När lugnet kryper sig på

Jahapp, det var denna sommar då! Snabbt passerade den och idag är första gången sedan i juni som jag nu är själv här hemma. Helt ensam - inga besök, ingen Anders.... bara jag Oskar och djuren. Hur konstigt känns inte det? För nu har jag ju vant mig vid fullt hus och röster som byter av varandra! Känslan är nästan som när man slutar jobba och blir ledig - vad ska, borde, måste jag göra nu? Och svaret på den frågan blir ingenting!

Så nu sitter jag här. Huset är städat efter sommarens bravader, matlistan för veckan är fixad, växterna utomhus är vattnade. Oskar sover, Sigge sover och Ayla vilar. Jag passar på att bara sitta och har kommit fram till att det faktiskt var rätt skönt! Även om det är lite tyst och tomt här hemma. Och jag hela tiden funderar på vad jag borde nyttja tiden till?

Eftersom Anders semester sedan en vecka är slut och det idag var första morgonen med en rätt kall temperatur utomhus så har jag börjat ställa in mig på höstmod. Och ser framemot att det blir lite kallare och lite mörkare om kvällarna - vad mysigt att börja tända lite ljus igen! (som vanligt förstår man inte denna känsla när man når november månad och är dödligt less på mörkret och rusket....)

Men innan jag helt ställer om tänkte jag sammanfatta den här sommaren med en enda mening:
Helt underbar! Och tack alla ni som förgyllde den :)