....med bägge hundarna. Diva är som bekant kräsen i maten och det är svårt att ändra på det. Sedan jag kom in i bilden får den stackaren inte älgfärs som krydda till de vanliga hundkulorna längre utan hon får nöja sig med hundkulor och hundfärs, kanske en korvskiva under helgen för att lyxa till det hela lite grann. Och hon äter bra ibland, och ibland dåligt. Numera består kosten av jord och snäckskal som hon glatt mumsar i sig istället för sin mat. Suck. Det är svårt att lära gamla hundar sitta.
Ayla däremot älskar ju mat! Allt slinker ned och hon har aldrig missat klockslaget då middagen serveras! Utom nu då- matvägran är fortfarande ett faktum. Min annars så matglada hund rynkar bokstavligt talat på näsan vid åsynen av sina hundkulor. Divas kulor är godare men en hel portion går bara inte ned i magen. Och matte blir orolig. Är det sjukdom på gång? Eller är hon bara tjurig? Eftersom hon inte kan prata är det ju upp till mig att göra den bedömningen.....och inte är det lätt inte!
Min plan för närmsta veckan är dock att blanda ut kulorna med välling (Aylas favoriträtt) och låta henne äta detta ett tag, tills förhoppningsvis aptiten är igång och magen kurrar på henne vid varje måltid. Även om jag skulle vilja lägga hårt mot hårt och bara erbjuda henne sina kulor - vill hon inte äta så får hon skylla sig själv och gå hungrig! Men så funderar man ju - tänk om hon är sjuk på riktigt?........Därför kommer vällingen att användas flitigt här den närmaste veckan i ett nytt tappert försök att få Ayla att äta! (Diva får smaka välling hon också, ifall ni undrade).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar