Fortsättning

Eftersom det enda som hunnit hända sedan senast handlar om Igor, så får dagens inlägg handla om just Igor. Som överlevde både sin första och andra natt hos oss (även om jag trodde han var död första natten då jag hittade honom ihopkurad utan att röra sig under alla kuddarna i sängen.....).

Vi har byggt in altanen med hönsnät eftersom det första han gjorde när han gick ut var att nästan ramla ned. Och det är ju så högt! Tjusigt blev det.....not....men praktiskt! Han har dock lärt sig vart grinden är ut från altanen, för tro inte han är nöjd med att bara vara där! Han vill ut och ränna på gården, men där har matte och husse sagt stopp. En sak i taget.

Inne far han runt som ett jehu. Två regler finns: busa och klös inte i vår nya fina soffa samt gå inte på matbordet och bänkarna i köket. Hur bra tror ni det går? Han har varit uppe på matbordet åtskilliga gånger, och vi lyfter ned honom. Att busa i soffan är dömt att misslyckas, då det blivit hans favoritplats att vara i. Baksidan soffan har vi gett med oss - klättra där då för det syns ju ändå inte om där blir rivmärken. Resten av soffan försöker vi så gott det går täcka med filtar han kan rafsa runt i. Det finns dock en liten plätt otäckt yta - det är hans favoritplats. Dessvärre är vår fina soffa gjort i ett utmärkt tyg att använda klorna i och få fäste när man springer runt och hoppar.....

Mellan alla dessa bustag blir han dock riktigt go! Och ska mysa och sova i famnen, runt halsen, i knäet, i håret - så nära det bara går att vara. Om vi inte är inne som han kan sova på, finns ju alltid krukan i fönstret....

Nästan alla i familjen är glad över tillskottet.