Likheten mellan mig och en mus

En gång i tiden fick jag lära mig om ett test som gjorts på möss för att forska på stress och hur det fungerar och påverkar hjärnan. Forskarna hade då två grupper med möss, ena gruppen fick elstötar på oregelbundna tider och utan förvarning medan den andra gruppen fick elstötar på oregelbundna tider MEN med förvarning i form av en signal innan själva stöten kom. Det visade sig då att mössen som blev förvarnade om vad som komma skall inte blev lika långvarit stressade som den andra gruppen av möss utan koncentreade stressen till ett och samma tillfälle - när signalen kom. Ganska logiskt eller hur? Så varför drar jag då upp denna historia? Jo, därför att idag var jag den liten stackars musen i en av testgrupperna.

Sprängning pågår utanför kommunhuset inför ombyggnationen. Vi blev förvarnade om detta och en ljudsignal skulle ljuda precis innan sprängningen. Första kom klockan 8.00 i morse och jag var ovetande om vad som skulle komma. Så kom signalen och jag väntade förväntansfullt på fortsättningen. BOOOM. En stor smäll fick mig att tappa andan och hoppa ur stolen av rädsla. Fy så obehagligt! Ingen hög smäll men obehagligt med vibrationen som går genom väggarna och genom kroppen. Hua. Så gick förmiddagen och vid varje ljudsignal fick jag ett bultande hjärta och satte mig ned i stolen för att vänta in smällen. Som alltid kom. Och lika rädd blev jag. Medan alla andra tyckte det var fascinerande satt jag och tryckte som en rädd liten mus i ett hörn. Så typisk mig - jag VET ju att det inte är någonting farligt! Men varför får jag då hjärtklappning och när smällen kommer kramas mitt hjärta åt av en kall hand med pirrningar som strålar ut i armarna (min vanliga reaktion när jag blir plötsligt rädd.....)? Jag måste ha en mycket stark överlevarinstinkt inom mig! Men däremellan var jag hur avslappnad som helst, det var bara när signalen kom som obehaget växte sig till.....

Så om man jämför mig med en mus och forskningen om stress -  tänk er vilket nervvrak jag skulle varit om man sprängde utan en förvarnande signal?! Om jag ständigt gick på tå för att vänta in en smäll som kan komma närsomhelst. Hua, kan bara tänka mig.