En tripp tillbaka i tiden

- Ska du verkligen ha med dig allt det här? Blev frågan från Anders i Umeå när han såg kartong på kartong radas upp för att transporteras med släp hit hem till Munkedal. Självklart ska alla kartonger med! Det är ju mina gamla minnessaker! Inga maniska samlingar av prydnadssaker och lampor....

Idag fanns tid att börja packa upp vissa av kartongerna samt placera de flesta av dem på vinden, för att bevaras som just minnen. Och vilka minnen de var! Nostalgitrippen tog flera timmar: gamla prisrosetter från ponnytravtiden med Silva, skolböcker, skolkataloger, gamla skoluppsatser och prov.  "Boken om mig" från åttonde klass var riktigt rolig att läsa igenom! Gamla berättelser som jag skrivit under ungdomsperioden när jag övade mig inför att bli författare. Aylas valptänder. Silvas unghästtand. Tja, jag har nog sparat det mesta och jag är glad att jag inte slängde kartongerna utan trots besväret tog dem med mig hit.

På tal om prydnadssaker. Mina gamla vita hästar jag haft med mig som prydnader nästan överallt åkte fram, Anders har inte upptäckt dem än.... Må vara hur plåttrigt som helst men jag älskar dem! Och plats i bokhyllan fick de ju.

Medan jag har stökat inomhus under eftermiddagen har grabbarna varit i Trollhättan. Därefter har de slitit med hundgården som nu är så gott som klar. En sektion saknas dock som måste införskaffas till veckan. Hundarna har såklart invigt den men är inte alltför imponerade. Det bästa med hela hundgården var visst hundluckan, som förvandlades till en "godislucka" som spottade ut små tuggben.

Nu sitter de där och skäller. Lysande.

En hundgård till Diva

Vår lilla Diva fick sig äntligen ett stort hus med gård att vara på efter åtskilliga år i liten, trång lägenhet. Och nu ska hon få sin efterlängtade hundgård! Där kan hon spana över sina domäner, spana på rådjur, skälla på grannar...tja, allt det där som hon tycker om att göra, det som är livet för en hund som Diva. Det är vår gamla tant värd! Så vi bygger för allt vad vi hinner med så vi kan få den färdig åt henne.

Grabbarna kämpar på därute, har köpt brädor och gräver som bara den. Själv bidrar jag inte med styrka utan bjuder på min intelligens. Jag kom nämligen på den briljanta idén att lägga ogräsduken under plankorna istället för att dra dem ovanpå och "skruva" fast den som var den ursprungliga "grabbidén". Tänk att det behövs en kvinna i varje bygge! Jag kan med gott samvete luta mig tillbaka och låta dem slutföra arbetet, dock med ett vakande öga ifall mer råd och idéer behöver läggas fram.

En busschaufför

Busschauffören idag utmärkte sig på ett väldigt speciellt vis. Alla har väl hört uttrycket att alla busschaufförer är sura? Men inte denna inte! Han pratade glatt med alla som steg på och utan att tänka mig för satte jag mig långt fram och fick därför "förmånen" att lyssna på allt snack. En kvinna hade strul med att läsa bussturerna på Internet, som visade fel, och hon missade därför sin ordinarie buss. Chauffören hjälpte henne att ringa för att påpeka detta fel och kvinnan fick reda på vad som gällde. Det tog därför ett tag innan vi rullade ut från Kungshamn

Plötsligt svänger chauffören in på en busshållplats, fastän ingen skulle av, och utbrister "dagens stressade samhälle, jag släpper fram lite bilar". Och där stod vi en stund innan vi i sakta mak fortsatte vår färd mot Munkedal. Snällt! Men resulterade givetvis i att vi kom fem minuter senare till busstationen i Hallinden och folket som skulle vidare till Lysekil missade sin buss precis..... Detta ringde dock chauffören för att felanmäla.

Vidare mot Munkedal. Han pratade lite Tv-spel med en kille med skum frisyr. Fick en lapp med något spännande Tv-spel uppskrivet.

Jag plingar tillsist i stoppknappen. Några minuter senare än vanligt närmade vi oss min hållplats som chauffören sakta rullade förbi. Fick påminna om att jag skulle stiga av innan bussen gjorde en tvärnit med ett glatt "hejdå du".

Tja, alla busschaufförer är inte alls sura. Att det gick lite långsamt tog han igen på sin charm.

