På jobbet tror nu alla att vi är självförsörjande. Tja, i princip är vi ju det: grönsaker, potatis, äpplen, päron, plommon, rabarber, bär.....till och med fiskar har vi ju (men är inte avsedda för stekbordet dock). Vi saknar dock gris, hönor, får och kor, men de har ju tyvärr ingen plats på vår lilla 1000 kvm tomt. Så affären är vi beroende av ändå.
Idag fick jag dock en hemsk upplevelse från mitt fina trädgårdsland, som jag misstänker jag kommer bli pikad för - främst av mamma. Vår supergoda ruccolasallad har växt till sig och är en huvudingrediens i middagssalladen. Gott! Men så idag vid middagsbordet kände jag hur det brände och stack i munnen. Vips så har jag fått mig en "ruccola-blåsa" i mungipan! Satan så ont den gör och kan såklart inte låta bli att pilla på den med tungan.
Och denna händelse framkallar såklart ett minne från barndomen där jag, Erik och pappa friskt och elakt mobbade mamma när hon under en veckas tid inte kunde äta ordentligt på grund av blåsor i munnen efter att ha ätit.....just det - hemodlad ruccolasallad!
Elakheter kommer igen. Alltid.
Kan inte sluta skratta...:-)!
SvaraRadera