Häftigt!

Igår var jag nog med om ett av de häftigaste upplevelserna i hästväg! Jag följde med till stallet för att provrida en kompis quarterhäst.

Hela ridhuset hade vi för oss själva och jag fick en snabb lektion i hur jag skulle "styra", stanna och sitta i westernsadeln (som var hemskt bekväm för övrigt). Eftersom jag inte gått på ridskola utan är självlärd kan jag ju inte rida ordentligt med hjälper, vikt, balans mm och när jag väl efter instruktioner och förklaringar har försökt på olika ridhästar så har jag inte riktigt fått in den rätta känslan.

Men att sitta upp på denna westerntränade häst var någonting utöver det vanliga. Plötsligt fanns ju den rätta känslan där! Vikten fungerade, hjälperna kändes mer logiska än förut, tvärstopp blev det så fort jag bara ändrade läget i sadeln och med benen. Häftigt! Vi skrittade runt koner, gjorde volter, stannade och travade med små små hjälper som jag inte ens trodde att jag sände ut (men eftersom det fungerade så gjorde jag ju någonting rätt). Och när det inte fungerade och jag förmodligen gav ifrån mig hundra olika signaler samtidigt så märktes det så tydligt på den tålmodiga hästen att det bara var att stanna och sedan ta nya tag. Tålmodig var ordet. Det var en så lugn, glad och trevlig liten häst med stort tålamod jag fick möjligheten att prova rida. Det kommer jag leva på länge!

Och jag gillar ridstilen, som jämfört med tidigare ridupplevelser kändes så logisk och så "typiskt mig". Det finns kanske hopp ändå om att jag ska kunna lära mig någonting? Detta hjälpte iallafall på traven!