Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




lördag 15 januari 2011

Reflektioner efter en långpromenad

En två timmars tur i Kungshamn orkade jag med nu på förmiddagen innan träningsvärken började krypa sig på. Det har under natten fallit ungefär en decimeter tung blötsnö och vägarna var inte plogade. Solen jag hade hoppats på dök aldrig upp utan istället bjöd västkusten på lite lätt flister och jag insåg för tusende gången att jag måste skaffa vindrutetorkare på glasögonen. Dock var det skönt att gå en sväng men det kändes konstigt eftersom jag aldrig är ute på promenad utan att hålla i minst ett koppel!

Det var livat i bygden för att vara en lördag förmiddag, kanske berodde det på att de flesta var tvugna att skotta sig ut genom dörren för att få tag i morgontidningen. Jag förundras också över hur otroligt tätt husen är byggda. Vissa hus har sina grannar precis vägg i vägg med endast en smal mellangång som skiljer dem åt och dessutom minst två grannhus byggda tätt ovanför huset. Inga vidare trädgårdar har någon plats för men husen är väldigt flådiga och stora! Gatorna är så smala och man möts av återvändgränd efter återvändsgränd men trots detta kan jag stolt meddela att jag hittade riktigt bra!

Båthus, hamnar, klippor och vatten finns överallt. Tre svanar såg jag också simma förbi men inga knubbsälar - de skulle visst dyka upp först i april. En katt ramlade jag också över och vi stod och pratade en liten stund då denne verkade väldigt kelsjuk och lite ensam. Ungefär som jag då!

Bjuder på lite bilder här ovan men inser att min kamera efter en mycket trogen tjänst kanske börjat se slutet?

1 kommentar:

  1. Tänker på dig varje dag gumman! Hoppas du inte är allt för ensam.

    SvaraRadera