Ibland bjuder livet på snabba vändningar och så plötsligt har förändringens vind fångat just mig och för mig 100 mil hemifrån till nya spännande möjligheter. Långt ifrån min underbara familj och vänner kommer jag att skapa mig en helt ny tillvaro som jag mer än gärna vill dela med mig av!




söndag 25 november 2012

Pappa - hur går det?

Nu har jag inte hört något från min kära far på länge, om hur det går med vårat vad? Så pappa, jag vet att du är här och läser - ge mig en rapport av läget!

För att vara rättvis får väl jag ge min rapport härifrån. Även om det går långsamt så växer magen och blir större. Bebisen ska enligt Internet vara lika stor som en avakado nu när jag nästa vecka går in i vecka 17 och nedräkningen mot ultraljudet. På jobbet har jag fått höra att magen inte syns alltför mycket än, utan man tror tydligen mest att min hållning är lite dålig om man inte visste någonting.....hmf, kul att höra att man håller sig snygg..... Inga fler stora gråtattacker har Anders fått stå ut med (däremot ett "litet" tjureri under gårdagen som höll i sig lite väl länge) och jag har glömt den sorgliga historien om forden.

Det är inte alls lätt att ta rättvisa magbilder har jag upptäckt. Jag ska se representabel ut samtidigt som vinkeln på kortet inte kan visa hur stor rumpan håller på bli.....inte lätt alls och hur jag än gör blir jag inte nöjd. Men eftersom jag lovat får jag ju vackert lägga ut eländet jag ändå lyckades skrapa ihop.


2 kommentarer:

  1. Jättefina bilder tar du! Jättefint motiv också ;) Jag får väl komma med en åsikt när jag sett spektaklet "på riktigt" jag å! 0:)

    SvaraRadera
  2. Tyvärr så "leder" din far än så länge...
    Bildbevis kommer;-)!

    SvaraRadera