Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




måndag 10 oktober 2011

Vann vi?

Nu är ni väl nyfikna! Vann vi igår på bingolotto? OCH TÄNK FÖR ATT VI DET GJORDE!!! Två stycken sverigelotter, värda 50 kronor.....Jippie.......Skitlotter, som vanligt.

Idag är jag lite ömklig. Inte bara över det faktum att vi fortfarande inte har någon ny bil i ägo. Jag har nämligen dessutom ont i tummen. Här är historien bakom smärtan:

Mina dyra vildmarksbyxor hade fått några skavanker efter alla skogsturer. Mitt "vana" syöga kunde snabbt konstatera att detta med enkelhet kunde lösas med lite nål och tråd. Och byxornas livslängd kunde därmed förlängas några år till! Så, fram med nål och tråd: jag hade ju faktiskt MVG i syslöjd så är det någonting jag kan så är det att sy!

Först hade jag lite bekymmer med hur jag skulle hålla byxan i handen, och den snurrades därför runt X antal gånger innan jag hittade ett syvänligt läge. Effektivitet var kanske inte min bästa sida i detta fall. Nåväl, jag kom igång men insåg rätt snart att jag hade trassel på tråden. Vilket jag struntade i och slet lite extra hårt för att få igenom trasslet genom varje omgång stygn. 20 minuter senare hade jag fortfarande inte kommit någonvart utan tycktes sy på ett och samma ställe (vilket jag i princip också gjorde) och jag beslöt att göra lite större stygn. Allt väl så långt. Trasslet blev dock inte bättre och i ett vredesmod drog jag så hårt att tråden gick av, mitt i ett viktigt stygn. Snark! Vad tröttsamt! I ett försök att reda upp härvan jag lyckats skapa, stack jag mig dessutom rakt i tummen med nålen. En ynka bloddroppe skymtade fram och skapade bara ännu mer irritation. Tillsist fick jag ordning på trasslet och lyckades fästa stygnen innan jag kunde fortsätta sy vidare.

Dryga timmen senare hade mina rynkor i pannan fördjupats men jag hade i alla fall äntligen lyckats bli färdig. Drygt fem centimeter stygn på över en timme, bra jobbat Lina! Och efter att ha synat arbetet  insåg jag att det var det fulaste jag gjort någonsin! Stygnen var oregelbundna och vridna åt olika håll. Fast jag varit noggrann med tråden, var det trassel lite här och var. Och jag hade inte sytt rakt...... Frågan var också om detta kommer hålla särskilt bra?

Sticket i tummen då? Jadu, en ynka liten bloddroppe har skapat en otroligt öm tumme och gjort vänsterhanden något handikappad.

Mamma, jag saknar dig och din symaskin!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar