Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




onsdag 12 oktober 2011

Den vita rocken

Alla vet väl hur en vit labbrock ser ut? Förmodligen har de flesta av er även haft en sådan på er, under skolans laboratorietimmar exempelvis. Det är den där vita rocken som ingen ville ha på sig och skämdes i.... Visst får ni en inre syn när ni blickar tillbaka?

Hur som, dessa vita labbrockar man blev påtvingad i under skoltiden, och även universitetstiden, är väldigt osmickrande och får en att känna sig minst sagt....ful! Att storlekarna dessutom aldrig tycks stämma och för mig som har XS i storlek fullkomligt drunknar i dessa labbrockar. Ni kan ju föreställa er hur det ser ut! En aning skämmigt får jag erkänna.

Så till dilemmat. På jobbet har vi dessa rockar som arbetskläder när vi är ute i restaurangkök. Hjälp! Jag har hittills traskat runt i en rock modell 44 och därmed fått mig en hel del roade blickar. Vilket har medfört att jag numera förvarnar om att jag har en väldigt ful rock att ta på mig innan vi gör entré i köket! En hel del goda skratt har vi alla nog fått och lättar även upp stämningen.

Men att gå runt på jobbet och känna sig ful är kanske inte hållbart i längden. Nu när jag äntligen fått mig en tillsvidaretjänst tog jag därför tag i saken. En kär vän hade av en tillfällighet en sådan labbrock hemma, i storlek 36, som jag kunde få överta. Sagt och gjort, i går låg rocken i brevlådan redo att användas!

Premiären blev i dag under eftermiddagen. Jag hade skapat mig en bild av att få känna mig snygg och lite mer normalt klädd i denna rock, vars storlek är mer anpassad till min kroppshydda. Besviken kan jag dock meddela att trots att jag inte längre drunknar i min utstyrsel så är det inte vackert. Inte vackert någonstans! Trots att den skulle vara anpassad till kvinnliga former, hänger den lite lagomt trasaktigt längst sidorna, och precis som jag blev förvarnad av från min vän - är den aningen för trång över rumpan!!! Fabrikatsfel skyller jag på. Inget fel på min rumpa inte.

Summa summarum kan jag meddela att en vit labbrock ALDRIG kan bli en fin utstyrsel att trivas i. Positivt är dock att jag inte längre drunknar i den och därmed kommer trivas mycket bättre i den än den förra på storlek 44. Så jag vill tacka min kära vän som skickade över detta för mig mycket praktiska och användbara, om än något fula, klädesplagg!

(Som ni förstår kommer jag inte att lägga upp en bild på mig iklädd i denna.....)

1 kommentar:

  1. Äsch! Så illa är den väl inte?! Måste vara 100 gånger bättre än storlek 44... Ändå klagar du, lilla klaglisa!

    SvaraRadera