Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




tisdag 26 april 2011

När Ayla blev Ayla

När folk frågar vad min hund heter bildas det automatiskt två läger: ett läger som lyser upp och känner igen Aylas namn mycket väl och vet hur det ska stavas, och ett annat läger som bara ser Aylas namn som vilket annat hundnamn som helst och som inte kan stava rätt. Det är alltid lika roligt att träffa på folk som ställer sig i det första lägret, senast det hände var på djursjukhuset i Göteborg - vilket fick en annars så tryckt stämning att lätta upp lite.

Här är alltså historien om hur Ayla blev just Ayla:

När jag gick i mellanstadiet läste jag väldigt mycket böcker och jag avancerade snabbt upp mig från lättlästa ungdomsböcker till relativt tunglästa vuxenromaner och deckare. Jag var en bokmal. Första dagen på varje sommarlov tillbringades i biblioteket (där jag för övrigt var stamkund och väl igenkänd) för att ladda upp en uppsättning sommarläsning. (Tänk vilken tid man hade då.....).

Så en dag på besök hos min mormor och morfar, visade morfar mig en väääääldigt tjock roman som han rekommenderade starkt och trodde jag skulle tycka om: Grottbjörnens folk. Tänk så rätt han hade! Från första sidan var jag fast i boken och sträckläste de 538 sidorna om en skildring av våra förfäders liv och leverne. Denna bok var bara första delen av sex minst lika omfattande böcker, varav den sista utkom alldeles nyligen (och som jag önskar mig i födelsedagspresent mamma). Hur som, dessa böcker fastnade som några av mina favoritböcker (vilket inte är många med tanke på hur många böcker som jag läst genom åren) och berörde mig väldigt mycket. Huvudpersonen kanske ni kan lista ut namnet på? Ni gissade rätt: Ayla. Stavas med Y.

När så min lilla goldenvovve väl var tilltänkt och utvald, kom mamma på idén om att döpa henne till Ayla. En underbar idé! Som dock inte hade blivit tilltänkt om inte mamma kommit på den! Hennes ursprungliga namn, Kina, sorterades därför bort väldigt fort till fördel för namnet Ayla.

Och därför kom det sig att min lilla vovve blev döpt efter huvudpersonen i Grottbjörnens folk. Ett bättre namn för henne finns inte!

2 kommentarer:

  1. Oh! Söta, underbara Ayla! =)

    SvaraRadera
  2. tur att jag har en annan ayla att umgås med här hemma nu när orginal ayla är på västkusten :)

    SvaraRadera