömma sig bort i en svunnen tid. Oskar tyckte utflykten var rolig även han, han åt kottar och lekte med myror.

Därefetr blev det lunch på en nyöppnad butik, räksmörgås såklart, och lite shopping - inte planerat men när vi liks var där kikade vi runt och jag hittade en del saker man bara måste ha (ett strandparasoll tillexempel). Trippen avslutades med en glass i Hamburgsund.

När vi kom hem var vi lagom trötta allihopa. Oskar fick sova middag och vi tog plats framför tv:n och det livsviktiga Elitloppet. Så framför tv:n tillbringade vi sedan hela eftermiddagen, hela familjen. Till och med Oskar var intresserad av finalen! ;)

Så min dag har varit helt toppen, tack vara min underbara Anders och goa lille Oskar!

 

Värmeslag

Man ska inte klaga på värmen men........Gud så jobbigt det är! Både igår och idag har det varit kvalmigt, äckligt varmt ute - inte den där torra värmen som blir när man sitter direkt i solen utan det där klibbiga som förföljer en överallt, även i skuggan. Även om dte fläktar lite emellanåt så hjälper inte det ett dugg.

Jag sitter och avlider i min solstol (det lät bortskämt, jag vet....), orkar inte lyfta ett finger och hoppas Oskar sover länge för dte blir jobbigt att springa efter honom sen. Inomhus är dte outhärdligt, för att inte tala om nattetid! Vrider mig runt i sängen och får inte sova alls! Hua.

Välkommen sommaren, snart är det höst.....

Sigge

I morse fick jag veta att Sigge stått och ropat på mig, jättehögt och jättelänge. Jag sov nämligen halva natten i källaren, efter det att jag släppt ut Sigge i vanlig ordning halv fyra, och Sigge måste ha uppfattat detta för han stod utanför källarfönstret och skrek som besatt. Tack öronproppar säger jag och snusade lugnt vidare, medan Anders fick leta upp honom och ta in honom.

Då slog det mig. Sigge har ju alltid varit Anders katt, legat på Anders sida sängen, myst med Anders i knäet i soffan, kommit så fort Anders kommit hem efter jobbet för att tigga mat och kel. Men plötsligt är det mig han svansar runt, sover på mina ben i sängen, skriker efter mig och vill mysa. Skumt! Det hela började dessutom, om man blickar tillbaka, efter att han var sjuk och vi åkte till Blå Stjärnan han och jag. Efter den upplevelsen så är det jag som gäller tydligen! Stackars liten vart nog precis lika rädd som vi blev när han var sådär dålig.

Nåväl, än så länge håller han sig frisk och vi har dessutom ordnat ett kattpensionat åt honom när vi åker upp till Umeå i sommar, så han slipper åka bil så långt igen.

En semestertripp

I helgen bar de äntligen iväg på en semestertripp för oss vuxna. En vuxensemester helt enkelt! Turen bar ned till Tyskland och tillbaka. På turen hann vi dessutom se nästan hela Danmark. Totalt åkte vi 160 mil - inte ens tur och retur till Umeå! Tänk så nära kontinenten vi egentligen är här nere.

Tyskland imponerade på mig. Jag som sett framför mig ett ganska tråkigt land i svartvit-skala fick mig en väldig överraskning när jag möttes av grönskande lövskogar, lummiga stigar och sandstränder a la Spanien. Men det fanns en hake som störde mitt intryck. Jag förstod ingenting. Absolut ingenting! Tyska har jag aldrig kommit i kontakt med och kan inte säga ett enda ord på. Än mindre begripa! Eller ens försöka uttala ord som står på diverse skyltar. Och detta kändes mycket ovant eftersom jag är van att resa i länder där jag förstår språket och kan göra mig förstådd. Min bättre hälft överraskade rejält när det visade sig att han faktiskt förstod språket - och det riktigt bra dessutom! När hotellföreståndaren inte kunde engelska och jag insåg att jag inte begrep ett ord så fanns Anders där och förstod det hela - underbart!

Trots att mitt humör sjönk något sista kvällen när vi inte fick tag i något annat boende än en liten campingstuga utan täcke, kudde och lakan som luktade rök så var resan ett riktigt minne! Och jag kom återigen på hur mycket jag älskar att vara ute och resa och uppleva nya platser.

Den 4:e maj

Detta är inte Oskars ettårsdag - det vet jag. Men på något vis är denna dag den dag som prentat sig in mest i minnet - eftersom det var idag för ett år sedan som allting började! Vid denna tid satt vi och klockade värkar, och så fortsatte hela dagen tills vi åkte in på eftermiddagen. Tänk så livet förändrades sen! Och så ovetandes vi var! Då hade jag inte riktigt förstått att det låg en fullstor bebis i magen, i min värld var "han" inte större än en hand och att det var en människa var ytterst svårt att greppa.

Och nu ett år senare har vi en alldeles egen liten person här hemma, med alldeles egna personligheter som vi såklart älskar mer än någonting annat! Den lille kan gå, visar vad han vill, kan bli tjurig, förstår vad man säger, busar och har sina små egenheter redan nu - tänk vad tiden går snabbt. Och nyfiken blir man, hur kommer han att bli när han blir större?

En minifödelsedag firades igår med morbror Erik eftersom han åker idag. Presenterna fick vi hjälpa till att öppna och sedan gick han runt med sina böcker och den spelande hunden hela kvällen fram till sänggåendet.

I morgon får han fira en gång till, men någonting märkvärdigt blir det inte - han är för liten för kalas ännu!