Morgonen från hell

Idag kom då, helt oväntat, morgonen från hell.... Klockan 05.00 vaknade jag av okänd anledning. Inga mardrömmar om varesig vargar eller spöken. Jag gjorde dock misstaget att titta till klockan. Och insåg med en växande inre stress att väckarklockan skulle ringa om dryga timmen. Självklart innebar detta att jag inte kunde somna om ordentligt utan jag låg och vred mig, halvsovande, varvandes med att spana in klockan för att vara förberedd när det förhatliga ljudet skulle ringa igång. En timme går fort när man helst av allt vill att tiden ska stanna och självklart så dånade väckarklockan precis när sömnen inföll sig. Hata.

Mitt morgonhumör är i vanliga fall inte dåligt men kanske inte heller det bästa. Jag vill gärna ha lugn och ro att vakna till ordentligt och ofta pratar jag inte alltför mycket vilket också innebär att jag ogärna svarar på frågor och är alltför social den första halvtimmen om morgonen. Självklart finns det undantag (speciellt på helgen) när jag vaknar pigg som en lärka med ett strålande humör och direkt gärna vill kvittra om lite allt möjligt. I morse får jag dock erkänna att morgonhumöret var rent uselt och jag gruffade och morrade rätt rejält medan jag slamrade onödigt mycket i dörrar och köksluckor. Bra start på dagen.

Dagen blev dock betydligt bättre än morgonen och speciellt lyftes den när jag halv sex kom hem till färdiglagad middag, rastade hundar och ren disk! Eftermiddagen avslutades sedan med en härlig promenad i kvällssolen, helt vindstilla! Kvällen får nu spenderas framför TV och dator och kanske, kanske vågar jag sno några godisremmar från Anders som han gömt undan i kylskåpet i skydd från små sötsugna råttor.....

Jag bjuder på två bilder från kvällen. En på en betydligt piggare Ayla och en på en mycket svårflörtad Diva som dessutom lyckats få in en stor tagg i tassen....