Byggen

Under våra mycket effektiva dagar i förra veckan han vi med att bygga bro till både grovingången och till förrådet. Med lite proffshjälp från en snickare förstås - och snyggt blev det! Hela förrådet är dessutom målat både med vitt och rött så nu kan vi verkligen slänga alla gamla penslar! Nu har vi även införskaffat lite slipsaker så vi kan slipa upp vårt lilla träbord med trästolar och sedan måla dem med vit lackfärg.

Tidigt tidigt i morgonbitti ska vi åka färjan över till Fredrikshamn och Skagen. Därefter väntar en hotellnatt och en heldag i Göteborg. Ska i ärlighetens namn bli skönt att komma hemmifrån och få se någonting nytt och bara vara! Jag som älskar att resa och upptäcka nya saker! Har i vanlig ordning några små turistattraktioner på min önskelista dessa två dagar...

Svamp i stora lass

Återigen har vi besökt svampskogarna i vår jakt på skogens godis. Ayla följde givetvis med och var lika glad som förra gången att få springa runt i en "riktig" skog. Efter två timmar med mycket stoj blev hon dock helt utslagen och drömmer nu sött om träd, mossa och blåbärsris.

Medan våra ögon var inställda på kantareller sökte och hittade Ayla lite blåbär som hon glatt mumsade i sig. Till vår förvåning hittade vi svamp, mycket svamp! Efter att ha rensat och borstat dem här hemma, kunde vi mäta upp till 803 gram kantareller. Förutom dessa hittade Anders några vita taggsvampar som vi ska provsmaka till middagen ikväll. Oj vad det är roligt att vara ute i skog och mark!

Nu väntar en efterlängtad smörgås med smörstekta kantareller på. Mums!

Nervpärs

Vår lille kissekatt har fått börja vänja sig vid att vara ute under uppsikt på gräsmattan. Vilken nervpärs det är! Han springer runt överallt och dras mot slänten där han gömmer sig i buskarna. Suck. Matte är efter, lockar och pockar på uppmärksamheten med leksaker och lockrop, allt för att lillen inte ska försvinna eller hitta på något annat dumt.

Igor själv tycker det är jätteskoj, såklart. Idag hjälpte han husse att måla förrådet med vita ränder på ryggen som resultat.

Han är dock duktig och kommer klara sig ute galant lite längre fram när han växt sig stor!

Batterierna laddas

Efter onsdagens och torsdagens urladdning och nervpärs sitter jag nu ute i regnet (fast under tak) och laddar batterierna med en bok och dator. Och har fått tillbaka det där inre lugnet som inföll sig första dagen på semestern. Skönt!

Huset är nu äntligen helt färdigmålat! Ett tråkigt och jobbigt pyssel vi sysslat med de få soliga dagar som vår semester förmodligen kommer bjuda på. Tack vare grannen fick vi också upp skyliften längst vägen efter att vår lilla röda bil inte orkade tyngden. Trodde jag skulle få ett släng av magkatarr där ett tag när bil och släp sakta rullade baklänges istället för framlänges och vi insåg vårt hopplösa läge. Tur att allting löste sig, men slappna av kunde nervösa jag inte förrän liften var återlämnad i går morse. Vilken befrielse. Aldrig mer måla ett hus.

Vi har hållit arbetsläger dessa dagar. Enbart Malin har hållit sig ur vägen från våra sysslor i och med att hon faktiskt har jobbat dagtid (mycket övertid också av någon märklig anledning.....). Två av Anders kompisar prickade, oturligt för dem, in att besöka oss dessa soliga arbetsdagar vilket innebar varsin pensel i handen och lite annat fix. En bro till grovingången och till förrådet stod också på listan, likaså det lite enklare jobbet att klippa den lätt förvuxna gräsmattan. Betalningen har bestått av mat, husrum och halva systembolaget. Har inte fått en utvärdering av dem ännu, men misstänker det kanske lugnar ned sig med besöket framöver om vi fortsätter med samma tema.....

Gårdagens återhämtning efter hårt arbete bestod av en solig pubrunda runt om i Tanum vilket var trevligt trots att min dryckesmeny enbart bestod av vatten och lite läsk. (Glassen var godast). Och avslutades med OS invigningen innan jag somnade med Igor runt halsen.

Nu blir det till att slappa och blicka ut mot regnet (ser att Ayla ligger där på gräsmattan genomblöt så det är nog dags att be henne komma in).

