Det började redan i morse när väckarklockan ringde. Trött. Less. Otaggad. Inte glad. För tidigt. När jag sedan gick upp blev det värre. Mina byxor hängde inte på den vanliga kroken i badrummet, givetvis eftersom jag glömt dem i källaren efter tvätten under söndagen. Typiskt. Så jag fick börja dagen med att gå ned i den kalla källaren för att hämta byxorna. Väl nere upptäcker jag att jag dessutom glömt den sista tvättmaskinen ohängd i tvättstugan så jag fick hastigt och lustigt hänga upp den på redan överfyllda tvättlinor.
Försenad. Skynda sig. Ned till källaren igen för att hämta Aylas mat och köttfärsen som skulle hinna tina till middag. Snabbt iväg till bussen. Regn.
Dagen gick sedan rätt okej men jag måste erkänna jag känt mig lite tjurig mestadelen av tiden. Och eftersom det var en sådan dag kan ni ju gissa vem som på hemvägen dök upp vid busshållplatsen för att PRATA. Jag vill ju inte prata! Och speciellt inte med denna främmande tjej om var den framtida busshållplatsen kommer placeras.....osv.... När jag väl satt mig för att pusta ut i bussen händer nästa sak. Tanten sätet bakom mig rycker tag i mitt hår. AJ! Oj, förlåt fick jag till svar. Hur kan man inte kolla sätet framför innan man tar händerna mot nackstödet för att ta stöd?? Morr
Så. Nu har jag fått ur mig det här också. Anders har redan hört allt. Det enda som lyfte dagen var att middagen var klar när jag kom hem - supergod! Att det var dammsugat här hemma och att jag fick skjuts från bussen! :) Ska leva på det resten av kvällen. Tillsammans med två lussekatter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar