Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




måndag 3 oktober 2011

Mörkrädd....

Som alltid när hösten tränger sig på blir jag lite mörkrädd om kvällarna.... Det ÄR läskigt när mörkret kryper fram och lampor ger konstiga sken lite överallt. Men när man sedan vant sig vid mörkret klarar man det mesta, till och med att vara ute i skogen! Idag är jag dock nöjd att få sitta inomhus och innifrån tryggheten spana utåt när mörkret sakta faller. Läskigt! Har lite lampor i gång och dörren är dessutom låst (är ensamen hemma med hundarna), TV:n låter tryggt i bakgrunden. Ändock har jag en kall kåre som löpen längst ryggraden och ständigt gör sig påmind. Jag vet av erfarenhet att jag det närmaste halvåret kommer att följa nedanstående regler, styrda av min lilla mörkerrädsla:

- Aldrig titta i spegeln om kvällen när det är mörkt ute och halvdunkelt inne (man vet aldrig vad man kan se bakom sig själv i spegelbilden)
- Ha dörren låst för att inte få oväntat besök
- Dörren till toaletten ska vara helt öppen (alternativt dra ned persiennen i hallen) så att ingen kan stå och sikta med en pistol rakt in i vårt sovrum.
- Aldrig stiga upp om natten när det är mörkt för att dricka eller gå på toaletten. Om detta måste genomföras: titta inte in spegeln eller ut genom fönstret.
- Ha aldrig fötterna utanför täcket när det är dags att sova
- Stå inte nedanför sängkanten onödigt länge (om någon ligger under sängen och greppar tag i fötterna)
- Gå inte upp och spana ut genom fönsterna om du hör konstiga ljud utfrån: göm dig hellre under täcket och låtsas sova
- Om du är ute och går i skogen: titta aldrig bakåt eller in i skogen
- Se inte läskiga filmer.....
- Tänk inte på spöken och dylikt (lätt??!)

Det finns garanterat fler små regler som jag följer noggrant om vinterhalvåret, men ändock måste ju livet rulla på. Jag kommer att utan större problem klara av att vara ute i mörkret hela vintern och kommer överleva även inomhus. Det är just i början som det är svårast.

Vill också lägga till i denna diskussion att min kära pappa en gång när jag var liten försökte få mig mindre mörkrädd genom att säga följande: "Mörkret är perfekt att gömma sig i.....för alla......". Tack pappa, tack. Verkar det ha hjälpt?

1 kommentar: