Så äntligen har jag fått min revansch! Hela sensommaren och hösten har jag fått höra hur mycket svamp det finns i skogarna och hur många påsar folk runtikring har fått i hop efter bara någon timmes plockande i skogen. Mina öron har fått skavsår och jag kan inte annat än att erkänna att viss avundsjuka växt sig fram. Varför hittar alla andra svamp och inte vi? För försökt har vi! Åtskilliga gånger har vi vart i skogarna, där annat folk hittar påsvis med svamp, för att leta och enbart hittat någon näve kantareller. Orättvist tycker jag!
Men idag vände detta. En vanlig skogspromenad i närheten av Nordens Ark skulle visa sig bli ett riktigt lyckokast! För plötsligt fanns där en smärre skog av trattkantareller - stora som små. Och som vi frossade! Hundarna tycket som vanligt att det var skittråkigt att vara på ett och samma ställe en längre stund, men fann sig i det - efter ett antal utskällningar för att trampa ned kantareller och riva ut påsen (som vi tur nog hade med oss i en bakficka). Eftersom påsens storlek var begränsad sökte vi inte vidare i skogen, utan fyllde den och begav oss hemåt. Tillsammans med ett gäng fästingar, vilka vi upptäckte efter hemkomsten.
Middagen har därför bestått av en himmelskt god svampsås, och resterna ska vi äta i morgon tillsammans med varma mackor. Mums!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar