Svårt?

Att vara ute och promenera i Umeå innebar strikta regler om hur man promenerade (eller cyklade) efter stigar och cykel/promenadvägar. Nåde den som inte höll in hunden till sidan när cyklister skulle förbi, eller den som gick på fel sida av vägen! Och på så sätt har jag blivit uppfostrad: promenera på vänster sida vid möten och cykla på höger sida. Lätt som en plätt!

I min enfald trodde jag att dessa enkla regler gällde överallt. Men icke. Här i Kungshamn råder någon annan typ av regler, som jag inte riktigt har förstått mig på! Att gå på vänster sida vid möten är ingenting man följer här. Och detta försvårar möten efter smala stigar med hunden - eftersom hunden vid möten på höger sida vägen automatiskt hamnar närmast den mötande människan eller hunden (vilket jag tycker ger mindre kontroll och Aylas långa nos ofrånkomligt når den mötande människans hand vilket inte brukar uppskattas!) Visst ser ni problemet? Genom att ha hunden på sin högra sidan kan man ju lösa detta ändå, men våra vovvar är ju så van att gå på den vänstra sidan att det blir ett projekt varje gång rutinerna ruckas.

Så jag har börjat tjura! Genom att stenhårt hålla vänster sida vägen in i det längsta! Vissa viker förvånat av när jag och hundarna plöjer fram, medan andra tvärstannar och därmed ofrånkomligt tvingar över oss på den högra sidan om vi inte ska gå i diket vill säga.

Inget större problem att haka upp sig på, men ändock ligger irritationen och gnager varje promenad. Undrar om jag ensamen kan uppfostra alla promenadare här, enligt de strikta regler som finns i Umeå?