Kvällen på Liseberg

Vilket anticlimax! I går kväll föll sig tillfälligheterna som så att vi samtidigt som "Lotta på Liseberg" skulle vara i Göteborg. Såklart att vi var tvugna att gå på Liseberg när vi liks var i närheten!

I god tid rullade vi in på parkeringen vid Liseberg. Väl inne hade vi en och en halv timme att fördriva innan det efterlängtade Lotta skulle börja. Lite kontanter senare fann vi oss själva med en mjukglass i handen och stegen styrda mot närmaste chokladhjul. Alla andra sprang ju runt och hade vunnit sådana där gigantiska chokladaskar! Klart vi också vill vinna!

300 kronor senare insåg vi dock att vi inte alls hade någon spellycka på dessa chokladhjul. Inte ens ett gossedjur vid "kramhjulet" lyckades vi kamma hem. Lite sura miner blev det såklart. Alla andra vann ju.....

Inte heller blev vi gladare när showen väl började. Dagens artister imponerade inte direkt på oss....och dagens tema var ännu mer katastrofal. Jaja, vi var ju tvugna att se hela programmet men sprang sedan fort därifrån och konstaterade att detta nog var det sämsta "Lotta på Liseberg" vi någonsin sett! Och tänka sig att det programmet promt var tvunget att utspela sig då vi hade pallrat oss dit!

Nåväl, en minnesvärd kväll kan man ju faktiskt kalla det! Och ett gott skratt fick vi!

Fortsättning

Eftersom det enda som hunnit hända sedan senast handlar om Igor, så får dagens inlägg handla om just Igor. Som överlevde både sin första och andra natt hos oss (även om jag trodde han var död första natten då jag hittade honom ihopkurad utan att röra sig under alla kuddarna i sängen.....).

Vi har byggt in altanen med hönsnät eftersom det första han gjorde när han gick ut var att nästan ramla ned. Och det är ju så högt! Tjusigt blev det.....not....men praktiskt! Han har dock lärt sig vart grinden är ut från altanen, för tro inte han är nöjd med att bara vara där! Han vill ut och ränna på gården, men där har matte och husse sagt stopp. En sak i taget.

Inne far han runt som ett jehu. Två regler finns: busa och klös inte i vår nya fina soffa samt gå inte på matbordet och bänkarna i köket. Hur bra tror ni det går? Han har varit uppe på matbordet åtskilliga gånger, och vi lyfter ned honom. Att busa i soffan är dömt att misslyckas, då det blivit hans favoritplats att vara i. Baksidan soffan har vi gett med oss - klättra där då för det syns ju ändå inte om där blir rivmärken. Resten av soffan försöker vi så gott det går täcka med filtar han kan rafsa runt i. Det finns dock en liten plätt otäckt yta - det är hans favoritplats. Dessvärre är vår fina soffa gjort i ett utmärkt tyg att använda klorna i och få fäste när man springer runt och hoppar.....

Mellan alla dessa bustag blir han dock riktigt go! Och ska mysa och sova i famnen, runt halsen, i knäet, i håret - så nära det bara går att vara. Om vi inte är inne som han kan sova på, finns ju alltid krukan i fönstret....

Nästan alla i familjen är glad över tillskottet.

Dagen då Igor flyttade in

Känslan när jag vid lunchtid idag checkade ut från kommunhuset var obeskrivlig, gud så skönt att släppa allt och gå på semester!!!! Underbart! Två veckor att bestämma helt själv vad man vill göra! Härliga semester!

Denna underbara dag var också dagen då Igor flyttade in. Vi hade förberett oss väl: allting var inköpt, allting fixat och vi hade förberett oss mentalt på att lillen skulle vara lite orolig nu de första dygnen. Så vid tretiden idag åkte vi iväg med kattburen för att hämta vår nye familjemedlem. Väl framme lyfte vi in den lille i buren och iväg hemåt bar det av. Redan i bilen upptäckte vi dock att detta var en liten tuffing! Lille Igor var lite arg över att bli instängd i bur! Sicket humör!

Väl hemma struttade han ut i full karriär och någon halvtimme senare busade han och husse runt med leksaksmössen på golvet. Jösses, snacka om att acklimatisera sig fort! Nu fem timmar senare har han ätit, gått rundvandring i hela huset (inklusive källaren alltså), busat, myst, sovit, gått på lådan och lekt med Ayla....En modig liten musjägare har vi fått hit hem! Så go!

Ayla ja. Stackaren. Förtvivlad från det att kattburen med Igor uppenbarade sig. Hon har suttit utomhus hela eftermiddagen med några få undantag. Och vid tillfällena hon varit inne har tuffe Igor hunnit bita i svansen, riva i pälsen, gå under magen och åkt kana efter hennes rygg. Lite synd om henne är det ju, tur hon är tålmodig och van!

Välkommen lille Igor, vi älskar dig redan!

Dygnets timmar

För någon vecka sedan när jag analyserade  och filosoferade lite för mig själv i vanlig ordning kom jag fram till en spännande sak om dygnets olika timmar.

Dygnets tråkigaste, sterssigaste och jobbigaste timme är mellan 10.00 och 11.00 samt mellan 14.00 och 15.00. Så är det. Oavsett om jag är på jobbet eller om jag är hemma och är ledig.

Ta en lördag till exempel. Du unnar dig en sovmorgon och vaknar rätt sent, säg kring 9.00 snåret. När du vaknat vill du kanske slå igång TV:n en stund innan du stiger upp. Vips är klockan 10.00. När du sedan klätt på dig, borstat lite tänder, slagit igång datorn och gjort allt det där morgonpysslet i sakta mak börjar klockan nästan bli halv elva. Då blir allt genast stressigt  - vad mycket klockan är? Är det lönt att äta frukost eller ska man ta tidig lunch? Ayla måste ju ut och röra på sig rätt fort, och hennes mat ska fixas fram. Kött måste plockas fram så det hinner tina innan  middagen. Jösses, efter en sådan morgon går dagen riktigt fort!

Och samma sak sker kring 14.00 snåret.

Eftersom jag analyserat varför dessa tidpunkter alltid gör mig stressad vet jag såklart också svaret på frågan. Timmen mellan dessa tider blir ju en brytpunkt mellan tidig förmiddag/eftermiddag och sen förmiddag/eftermiddag. Och då känns det såklart som att klockan tickar extra fort! Inte bara en timme till har gått utan plötsligt blir det en ändrad tidsperiod också!

Jösses, efter denna utläggning som jag inte tror någon fler än jag förstår logiken i, inser jag att jag kanske ska sluta fundera så mycket? För hur kul var detta att filosofera fram?

Nästan som hemma

Idag bar det av ut i blåbärsskogen för att leta kantareller. Ayla var nog gladast av oss alla av att få springa lös i skogen, en skog som faktiskt ser ut som hemma i Umeå. Hon blev unghund på nytt!

Även vårt humör var på topp när vi klättrade runt på några mindre klippor, omgivna av granskog och blåbärsris. Som hemma! Det kändes tryggt och välbekant - tänka sig att man faktiskt kan sakna en vanlig Norrlandsskog?

Kantarellerna då? Jo, vi hittade ett helt gäng som var för små för att plocka. De som gick att plocka var inte fullt så många men det duger gott åt oss efter en premiärtur i svampskogen för iår. (Vi åt lite blåbär också, alla tre.....Ayla fick nog i sig flest med hennes effektivitet och "hungriga" mage)

Nedräkningen: två och en halv dag kvar.....skyndaskynda

Nedräkningen har börjat

Tre och en halv arbetsdag kvar (jag tänkte inte gå heldag på fredag, om allt vill sig väl) innan semester! Nedräkningen har börjat och jag längtar mer än någonsin efter att ha genomlidit en mycket komplicerad och jobbig måndag. Nu behöver jag ledigt med allt som det hör till! Sova, mysiga kvällar på altanen, promenader, läsa en bok i lugn och ro, att helt enkelt få göra det man vill ett tag innan verkligheten kallar igen. Som jag längtar!

Ayla längtar lite mindre, hon har förstått att någonting står i antågandet och blänger dagligen på kattlådan och katthyllorna. Nog vet hon att en liten misse är på ingång, hon är inte dummare än så. Jag tror hon njuter för fullt av de sista lugna dagarna, för från och med fredag blir det inte riktigt som Ayla vill längre.

Om jag får drömma bort mig lite till denna annars så tråkiga måndagkväll så kan jag meddela att om en vecka vid den här tiden står vi vid Liseberg för att vara med på allsången där.....

Ett felsteg i evolutionen

Någonting som jag ständigt går och irriterar mig över är maten. Hela dygnet kretsar hela tiden om mat, måltiden, hungrig, mätt....Någonting måste ju blivit allvarligt fel i evolutionen när "någon" beslutade att en människa måste äta minst två mål mat om dagen? (Om man inte vill gå hungrig alltså). Jag hade varit nöjd om det räckte med ett mål mat, och ingenting därimellan, men tyvärr nöjer sig inte min lilla mage på samma restriktioner.

Varför är det då så jobbigt? Jo, det tar ju sådan tid att laga till, planera, plocka fram, plocka bort, diska.....allt det där som hör till. Även om det bara rör sig om lite frukost eller lättare lunch. Och att sedan äta maten tar 10 minuter. Max, med min fart att äta. Att pyssla med detta flera gånger om dagen är ju skittråkigt! Någon gång utimellan hade räckt, då skulle det ju rent utav vara roligt! Men allt som oftast blir det ett tråkigt moment mitt i någon rolig syssla: "Ja just det, vi måste ju börja med maten nu också....." Och allt det roliga får kastas åt sidan innan magen börjar kurra alltför mycket.

Allra bäst hade det varit om det fanns torrfoder för människor, en deciliter sådana om dagen vid valfri tidpunkt hade ju varit toppen!

Vår kväll

Dagens tripp blev till Uddevalla för att lämna av vår gamla tjockTV till Malin.

Efter att ha lämnat av TV:n hos Malin åkte vi vidare till Torp för att köpa klösträdet till Igor. Ett medelstort träd blev det eftersom det stora kändes alldeles för stort. En storartad plan har vi också arbetat fram för hur klätterhyllor och sådant skoj ska byggas upp efter väggen. Bara att shoppa mera så planerna kan gå i verket!

Ute i trädgården har vi glatt konstaterat att vi har minst sniglar av alla! Längst vägarna återfinns ett trettiotal bara på en kort sträcka, men här hemma enbart några stycken! Våra ansträngningar ger alltså resultat! Pricken över iet blev att många av våra jordgubbar mognat och vi kunde få oss en tallrik söta bär och grädde till efterrätt. Ayla är den enda ledsna just nu, efetrsom hon inte fick någon grädde alls. Och jordgubbarna var för dyrbara att ge bort....

Nu är vi rätt trötta och jag hoppas få se ett avsnitt av Desperate housewives....

Söndagstripp

Eftersom vi gillar att åka bil åkte vi idag iväg på en söndagstur med bilen. Mot Hedekas och Färgelanda bar det av efter ett svalkande dopp i det blå (för Erik och Ayla).

Att bara åka omkring på de smala vägarna och kika på naturen är faktiskt riktigt roligt och avslappnande! Idag avbröts dock vår trevliga tripp av en idiot till bilförare som körde bilen framför oss. Denne körde bilen mer på vänster sida än på höger, till och med i kurvorna så det blev riktigt farligt ibland. Att försöka köra om var lönslöst eftersom chauffören inte tittade i backspegeln och såg att bilar fanns bakom och höll sig således mitt i, eller på vänster sida av vägbanan. Ett under att denne inte krockade med någon mötande stackars bilist! Vi höll oss på behörigt avstånd och varierade hastigheten från 50 till 70, beroende på hur mycket bilden framför bromsade. Rattfull eller gammal? Oavsett vad borde denne inte kört bilen.....

Väl hemma grillade vi i vanlig ordning och väntar nu in Solsidan klockan åtta med en gigantisk godisskål framför oss.

En nyhetsuppdatering

Ingenting särskilt har hunnit hända sedan senast men känner lite press på att uppdatera med någon form av nyhet i alla fall. Så det får bli en "tråkig" tillbakablick på de senaste dagarna som rullat på i vanlig ordning.

Lite sol och bad har vi hunnit med men som vanligt lyser solen med sin frånvaro från och med fredag eftermiddag. Eftersom vi inte låter oss påverkas av vädret åkte vi igår efter grillningen, med mig bakom ratten, på den inplanerade pubrundan till Tanum. Tre ställen hann vi stoppa på och blev rejält blöta mellan varven eftersom vi saknade paraply. Vid 01.00 var vi hemma igen och möttes av en nyvaken Ayla som mest tyckte vi var jobbiga som var uppe den tiden på dygnet.

Imorse fanns det folk i sällskapet som var mindre pigga men jag mådde prima! Trött dock eftersom jag inte sov vid tolvslaget.....

Eftermiddagen spenderades på Torp där vi shoppade loss på kattprylar. Kattlåda, transportbur, filtar, leksaker, halsband....tja, allt det där som lille Igor kommer behöva om två veckor när han kommer. Nu längat vi efter honom mer än någonsin! Ayla tittade lite misstänkt på alla sakerna och såg mindre nöjd ut, hon vet nämligen vad som väntar....

Tillsist har vi, hör och häpna, tillbringat kvällen (en lördagkväll!) ute i trädgården med vår vanliga kvällsrunda. Denna runda  tog idag någon halvtimme längre då vi bekämpade sniglar med full kraft efter en väldig invasion under dagen. Ca 100 uppskattade sniglar har fallit offer för saxen ikväll. Att knotten dessutom kommit och gett oss en irriterande klåda gör att vi starkt funderar på vårt val av bostadsort.

Nu väntar sängen. Godnatt.

Målning

Vi kämpar på när solen behagar lysa. Idag stod jag på stegen och Malin farligt placerad inunder. Dock inser jag att från att ha varit entusiastisk och "vad roligt att måla", har jag blivt " fy faaaaan för att måla"..... Det är ju så tråkigt! Och ger ont i nacken av att stå i alla möjliga konstiga vinklar på en liten darrande stege med en målarhink runt handleden. Det positiva är att jag inte orkar bry mig om att jag egentligen är höjdrädd utan nu krumbuktar jag i alla möjliga riskfyllda ställningar enbart för att få skiten klar någon gång. Enbart en sida kvar att "finslipa", därefter återstår undertaket och de två sidorna vi behöver skyliften till. Det tar sig, sakta med säkert. Jag längtar tills jag kan slänga penseln i soporna.

Efter hårt arbete blir det såklart bad för de modiga tu. Jag är inte inräknad.

Ett smart drag

Klockan 8:30 i morse packade jag ryggsäcken med kakor och saft och väckte husets invånare med lite retfullt (och högt) Aylaskall. För precis som vi planerat under lördagen stod ett besök på Nordens Ark på dagens agenda. Oavsett vad.

Trötta kompanjoner masade sig upp och kastade hatfyllda blickar mot mig när de inte fick sin efterlängtade sovmorgon en söndagmorgon. Efter dessa blickar kom då den väntade frågan:
-Men det regnar ju. Ska vi ändå åka? Såklart vi ska! Lite regn har ingen dött av. På med regnkläderna.

Påklädda blev vi alla och regnet öste ned när vi lämnade Munkedal. Vet inte om jag tyckte stämningen var på topp direkt?! Men lite regn stoppar inga planer! Dessutom kunde vi se framemot att ha hela Nordens Ark för oss själva för i regnet tidigt en söndagmorgon - vem besöker en djurpark då?

Blöta blev vi när vi började vår tripp runt djurparken, men med luvan på och med blicken in mot alla inhängnader märktes regnet knappt. Manvargar, vargar, järvar, prewalskihästar, getter av ngt slag, grodor, sköldpaddor......nästan alla syntes till! Och allteftersom utbyttes ösegnet mot lite duggregn och såsmåningom även till sol - och med sol komemr såklart även folket. Alla vi kunde intyga att det var skönare att promenera runt när inga människor och barn sprang runt och trängdes runt stängslen....

Dagens höjdpunkt: Det lilla goa fölet som kråmade sig så för att få bli kliad längst manen....

Trots en halvdålig start tror jag alla i huset blev nöjda med dagens utflykt. Och jag tycker att jag gjorde ett smart drag som inte gav upp våra söndagsplaner!

Fix i trappen

Efter att ha velat hit och dit i flera veckor bestämde vi oss för att ta tag i saken. I går eftermiddag tog vi därför fram båtrepet vi hittade i huset när vi flyttade in och började sätta upp det i trappen. Anledningen till att vi skjutit på detta är såklart att vi inte visste hur vi ville ha repet!

Vi provade oss därför fram under eftermiddagen men ingenting såg tillräckligt snyggt ut. Vi höll på att tappa modet och ge upp när vi kom på den smartaset idéen av alla. Varför inte kolla på Internet och se hur andra har gjort? Sagt och gjort, efter bara några klick på datorn visste vi hur vi ville ha repet och vi kunde börja arbeta.

Och vips satt repet uppe! Saknas lite detaljer dock och Anders är inte övertygad om att knoppar och fästen ska få förbli guldfärgade. Men grovjobbet är gjort. Äntligen.