Här sitter jag nu och tänkte ta orden till tröst när jag känner att jag gjort bort mig..... En dålig matte har jag varit i kväll, en mycket dålig sådan!
Ayla hatar att klippa klorna. Hon rycker, sliter och försöker smita undan för att slippa obehaget. Men ändock måste detta göras utimellan, utan undantag. Så föll det sig att denna måndag blev en kloklippardag.
När lådan med den välkända kloklipparen öppnades, anade Ayla oråd och smet iväg - tyst som en liten mus. Men matte hittade igen henne, bakom duschdraperiet på toaletten. Det går lika bra att klippa klor i duschen så där klipptes de två första klorna under en mindre fajt där matte gång på gång fick lova att ingen klo kommer klippas för kort och att detta INTE gör ont alls. Bara lite frisering sen är allt bra!
Lysande. Bara två tassar kvar. Vi förflyttade oss boxandes till köket och matte lovade återigen att ingenting kommer att göra ont. Vilket Ayla tillsist verkade lita på och lade sig ned för att slutföra de sista klorna. Och vad händer? Matte klipper igenom!! Ett mindre yl och därefter några bloddroppar längst golvet. Snabbt var lite blodstillande vadd på plats och godis framtaget.
Så matte kan bistert och skuldmedvetet konstatera att Ayla har rätt att bråka kring kloklippningen: matte kan ju inte hålla vad hon lovar!
Så klantigt. Och onödigt.
Men vad har vi sagt åt dig, detta med att fara fram med osanning:-)!
SvaraRaderaNästa kloklippning får väl ske uppe i Norrland!