En helg i snölandet

Påskelgen har varit toppen med sol, pimpling, hundar, trevligt sällskap, badtunna, bastu, god mat och skoter. Det sistnämda, alltså skotern, var dock inte min grej. Hade det inte varit så jobbigt att åka skidor så hade jag mycket hellre valt det alternativet! Jag som är lite lättskrämd, lite farträdd och ser olyckor i allt man gör passar inte att köra eller åka skoter och sicksacka mellan träd och kullar av snö. Läskigt.

Tråkigare var det att styra färden hemåt under gårdagen, även om jag hade lite hemlängtan för första gången sen flytten till söder. Resan gick bra med två bilar, två släp, två hundar och fyra människor. Alla kom fram helskinnade men trötta.

Att stiga upp i morse och bege sig till jobbet efter denna vecka var dock ingen höjdare, speciellt inte när jag ser alla kartonger som det kliar i fingrarna att få packa upp..... Och som vanligt blir jag alltid sjuk under semestern och likaså denna gång. Med snorig näsa och dunkande huvud har jag tagit mig igenom dagen på jobbet.

Eftersom jag är kameraman finns jag inte med på så många bilder. Och de bilder jag finns med på är...hm....mindre bra.

Nu bär det vidare

Upp till fjälls. Ayla stannar här med mamma, pappa, katterna och Yulle medan Diva får haka på.

En tragiskt tanke slog mig, nästa gång jag skriver i bloggen är semesterveckan slut och jag är hemma igen med vanliga jobbrutiner. Tiden går för fort!

Jag älskar snö!

Så underbart! Snöfallet igår medförde att ett två decimeter tjockt pluffsigt snötäcke lade sig fint längst vägar och i skogen. Stora lapphandskar har dalat ned och temperaturen ligger vid några minus - ett perfekt väder helt enkelt! Och eftersom jag inte fått någon dos av detta underbara snöväder i vinter är jag riktigt nöjd, medan alla andra här omkring suckar och gnäller över aprilvädret.

Tvingade ut hundarna, brorsan och pappa på en tur i djupsnön i morse. Underbart vackert! Helt orört pudersnö. Jag, Diva och Yulle var road, resten tyckte mest det var jobbigt.

Inser dock att hur mycket jag än tycker om en vacker vinterdag, så vill man bli av med snön framemot våren. Varför jag kan njuta så pass bra av snön i april är ju för att jag om en vecka kommer bege mig hemmåt mot våren för att plantera ute i trädgården och sola på altanen. Cykla lite, springa runt i joggingskor, tvätta vinterjackor och börja använda jeansjackan. Medan snön kommer täcka marken här ytterligare ett olidligt tag till.

Tänka sig, jag har fått det bästa av två världar!

Framme

Efter att ha uppdaterat er lite dåligt de senaste dagarna här på bloggen, har jag nu lite tid över att skriva några rader som uppdatering!

De sista dagarna hemma blev som vanligt innan man ska åka någonstans stressigt där listan på att göra saker bara blev längre framemot onsdagen än vad göromålen betades av. Hur kan det alltid bli så? På jobbet blev situationen dessutom pressad och medförde att jag nästan missade den viktiga bussen hem på fredagen vid lunch. Men iväg kom vi, 7 minuter över ett och hade en låååång resväg framför oss. För försdta gången någonsin kände jag dessutom ett sting av ovilja att lämna huset.....men den försvann fort såklart.

Med bara ett snabbt stopp på hela vägen körde vi upp på racertid, under 12 timmar. Hundarna var helt slut, likaså vi efter att ha passerat ett oväder i Sundsvall. Jösses, var är våren med sol, värme och planteringar? Värsta novembervädret......

Men nu är vi äntligen här. Hemma på riktigt, om än bara under en kort tid. Allt är sig likt, katterna, Yulle, mamma och pappa, brorsan, vädret, grannar..... Ayla känner igen allting och hittar rätt på varje promenadstråk vi går på. Dock har hon svrt att vänja sig vid att hon inte längre får ligga i soffan och smyger upp när ingen ser....

Någon vilosemester har jag dock inte. Idag har vi under förmiddagen rotat fram alla kartonger som vi har kvar här - vilket till min fasa blev en hel del och nu fyller halva carporten. Jösses, hur ska vi få med all bråte? Sortering står nu på schemat innan jag får en välbehövlig avkoppling med vänner i eftermiddag. Anders och brorsan har i två dagar lagat och pysslat med bilen som hade en del fel. Vi måste ju ta oss hem sedan också! Även om jag inte vill tänka på det just nu, veckan har ju knappt börjat.

Lunch, sen jobb! Den som en gång sa att livet enbart består av jobb har så rätt så - jobbar man inte på sitt jobb, så har man "hemmajobb" att pyssla med.