Nu är kriget startat mot fästingarna. Den lilla fästing som kröp efter Aylas ben tidigt i morse och som orsakade panik hos en nyvaken Lina, var droppen som fick bägaren att rinna över. Nu är det dags, helt klart!
Två fästinghalsband har under dagen införskaffats och bruksanvisningen noggrant studerats. Ayla och Diva pryds nu av varsitt kritvitt extrahalsband som på något sätt ska få fästingarna att inte vilja stanna hos dem. Hur det ska gå till är för mig en stor gåta! Ett litet litet halsband som sitter runt halsen, hur ska den kunna hjälpa? Nåväl, det är ju en beprövad metod så vi får lita till det och hoppas vi slipper besvär med fästingsjukdomar, biverkningar och dylikt. Jag hoppas också att fästingarna inte väljer Anders och mig istället, nu när hundarna blivit oattraktiva!
Så påminde mig en kär vän idag om att inte bara hundarna behöver skydd - även vi tvåbenta kan behöva skydd! Det vi nu ska ta en funderare på är huruvida vi själva skulle vaccinera oss mot hjärnhinneinflammation. Vilket jag inte tänkt på förut innan det kom på tal idag. Väl värt att fundera på! (Jag ryser dock vid blotta tanken om att upptäcka en fästing på mig själv - om det skulle hända kan jag lova att ni hör mig skrika ända upp till Umeå.....).
Fästingarna är anledning nog att längta hem till Umeå igen. Lika många fästingar som vi hittat på hundarna här de senaste två veckorna, har jag totalt hittat på Ayla under hennes levnadsperiod!
Nu kryper det i kroppen och jag ska tänka på någonting annat under kvällen.
Jag kan tipsa lite till, "fasting.nu" eller "vaccindirekt.se" så kan du se vilka som kommer närmast dig! ;)
SvaraRaderaJag tog min fjärde spruta i torsdags och ändå har jag aldrig haft en fästing. Går det illa så kan det bli riktigt illa.
SvaraRadera